Stolta traditioner

av Janne Salonen Forum 2008-12, sida 35-37, 22.12.2008

Taggar: Bolag: Outokumpu Oy Ab Personer: Juha Rantanen Teman: stålindustrin

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 12 2088

PROFILEN

Stolta tracitioner

Outokumpu vill bli världsledande på rostfritt stål. VD:n JUHA RANTANEN räknar med att efterfrågan på rostfritt stål på sikt kommer att öka, bland annat tack vare ny tillämpningar inom miljöteknologin.

JANNE SALONEN TEXT

Xx ”Konkurrensen är global och då måste man koncentrera alla resurser på att bli global ledare inom en business, som i vårt fall är rostfritt stål”

Det säger JUHA RANTANEN SOM Sedan år 2005 är vd för metallindustriföretaget ouTOKUMPU. Enligt Rantanen är Outokumpus utgångspunkt mycket stark.

”Vår fabrik i Torneå är en av världens mest konkurrenskraftiga. Det grundar sig på att fabrikens struktur är enastående”

Integrationen är mycket djup och har sin början i kkomgruvan i Kemi. Kromet förädlas till ferrokrom, och denna körs sedan i produktionen av rostfritt stål.

”Ingen annan i världen har samma integration och det ger oss många fördelar”; säger Rantanen.

Torneå är världens näst största produktionsanläggning för rostfritt stål, vilket ger fördelar på kostnadssidan.

”Vi ligger invid hamnen och har en mycket bra logistik. Kostnadsmässigt kan vi konkurrera med vem

Juha Rantanen Jobb: vd på Outokumpu.

Född: 1952 i Helsingfors.

Familj: gift, fyra barn.

Bor: i Helsingfors. Utbildning: ekonomie magister, MBA.

Karriär: vd på Outokumpu 2005-, vd på Ahlstrom1998-2004, vd på Borealis A/S 1994-1997, vd på Neste 1992-1994, vice vd på Neste Chemicals 19891992 och Neste Gas 1986-1989.

som helst i världen. Det finns inte många fabriker i Finland som kan säga det samma”

Rantanen menar att Outokumpu har realistiska möjligheter att bli världsledande.

?Då menar jag inte att vi nödvändigtvis behöver vara störst, utan snarare bäst enligt olika kvalitativa mått, som bäst kundservice och bäst lönsamhet?

Stora l Sverige. Outokumpu är starkt på specialprodukter. Satsningar har framförallt gjorts i Sverige, där företaget har omfattande verksamhet efter köpet av stålbolaget Avesta. Inom vissa specialprodukter har Outokumpu 50 procent av världsmarknaden. Det gäller så kallade duplexa stål, som är sammansatta av ferritiskt och austenitiskt stål. Austenitiskt stål har en högre nickelhalt än ferritiskt stål, där en del kvaliteter helt kan sakna nickel. Duplexstål används huvudsakligen inom industriella applikationer, till exempel i industriella tankar, inom cellulosa och pappersindustrin, i energiproduktion, olja och gas, samt i avsaltningsanläggningar för produktion av sötvatten.

Outokumpus huvudfabrik finns i Avesta, där det finns en komplett produktionsstruktur med stålverk, varmvalsning och kallvalsning.

”I Sverige har vi faktiskt fler anställda än i Finland”, säger Rantanen.

I Avesta tillverkas både duplexstål och tunnare material. Degerfors, som tillverkar tjockare stål, har endast varmvalsning. Stålet kommer från Avesta eller SheffieldiStorbritannien. Typiska tillämpningar är tankar i kemikalietankfartyg. Bruken i Nyby och Kloster tillverkar tunnare material, nästan folie, och även svetsade rör av rostfritt stål.

Neddragningar. Då ForuM träffar Rantanen är den snabba nedgången i konjunkturen den överhängande nyheten. Intervjuns fokus ligger trots allt på lite längre sikt.

Efter intervjun kom bolagets vinstvarning. Prognosen är att årets

EHN FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 12 208 ”De stora frågorna som världen kämpar med kommer att medföra en växande efterfrågan på rostfritt stål. sistakvartal går med en förlust på cirka 50 miljoner euro. Mycket av detta ärlagerförluster till följd av sjunkande råvarupriser. Koncernen planerar att friställa omkring 450 anställda, i synnerhet i enheterna i Sverige. Alla svenska produktionsenheter berörs, såväl Avesta som Degerfors men även de mindre enheterna Nyby utanför Eskilstuna och Kloster i Långhyttan.

