Stödtjänsterblir kärntjänster

av Patrik Lindfors Forum 2008-05, sida 32-34, 22.05.2008

Taggar: Bolag: Coor Service Management Personer: Martin Fross Teman: ekonomi

El FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK

NR 5 2008

Stödtjänster blir kärntjänster

Utlokaliseringen inom näringslivet har hittills främst gällt olika administrativa funktioner. Coor Service Managements vd MARTIN FORSS räknar med att industrin och den offentliga sektorn kommer att utlokalisera en större del av underhållstjänsterna för fastigheter och produktionsanläggningar.

PATRIK LINDFORS TEXT

X Servicesektorn har traditionellt haft en låg profili Finland, framför allt när det gäller arbetsuppgifter som fastighetsskötsel och tekniskt underhåll. Branschen har inte heller i större utsträckning lockat personer med högre akademisk utbildning.

Situationen har sakta förändrats i takt med att allt fler utländska företag etablerat sig i Finland och många finländska företag expanderat internationellt. Det har lett till attföretagenoftaställerhögrekrav påservicefunktionerna.

Förhållningssättet till servicefunktionerna varierar mycket mellan olika branscher. Branscher somuutsätts för en hård internationell konkurrens har i ett tidigare skede gått inför att effektivisera och minska kostnaderna för olika stödfunktioner. Det gäller branscher som telekom, bilindustrin och läkemedelsindustrin.

I branscher med starka fackföreningar har utlokaliseringen av servicetjänster i regel framskridit långsammare. Ett exempe 3 COOR SERVICE MANAGEMENT

Ida: cirka 4 000 a 300 i Finlan är den finländska skogsindustrin, där facket kämpat ytterst hårt för att bevara och förbättra arbetstagarnas förmåner och arbetsförhållanden. Det dröjde ända till 2005 innan facket gick med på att pappersindustrin kunde börja utlokalisera städtjänster. ”Produktivitetstänkandet gällerinom vissa sektorer endast kärnverksamheten, allt så produktionen av själva produkten. Stödfunktionerna beaktas inte i samma utsträckning”, säger MARTIN FORSS som är vd för bolaget COOR SERVICE MANAGEMENTS verksam het i Finland.

Coor Service Management grundades i Sverige år 1998 som ett dotterbolag till byggkoncernen SKANSKA med uppgift att ansvara för skötseln av fastigheter och diverse stödfunktioner inom Skanska. I dag ägs Coor av det brittiska riskkapitalbolaget CINVEN. Coors affärsidé är att ansvara för och utveckla servicefunktioner på kontor, i fastigheter och produktionsanläggningar. Det som är en stödfunktion hos kundföretagen ska vara en kärnfunktion hos Coor. I Finland etablerade sig bolaget år 2002.

Industri och offentliga sektorn. Coor har idag cirka 300 anställda i Finland. Av dessajobbar hälften med servicearbeten på ett industriområde i Kotka. Coor etablerade sig i Kotka genom att i februari 2007 köpa serviceföre z [rn] 2 &E [re] 0 Dn [rt > e = taget AKP KARHULA, som tidigare ägdes av AHLsTRoM-koncernen.

Idag ansvarar Coor för underhållstjänster för drygt 25 företag på industriområdet i Karhula. Till tjänsterna hör bland annat driftsunderhåll av produktionsanläggningar, kontorsservice samt säkerhetstjänster. Coor ökadei april sin personalstyrka med 60 personer genomatt köpatvå företag som utför produktionsunderhåll och -stöd för livsmedelsföretaget VAASAN & VAASANS fabriker i Kotka.

Till Coors övriga kunder hör Askola kommun, som bland annat köper servicetjänster för fastighetsunderhåll, infrastruktur för vatten och avloppsvatten samt skötsel av parker och övriga uteområden. I Esbo ansvarar Coor för underhållet och driften av Westendin puistos skolfastighet mot en hyra som staden betalar. Till företagskunderna i Finland hör ERICSSON och Skanska.

På den nordiska marknaden saknar Coor enligt Forss en enskild konkurrent med motsvarande affärsmodell. Inom samma sek tor verkar ett stort antal bolag, allt från små fastighetsbolag till multiservicekoncerner som ISS.

Martin Forss tog över som vd för CooriFinland i slutet av fjolåret. Före det var han vice vd med ansvar för affärsutveckling på fastighetsserviceföretaget LASSILA&LTIKANOJA. Forss uppgift på Coor är att få bolaget att växa iFinland, bland annat genom att köpa existerande serviceföretag och genom att anställa personal i samband med att Coor tar över servicefunktioner av kommuner och företag.

Utlokaliseringen har ännu inte tagit fart inom den offentliga sektorn, och enligt Martin Forss återstår många tjänster som kunde skötas av privata företag. Att det handlar om en långsam process anser han att delvis beror på att beslutsfattandet inom den offentliga sektorn sker på andra grunder än i privata företag.

”Det förekommer en del knutpatriotism och irrationellt beslutsfattande inom den offentliga sektorn”, konstaterar Forss.

Coor Service Management, med vd Martin Forss, tog nyligen över ansvaret för produktionsunderhållet vid Vaasan & Vaasans knäckebrödsfabrik i

Kotka.

Förändrad arbetsledning. Över hälften av Coors anställda har kommit till bolaget efter att Coor tagit över en viss verksamhet från någon annan arbetsgivare. Martin Forss argument till dem som flyttar till Coor från en annan arbetsgivare är att de som Cooranställda inte längre är någon stödfunktion, utan själva kärnan i bolaget.

