Storslam i ansikte för finska byggnadsindustrin i Ryssland

av Erkki Olin Forum 1998-06, sida 20-22, 16.06.1998

Taggar: Orter: Ryssland Teman: byggindustrin

STORSLAM I SIKT för finska byggnadsindustrin i Ryssland

UNALjUBPOT) ULEN :0J04

Petersburg.

”GO EAST, YOUNG MAN, AND BUILD UP THE COUNTRY” KUNDE VARA DEVISEN FÖR FINSK BYGGNADSINDUSTRI. KUNNANDE OCH KVALITET ÄR TRUMF PÅ DEN HUNGRIGA RYSKA BYGGMARKNADEN.

en finländska byggnadsindustrin sitter nu med verkligt goda kort på hand. Vill det sig riktigt väl, finns möjligheten att ta hem en rejält tilltagen pott i spelet om den ryska marknaden. Det räcker med att de finländska bolagen håller sina nuvarande marknadsandelar under en kommande rysk investeringsboom.

I november 1997 publicerade en särskild arbetsgrupp inom Finsk-ryska kommissionen för vetenskapligt och teknologiskt samarbete (Suomen ja Venäjän TT-yhteistyökomissio, rakennusalan ryhmä), en rapport under titeln Rakennusalan Venäjä-strategia (Byssland-strategi för byggnadsbranschen). Enligt rapporten beräknas de finländska byggnadsföretagens andel av den ryska marknaden år 2005 uppgå till minst 14 miljarder mark, varav själva projektexporten svarar för en andel om 838-10 miljarder mark och exporten av byggnadsmaterial för 6-8 miljarder. 1996 lyckades de finländska bolagen nå en fakturering i Ryssland på total 3 miljarder mark. Projektexporten och exporten av byggnadsmaterial går hand i hand, eftersom finländska projektexportörer helst använder material de känner väl.

Material stor business

Enligt arbetsgruppen är den finländska andelen av den ryska materialimporten är 25-30 procent. Vissa amerikanska källor ger vid handen att Ryssland importerar byggnadsmaterial för 1,2 miljarder ecu per år (7,2 mrd mk).

Målsättningen för de finländska byggnadsföretagen är enligt rapporten att nå en marknadsandel på de ryska närområdena, bl.a. S:t Petersburg, om 50 procent. Vidare eftersträvar man att vara bland de tre främsta på övriga områden. Hit räknas bl.a. Moskva med omgivning. I stort gäller det att värna om den nuvarande relativa marknadspositionen.

Boom i sikte ”Positivt så det förslår”, säger direktör Jaakko Kujala på Byggnadsindustrins

Centralförbund om den stämning som råder bland medlemsföretagen beträf fande utsikterna på den ryska marknaden. Enligt Kujala koncentrerar de finländska byggnadsföretagen sin verksamhet till Moskva, S:t Petersburg och de västsibiriska gas- och oljefälten, där man för närvarande bara går och väntar på startskottet till en häftig byggnadsboom. Beredskapen bland de västerländska företagen tyder också på att den tidpunkten kan vara nära förestående.

I sin årsöversikt för 1997 konstaterar Byggnadsindustrins Centralförbund i försiktiga ordalag bl.a.: ”Prognoser uppgjorda under de två senaste åren har nu infriats i och med att byggnadsexporten till Ryssland tagit fart på nytt efter recessionen i mitten av 1990-talet. Under år 1998 tycks den positiva känningen på den ryska marknaden ännu hålla i sig. Tillförsikten stärks genom ett växande antal västerländska industriprojekt i utvecklingsskedet på den ryska marknaden”.

Antagligen är det den ekonomiska FORUM NR 6/98

Ett megaprojekt för Skanska i samarbete med brittiska Taylor Woodrow är ett kombinerat affärsOch stätionskomptex i S: recessionen i Asien som i kombination med det stabilare politiska klimatet i Ryssland lett till uppvaknandet bland de västerländska företagen. Bland finansiärer anser man nu att den relativa risken i Ryssland har minskat till följd av den finansiella kraschen iAsien. En detalj som kan ha större betydelse än man kunde ana är att levnadsbetingelserna i de större ryska städerna fått alltmer västerländska drag. Detta gynnar utländska etableringar i landet. Också den finansiella sektorn har nu börjat fungera.

Byggnadsindustrins Centralförbund förutspår en jämn tillväxt på den ryska marknaden för såväl 1998 som 1999.

