Stor efterfrågan på frivillig klimatkompensation

av Mikael Sjövall Forum 2020-06, sida 30-32, 28.07.2020

Taggar: Teman: miljöfrågor

Stor efterfrågan på frivillig klimatkompensation

De företag som inte satsar på hållbar utveckling och struntar sina klimatutsläpp har allt. svåfäreratt hävda sig i den ekonomiska konkurrensen. Det anserMaija Sailjonmaagklimätexpert och delägare i det finska bolaget Nofdic Offset.

= r£”

MIOLS 3800v

MIKAEL SJÖVALL TEXT & FOTO

X Företagens intresse för frivilliga klimat kompensationer genomlever ett uppsving, trots coronakrisen och den globala recessionen. Allt fler finländska företag går in för att kompensera sina koldioxidutsläpp, uppger aktörer i branschen.

”Vi har bra flyt just nu. Vi kommer att fördubbla vår omsättning i år, trots att coronakrisen har minskat efterfrågan under sommaren”, säger Maija Saijonmaa på Nordic Offset.

Enligt Saijonmaa inföll en vändpunkt för två år sedan då de finländska företagens intresse för klimatkompensationer sköt ihöjden.

”Den internationella klimatpanelen IPCC:s delrapport 2018 väckte företagen. Allt fler insåg att även företagsvärlden måste göra en insats för att minska koldioxidutsläppen och bromsa klimatförändringen. Många förstod

AFFÄRSMAGASINET FORUM NR & 202 9”

Den internationella klimatpanelen IPCC:s delrapport 2018 väckte företagen. Allt fler insåg att även företagsvärlden måste göra en insats för att bromsa klimatförändringen.

också att klimatkompensationer kan förbätt ra företagens anseende”, säger hon.

Det nyväckta intresset ledde till en stadig ström av förfrågningar och ett förbättrat kassaflöde för Nordic Offset efter flera tuffa år som präglades av lågintensiv verksamhet.

71 ett skede övervägde vi till och med att avveckla bolaget. Jag motsatte mig tanken in i det sista eftersom jag såg att det fanns en uppdämd potential för våra tjänster”

Ihärdigheten lönade sig. I dag har Nordic Offset enlånglista på kundreferenser sominkluderar bland andra Lassila & Tikanoja, Lujabetoni, Helsingfors universitet, Hesburger, Juustoportti och Nasdaq Helsingfors.

”Vi hjälper våra kunder med att räkna ut deras klimatpåverkan, sedan föreslår vi vad de själva kan göra för att reducera utsläppen och till sist erbjuder vi dem en möjlighet att köpa klimatkompensationer som vi inför skaffar på den internationella marknaden”, berättar Saijonmaa.

Vilda västern I branschen. Hon sticker inte under stol med att den finländska marknaden för klimatkompensationer är spretig och att det finns många lycksökare som erbjuder utsläppsreduktioner utan att ha rent mjöl i påsen eller matematiska belägg för sina kalkyler.

”Det är rena vilda västern i branschen i Finland just nu. Det är bra att Polisstyrelsen utreder frågan eftersom alla seriösa aktörer gagnas av den pågående utredningen”; säger hon.

Maija Saijonmaa aktar sig däremot för att kommentera Polisstyrelsens granskning av stiftelsen Compensates klimatkompensationer och de oegentligheter som stiftelsen är misstänkt för.

F —« ”Polisstyrelsens utredning handlar om de klimatkompensationer som säljs till privatpersoner. Nordic Offset betjänar endast bolag. Alla våra klimatkompensationer har i tillägg verifierats av det renommerade systemet Gold Standard”; säger hon.

Gold Standard har grundats av miljöorganisationen WWF och systemet beaktar utöver klimatutsläppen även Förenta Nationernas kriterier för hållbar utveckling. I Nordic Offsets portfölj ingår beskogningsprojekt i till exempel Etiopien och Colombia eller projekt som främjar användningen av bränsleeffektiva spisar i Kenya och Uganda.

”Vi köpte tidigare utsläppsreduktioner från kinesiska vindkraftsprojekt, men eftersom sådana projekt numera kan genomdrivas på elmarknadens villkor utan inkomster från utsläppshandeln har vi frångått den typen av utsläppsreduktioner”, säger Saijonmaa.

FRIVILLIGA KLIMATKOMPENSATIONE = Bygger på projekt som minskar på utsläppen av klimatgaser.

Bs Projekten tar oftast fasta på energieffektivisering, förnybar energi eller beskogning = Utsläppsreduktioner som köps utanför Förenta Nationernas system kallas för Verified Emission Reductions (VER).

= Deverifterade krediterna (VER) samlas i ett internationellt register och granskas a oberoende experter på till exempel revisorbyråer.

sm Det finns olika verifteringsstandarder för den frivilliga utsläppshandeln. Organisationen Gold Standard följer de strängaste kriterierna i branschen.