”Många identifierar sig starkt med sin arbetsgivare, även om en person som utför stödtjänster i många fall betraktas enbart som en kostnad för arbetsgivaren”, säger Forss.

I de kommuner där Coor tagit över delar av verksamheten inom till exempel fastighetsskötsel har de anställda behållit sina förmåner från den tidigare arbetsplatsen. Det gäller också lönerna.

Den största förändringen för arbetstagarnas del gäller enligt Martin Forss koordineringen av själva arbetet. En dålig planering av arbetsuppgifterna och tidtabellerna försämrar effektiviteten och arbetstagarens motivation.

EN FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK

NR 5 200 ”Många identifierar sig starkt med sin arbetsgivare, även om en person som utför stödtjänster i många fall betraktas enbart som en kostnad fö arbetsgivaren. ”Arbetsledningen är i många fall bristfällig inom den offentliga sektorn. På Coor kan arbetet vara mer krävande, men å andra sidan erbjuder viutbildning och en aktiv arbetsledning så att arbetstagarens tid disponeras på ett vettigt sätt. Frågan handlar i sista hand om en person betraktas som en kostnad eller en resurs”, säger Martin Forss.

Köper in tjänster själv. Coor producerar ungefär hälften av tjänsterna med egen personal. För den övriga delen köper Coor intjänster av övriga företag, ofta av lokala mindre företag inom till exempel fastighetsunderhåll. Hur stor del av tjänsterna som köps in avgörs från fall till fall, delvis beroende på vilken typ av entreprenörer som är verksamma på de orter där Coors kunder verkar.

”Vi anlitar ett varierande nätverk av interna och externa underleverantörer”, säger Martin Forss.

Coor arrangerar utbildning för sin personal, främst inom bolagets egen Coor Business School. Högre chefer deltar också i externa utbildningar.

”Personalen ska observera och våga berätta om egna förbättringsförslag. När man visar intresse för någons arbete brukar det ofta komma fram nya idéer, även om själva arbetet är rätt rutinartat”

Martin Forss betonar att analysen är det viktigaste elementet i kundförhållandet. En fortsatt utvärdering av de tjänster som utförs ger möjligheter till kostnadsinbesparingar. Coor lovar sina kunder att faktureringen minskar under en tidsperiod på några år.

”Hos de flesta kunder hittar vi möjligheter att inom några år spara 15-20 procent av kostnaderna för de funktioner som vi utför”, säger Forss.

Kommunerutlokaliserar. Martin Forss räknar med att kommunsammanslagningarna kommer att göra det lättare för kommunerna att utlokalisera delar av sin verksamhet till privata företag. I dag finns det cirka 430 kommuneri Finland. Antalet kommer att minska, vilket även ägt rumi till exempel Sverige som har 290 kommuner och 18 landsting. Där har Coor omfattande avtal med flera sjukvårds distrikt och landsting.

Enligt Forss kommer de kommuner som i ett tidigt skede går in för att utlokalisera att få fördelaktigare avtal och bättre service av privata vård- och tjänsteföretag.

Många kommuner har tvingats skärpa beskattningen av sina invånare under de senaste åren för att hantera de ständigt ökande kostnaderna. Många kommuner har också svårt att rekrytera kompetent arbetskraft. Kommunerna börjar enligt Forss vakna upp till det faktum att de nu tvingas konkurrera med privata företag om arbetstagare.

”Den offentliga sektorn har ett imageproblem när det gäller rekrytering”, säger han.

Martin Forss ser stora möjligheter att utveckla och effektivisera verksamheten inom den offentliga sektorn. I många fall utför utbildad personal rutinuppgifter som kunde hanteras av personer med en lägre utbildning. Till exempel inom hälso- och sjukvården använder personalen cirka 40 procent av sin tid till vårdarbete och 60 procent till olika stödfunktioner som portionering och lagerverksamhet.

”Det finns många arbetsuppgifter inom vården som inte kräver en vårdutbildning”, säger Forss.

Korta avtal blir dyra. Lagen om offentlig upphandling är avsedd att skapa tydliga regler för den offentliga sektorns inköp av varor och tjänster från privata företag. Ett problem är enligt Forss att kommunerna ofta väljer att gå in för kortvariga kontrakt i offentliga upphandlingar, trots att lagen inte förutsätter detta.

Ett kontrakt som löper på en kortare tid leder i regel till ett högre pris, eftersom leverantören inte har några garantier för att kontraktet förnyas. Det gäller framför allt upphandlingar som kräver stora investeringar i startskedet. Forss anser att det skulle bli billigare för kommunerna att göra långvariga avtal eftersom företaget och kommunen då kan utveckla verksamheten långsiktigt.

”Ett företag måste ta ut en större vinstmarginal ju kortare ett avtal är för att täcka sina kostnader om avtalet inte förnyas”

I Sverige har Coor ansvar för underhåll och service på kärnkraftverket Ringhals på den svenska västkusten. I Finland har Coor inga avtal med kraftbolagen.

”Vi har ännu inte närmat oss FORTUM och INDUSTRINS KRAFT. Men det kan bli aktuellt med förhandlingar”, säger Forss.

NINIS3LS3JA OWIL

Utgiven i Forum nr 2008-05

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."