Rantanen kommenterar neddragningen med att bolaget måste reagera snabbt på konjunkturförsämringen, men att företagets utgångspunkt trots allt är god.

”På marknaden händer nutvå saker samtidigt. Det ena är att efterfrågan sjunker eftersom investeringar i bland annat industrianläggningar skjuts upp, vilket påverkar oss. Det andra som sker är att alla tömmer sina lager och inventarier, vilket på kort sikt sänker efterfrågan ytterligare?”

Det viktiga för ett företag i detta läge är att skydda sin egen verksamhet och se till att det kan ta sig genom svackan utan bestående skador. Bolaget drivs därför så att kassaflödet säkras i så hög grad som möjligt.

”Vi går igenom investeringsprogrammet och ser vad som kanske behöver skjutas upp. Vi håller de egna lagren under kontroll genom att minska på inköp av materiel och anpassar kostnaderna så gott det går”

Varsel drogs tillbaka. I november före nyheten om personalminskningarna i Sverige varslade Outokumpu om permitteringar för en stor del av sin personal i Finland till årsskiftet. Senare meddelade bolaget att permitteringarna inte behövde genomföras eftersom sparmålsättningarna kunde nås på annat sätt.

Enligt Rantanen försöker Outokumpu undvika stora uppsägningar. Bolaget tar hellre till permitteringar för att möta tillfälliga konjunkturbetingade neddragningsbehov.

fabriker annat Finland

Rantanen förutspår att de kommande månaderna blir tuffa för hela industrin.

”Det som gynnar oss i detta läge är att vi har en stark balans och en gearing-skuldsättningsgrad på endast cirka 35 procent. Under tredje kvartalet genererade vi ett kassaflöde på 240 miljoner euro. Vi har ärdigförhandlade lån som vikanlyftavid behov”

Finansmarknaderna fungerar ortfarande inte normalt, och ingen vet hur länge det nuvarande konjunkturläget fortsätter.

”Vi är inte säkra på att det går att örhandla fram lån på tillräckligt fördelaktiga villkor under nästa år. Därör har maximeringen av kassaflödet nu högsta prioritet”

Miljöteknologi. Efterfrågeökningen Pårostfritt stål har legat vid 5-7 procent per år. Rantanen förutspår att efterfrågan på kort sikt kommer att avstanna, men han är övertygad att ökningen fortsätter på längre sikt.

”Rostfritt stål är en rätt etablerad produkt som snart är 100 år gammal. Nya applikationer och nya kvaliteter utvecklas ändå hela tiden”

Till exempel inom miljöteknologin och i tillämpningar med höga krav på hygien används mycket rostfritt stål. Avsaltningsanläggningar är stora användare av rostfritt stål, och sådana kommer fortsättningsvis att byggas, eftersom rent vatten är en avgörande fråga för många människor.

”De stora frågorna som världen kämpar med kommer att medföra en växande efterfrågan”, säger Rantanen.

Började med koppar. Under 90 år av sinsnart100-årigahistoriahar Outokumpu Oyj Abp varit närmast förknippat med koppar. Kopparmalmen i Outokumpui Savolax upptäcktes år 1910 och samma år bildades ett bolag för att utvinna malmen. Bolaget ägdes till hälften av det viborgska han delshuset HACKMAN & co, som ägde marken där malmfyndigheten gjordes. Andra hälften var enligt lagen istatens ägo. Staten löste ut Hackman och övertog hela Outokumpu år 1925, och 1932 bildades statsägda Outokumpu Oy Ab.

Outokumpus malmfyndighet sinade för snart 20 år sedan, och i dag har bolaget inte längre någon kopparverksamhet. Omvandlingen till ett bolag inom rostfritt stål, där allt annat avyttrades, gjordes till största delen under förra Outokumpuchefen JYRKI JUUSELA.

Outokumpu är inte heller längre ett statsbolag, även om staten fortfarande tillsammans med Folkpensionsanstalten äger nästan 40 procent av aktiekapitalet. Ur statens synvinkel är innehavet i Outokumpu numera klassificerat som en finansiell placering.

