Stöd egnahemshus byggandet
av Bo Ingves Forum 1990-06, sida 12-13, 05.04.1990
Taggar: Teman: egnahemshus
Stöd e
Text: Bo Ingves
Majoriteten av människorna vill bo i egnahemshus. Att bygga ett egnahemshus är också det billigaste sättet att skaffa sig en bostad. Egnahemshusbyggande försämrar inte handelsbalansen. Varför vill alltså myndigheterna inte hjälpa till att få ner byggandet på jorden igen man på allt sätt skapa möjlighe ter för invånarna att så lätt som möjligt bygga sig ett eget hus. Man har insett faktum att samhället vinner på att folk har ett eget hus att bo i.
I det trånga Finland försöker man däremot på allt sätt sätta krokben för de som vill ta hammaren i hand och bygga sig ett tjäll i sitt anletes svett. Markpriserna har skjutit i höjden, kommunerna verkar oförmögna att planera mark för egnahemshusbyggande och det verkar som om staten försöker glömma bort alla som inte är socialfall.
P: många håll utomlands försöker
Största delen av nybyggena är småhus
I Finland är det ändå småhusbyggandet som står för lejonparten av bostadsbyggandet. År 1988 stod t ex det privata egnahemshusbyggandet (dvs det som ägaren själv har satt igång) för 9 miljarder mark, eller 45 procent. av hela bostadsproduktionen.
Totalt byggdes 1988 egnahemshus för drygt 11 miljarder mark. Lägger man ytterligare till de 4,5 miljarder som radhusproduktionen stod för och
Mera planerad mark behövs ÅRE noterar att hela bostadsproduktionen var ca 20 miljarder, ser man tydligt att lågt byggande prefereras.
Då man bygger ett hus finns det i princip två möjligheter. Antingen låter man en hustillverkare prefabricera element till ett hus som sedan hämtas till byggplatsen eller så bygger man på plats.
I Finland ligger vi ännu långt efter Sverige vad gäller prefabricerade hus. Här byggs majoriteten av egnahemshusen (ca 50 procent) fortsättningsvis på plats av eget virke. I Sverige är andelen ca I0 procent.
Den finska trähusindustrin har ändå haft goda dagar de senaste åren i tak nn nn Andelen egnahemshus (1—2 familjers hus) av bostäder byggda åren 1970, 198 och 1987. V 100 8 6 4 2 0 Irland Norge Storbrit.. Danmor 12
BRO
Frankr. Sverige — Finland Italie mo VD Pertti Forsström efterlyser konkreta åtgärder i stället för politiskt käbbel.
med den allmänna byggnadsboomen. T om så goda tider att det har rått kapacitetsbrist.
Trähusindustrin har dock i siffrornas sken tappat terräng jämfört med byggande på plats. Samtidigt som småhussektorn ökade 20 procent i fjol lyckades hustillverkarna nämligen öka sin försäljning med endast ca 12 procent. till 10 500.
— Orsaken torde helt enkelt vara att produktionskapaciteten inte har räckt till. Delvis beror det också på att produktionen av radhuselement ökade och tog över kapacitet från tillverkningen av småhuselement, konstaterar Pertti Forsström, VD för trähusindustrins förening Puutaloteollisuus ry.
Finska hus marknadsledare
I fjol inleddes byggandet av 25 600 egnahemshusbostäder. Det är ca 20 procent mera än året innan då 21 600 nya hus påbörjades. År 1987 var siffran 16 500. I fjol stod egnahemshusbostäderna för nästan 40 procent av den totala mängden påbörjade bostadsbyggen. Under 80-talet har andelen varierat mellan 36—41 procent.
Jämfört med övriga västeuropeiska länder ligger Finland dock fortsättningsvis långt på sladden vad gäller den procentuella andelen byggda egnahemshus. I år väntas i likhet med de allmänna - byggkonjunkturerna dessutom att småhusbyggandet kommer att minska. Totalt förutspås att ca 19 000 nya småhus påbörjas i år.
De finska tillverkarna av prefabricerade hus har fortsättningsvis det absoluta herraväldet över marknaden 6/1990 FORU hemlandet. De finska hustillverkarna levererade ca 10 500 huspaket medan det importerades ca 1000 hus från Sverige.
Överlägset störst av de finska trähustillverkarna är Suomen Taloteollisuus, som hör till Enso-Gutzeit-koncernen. I fjol tillverkade företaget nästan 3 800 huspaket. Näst störst är Pyhännän - Rakennustuote = (JukkaTalot) med ca 1 100 hus och på tredje plats kommer YIT-koncernens Makrotalo med drygt 900 huspaket. De tillverkare som inte hör till trähusindustriföreningen stod sammanlagt för ca 1 700 hus i fjol.
Småhusområden utgör bra social miljö
Egnahemshusen ger många fördelar. De utgör en sund social uppväxtmiljö för barnen, passar bättre in i sin omgivning än höghus och dessutom är trivselfaktorn så hög att t ex behove gnahemshusbyggande av att med offentliga medel bygga rekreationsutrymmen minskar avsevärt jämfört med höghusområden.
— I egnahemshusområden förekommer dessutom inte sociala problem närmelsevis i samma utsträckning som i många höghusdistrikt, ”jakobacka-sjukan”. Socialmyndigheterna kan säkert intyga att kostnaderna för socialvård ligger på ett helt annat plan i tättbebyggda höghusområden jämfört med småhusområden, konstaterar Pertti Forsström.
Han understryker också att småhusägarna dessutom är måna om sina hus. Detta innebär att husbeståndet hålls i skick vilket i sin tur är nationalekonomiskt sunt. Nämnas kan också att småhusen vanligtvis är betydligt energisnålare än höghus.
— Delvis beror detta på att de är bättre isolerade än höghus. Men också i övrigt är invånarna i småhus betydligt mera inriktade på att spara energi. Enligt en undersökning som Sta tiskcentralen utförde 1980 var driftskostnaderna i egnahemshus 500. i radhus 600 och i höghus 800 mark per månad. konstaterar Forsström.
Han understryker också att småhus till stor del byggs med finska material av finska arbetare. Huvudmaterialet är trä. dvs en inhemsk råvara som förnyar sig själv, Därför är det enligt hans åsikt helt fel att boende och byggande jämställs med sådan konsumtion som försämrar bytesbalansen.
— Eftersom de prefabricerade småhusdelarna är relativt lätta och därför lätt går att transportera, kan tillverkningen dessutom ske långt från själva byggplatsen. Därför kan produktionen förläggas till sådana delar av landet där det råder brist på arbetsplatser, vilket ingen kan ha något emot, konstaterar Forsström.
Han understryker också att av samhällets lånestöd till bostadsproduktion har det proportionellt sett byggts mest bostäder för de lån som har beviljats egnahemshusbyggare.
Beskattningen borde sporra till byggande
Enligt Forsströms åsikt borde beskatt fortsättning på sid 50
AJ NS ESSENS NÅ SES
N
TN SJ — ATS a a |)
Oppna flak, utbytbara flak, kranbilar och starkt stål. Och proffsiga yrkesmän. På dem känner du igen Helsingfors KTK-förening på alla byggplatser i huvudstadsregionen.
Ring Mästertransportören: Beställningar tel. 780 033 Årskontrakt tel. 756 81.
FÖRUN, 5/1990
HELSINGIN
NN IKTIK
MÄSTERTRANSPORTÖRE 13