= Gold Standard har hittills medverkat till framväxten av 1700 klimatprojekt i 80 länder och reducerat koldioxidutsläppen med 134 miljoner ton.

= Intresset för den frivilliga utsläppshandeln har ökat markant de senaste fyra åren.

Gold Standard ställer bland annat krav på så kallad additionalitet. Det betyder att projektägaren måste bevisa att projektet inte hade kunnat förverkligas utan inkomster från utsläppshandeln. Ett annat viktigt kriterium är att utsläppsreduktionen får räknas till godo endast en gång ochinte bokföras i till exempel statliga utfästelser.

Kostnadseffektiva utsläppsreduktioner. ”Jag skulle gärna se fler industriella projekt i vår portfölj eftersom industriella investeringar oftast är kostnadseffektiva sätt att minska klimatutsläppen?

Nordic Offset köpte i fjol klimatkompensationer som motsvarade utsläppen av 85 000 ton koldioxidekvivalenter. I år räknar bolaget med att kunna redovisa sexsiffriga utsläppsreduktioner.

Trots att det går bra för den frivilliga ut- EE

AFFÄRSMAGASINET FÖRUM NR 6 202 kunderna att räkna ut sin klimatpåverkan och föreslår förbättringsåtgärder.

släppshandeln som involverar företag, tampas den globala, mellanstatliga utsläppshandeln just nu med stora problem. Det är tills vidare oklart vilket system som ska ersätta de tidigare FN-programmen för utsläppshandel som gick under namnen Clean Development Mechanism (CDM) och Joint Implementation (JI). Parisavtalets artikel 6 nämner prissättningen av koldioxidutsläpp och betydelsen av att utveckla nya mellanstatliga system för utsläppshandel, men de internationella förhandlingarna om ett nytt handelssystem har gått i stå, vilket innebär att konkretionsnivån saknas.

Växande marknad. ”Samtidigt som FN:s utsläppshandelhar kommit på avvägar kan vise att företagen nu går i bräschen för olika sats ningar som minskar klimatutsläppen”, säger direktör Jyri Seppälä på Finlands miljöcentral.

Enligt Seppälä har Finlands andel av den frivilliga utsläppshandeln vuxit stadigt de senaste åren.

”Den politiska atmosfären har ändrat. De nordiska statsministrarna vill nu positionera sig som klimatpolitiska föregångare, vilket också sporrar företagen till klimatvänliga in vesteringar. Det har uppstått en positiv spiral som uppmuntrar till proaktiva handlingar”

Såväl Saijonmaa som Seppälä medger att

AFFÄRSMAGASINET FORUM NR & 202 9”

Förstås finns det också sådana aktörer som köper sig ett rent samvete och hellre satsar sina pengar på billiga klimatkompensationer istället för att vidta egna åtgärder som skulle minska på företagets utsläpp.

Jyri Seppälä, Finlands miljöcentra endel företag ser de frivilliga klimatkompensationerna som ett behändigt sätt att polera fasaden och förbättra anseendet för de produkter eller tjänster som säljs. Seppälä förliknar transaktionerna vid de medeltida avlatsbreven som den katolska kyrkan sålde i utbyte mot syndernas förlåtelse.

”Förstås finns det också sådana aktörer som köper sig ett rent samvete och hellre satsar sina pengar på billiga klimatkompensationer istället för att vidta egna åtgärder som skulle minska företagets utsläpp”, säger Seppälä.

Den vilda och oreglerade marknaden för klimatkompensationer i Finland ser han som ett problem som undergräver förtroendet för hela branschen.

”Företagen kan inte lösa det här på egen hand. Det behövs statligreglering och enhetliga, internationella spelregler för den globalautsläppshandeln. Det handlar om att trygga konsumentskyddet.

Seppälä ifrågasätter inte den frivilliga ut släppshandeln eller Gold Standards tillförlit lighet som sådan, men han påpekar att inget certifieringssystem är klanderfritt.

”Jag betvivlar att Gold Standard har ett 100 års perspektiv på de skogar som planteras och används som kolsänkor i försäljningen av utsläppsreduktioner. Kolläckage uppstår hela tiden i den här typen av projekt”, säger han.

Seppälä får mothugg av Maija Saijonmaa på Nordic Offset.

”Gold Standard investerar en del av pengarna i en försäkring som sedan kan användas för nya klimatkompensationer om den nyplanterade skogen försvinner till exempel ien eldsvåda. Alla Gold Standards utsläppsreduktioner verifieras av klimatexperter på internationella revisorbyråer. Jag ser Gold Standard som det mest tillförlitliga system som står till buds just nu”, säger Maija Saijonmaa. =