Direkt till slutkunden. En av Outokumpus framtida målsättningar är att öka försäljningen till slutkunderna. I dag går cirka en tredjedel av produktionen direkt till slutkunder, resten går till distributörer.

”Utmaningen med distributörerna är att deras köpbeteende är ojämnt. De spekulerar ganska mycket med prisfluktuationer. En slutkund däremot köper alltid ganska jämnt”; säger Rantanen.

Outokumpu håller på att bygga ut ett eget marknadsnät med egna servicecenter på olika håll. Målsättningen att sälja ungefär hälften direkt till de slutliga kunderna.

Outokumpus huvudmarknad finns i Europa, där Tyskland och Italien är stora marknader. Ryssland är nästan en obefintlig marknad, främst på grund av ryska skyddstullar för att skydda den egna industrin. Men Outokumpu säljer en hel del till Kina, trots att Kina har en stor egen produktion av rostfritt stål.

”Det är ingen idé för oss att försöka sälja standardprodukter till Kina där de har egen produktion. Däremot finns det en marknad för specialprodukter. Därför bygger vi nu ett servicecenter nära Shanghai”

Expansion I Torneå. Även om konjunkturnedgången just nu innebär att många investeringar skjuts på framtiden kommer Torneåverket på sikt att fortsätta att expandera, menar Rantanen.

”Avsikten är att öka den egna produktionen av ferrokrom, där vi inte är självförsörjande utan också köper externt. Vitror att det iframtiden blir brist på ferrokrom?”

Det andra projektet för Torneåverket är att öka kapaciteten för produktion av ferritiskt stål, alltså stål med en låg nickelhalt.

Projektet som går på cirka 300 miljoner euro blir eventuellt uppskjutet på grund av det rådande konjunkturläget. Kemigruvanskromresursbas räcker för 100 år, vilket betyder att det finns en råvarubas för en ökning av produktionen av ferrokrom.

Expansionsplanerna i Torneå gör att Rantanen är en synlig föresprå Outokumpus vd Juha Rantanen talar för en utbyggnad av kärnkraften.

Det skulle göra det lättare för bolaget att förutsäga priset på elkraft på längre sikt.

kare av nya kärnkraftsenheter i Finland.

”Redanidag är Torneåverket Finlands största enskilda användare av elkraft, med cirka 2 terawattimmarper år. För att säkra ett prognostiserbart pris för elkraften är det bästa vi kan tänka oss att vara med om ett kärnkraftsbygge. Med de förhållanden vi kan se framför oss kommer kärnkraften att vara kostnadsmässigt konkurrenskraftig”

EU kommer att introducera nya krav på sänkningar av koldioxidutsläpp efter 2012. Utsläppshandelnleder tillatt priset för koldioxidutsläppsrättigheter kommer att öka, vilket slår igenom på elpriset på den nordiska elbörsen.

”Med ny kärnkraftskapacitet kan vi kontrollera denna kostnad, och vi tror att det kommer att bli billigare än att köpa elfrån marknaden. Eftersom vi inte kan komma med i befintliga kärnkraftsanläggningar är byggandet av ett nytt kärnkraftverk det enda sättet för oss att säkra vår tillgång på konkurrenskraftigt prissatt elektricitet”

Rantanen förhåller sig positiv til regeringens energi- och klimatstrategi.

”Det sägs att industrins eltillförsel ska säkras och att man eftersträvar att Finland blir självförsörjande inom elproduktionen. I dagsläget importerar vi cirka 15 procent av vår el, främst från Ryssland. Fråganär om detta kan fortsätta på längre sikt. I strategin sägs tydligt att ny kärnkraftskapacitet kommer att behövas, även om regeringen inte preciserar hur mycket?”

På grund av Torneåverkets stora behov av elkraft har Outokumpu gått in som en ledande delägare i FENNOVOIMA, som planerar ett nytt kärnkraftverk i Finland.

”Fennovoima har tre ägarkategorier. Den tyska energijätten EON har som uppgift att stå för kunnandet då det gäller att genomföra ett kärnkraftsbygge samt att driva anläggningen. En annan kategori är ett stort antal kommunala elbolag. Den tredje kategorin är industriföretag, av vilka vi är det främsta i konsortiet. Vi har reserverat en effekt på cirka 150 megawatt i det nya kärnkraftverket”, säger Rantanen. m