Fyra stora växer snabbast

Tendensen i Ryssland är att en allt större andel av kakan fördelas på de “fyra storas grupp som består av Skanska Oy, Lemminkäinen Oy. YIT-Yhtymä Oy och SRV Teräsbetoni Oy. Den största projektexportören i dagsläget är Skanska Oy, som har hela sin utlandsfakturering samlad på ryska projekt.

Av Finlands totala projektexport på 2,4 miljarder mark år 1997 svarade den ryska marknaden för en andel om 70 procent. Enligt Byggnadsindustrins Centralförbund var Skanskas andel 22 procent av totalexporten och m.a.o. 31,5 procent av den finländska exporten av byggnadsprojekt till Ryssland.

Skanska största västbyggar ”Vi är inte bara störst bland de finlindska byggnadsföretagen i Ryssland utan saonolikt också det största västerländska bolaget inom branschen”, uppger Skanskas direktör Martti Rautee. ”Men turkarna är avgjort den ledande gruppen bland de utländska företagen och innehar en marknadsandel på omkring 50 procent. Strax efter, som god tvåa, kommer dock Finland”

Ett belägg för att konkurrens kan förbytas i fruktbart samarbete är meddelandet från Finlands Utrikeshandelsförbund om ett turkiskt besök i Finland. En grupp bestående av 21 turkiska byggnadsentreprenörer och arkitekter anlände till Finland i början av juni för att bekanta sig med utbudet i finländska byggnadsföretag. Med besöket eftersträvas från finländsk sida en ökning av materialexporten och exporten a underentreprenader till Ryssland, där FORUM NR 5/9 30 turkiska företag för närvarande verkar. De pågående turkiska byggnadsprojekten i Ryssland representerar ett värde om totalt 2,6 miljarder doltar. Dessa projekt mottar enligt utrikeshandelsförbundet år 1998 en andel om nära en miljard mark av den finländska byggnadsexporten till Ryssland.

Enligt Rautee har finländarna fina möjligheter att växa och öka byggnadsvolymerna på den ryska marknaden, under förutsättning att landets ekonomi faktiskt utvecklas som prognoserna antyder.

”Men det krävs målmedvetna åtgärder särskilt från myndigheternas sida”. säger Rautee. Han sitter i den arbetsgrupp som i november 1997 uppgjorde rapporten Rakennusalan Venäjä Ryssland importerar byggmaterial för 1,2 miljarder ecu (7,2 mrd mk) per år. och värdet av denna import väntas öka.

VERKSAMHETEN SKALL FYRDUBBLAS PÅ 10 ÅR

Målen för Finlands byggindustris inom olika sektorer

Mmk 15000 Konsultering 12000 S Byggmaterial 9000 EIEIE= Entreprenadarbete] 6000 Mmk Zz 6000 nk 3000 1996

Källa: Rakennusalan Vensjästrategi 2000 2005

Enligt rapporten “Ryssland-strategi för byggnadsbranschen” sammanställd av en arbetsgrupp inom Finsk-ryska kommissionen för vetenskapligt och teknologiskt samarbete kan värdet av finländska entreprenader i Ryssland öka till 8-10 miljarder mark och värdet av byggnadsmaterialexport till 6-8 miljarder mark per år 2005.

De fyra storas’ projektexport till Ryssland 1996 och 1996 Företag Mmk Andel, 44 Skanska 334 28 Lemminkäinen 328 21 YIT 300 25 SRV Teräsbetoni 238 20 Totalt 1200 10 1997 Mmk Andel, Yo Förändr. Yo 640 39 +92 426 26 +30 300 18 27 17 +14 1637 100 +37

Siffrorna baserar sig på uppgifter som getts direkt från företagen.

3 sg s = Eg 2 3 i HH z 2 3

YIT bar renoverat anrika Hotel Astoria i S:t Petersburg. I fonden en värdig granne, Isakskatedralen.

strategia. Gruppen kommer att följa upp sina åtgärdsförslag genom skriftlig rapportering åren 1998, 1999 och 2000.

De myndighetsåtgärder Rautee efterlyser gäller i främsta hand skatteavtalen, socialskyddet och arbetstryggheten för dem som arbetar i Ryssland. Även ett större deltagande från statens sida vid riskhantering, vore enligt Rautee önskvärt.

Kostnadsstruktur och skatter

Enligt det skatteavtal som för närvarande gäller mellan Finland och Ryssland, beskattar man i Finland inkomsten av ett byggnadsprojekt i Ryssland som slutförs inom 36 månader, vilket också gäller de anställdas löner Risk finns för att denna period nedskärs till 18 månader år 1999, vilket innebär att projekt, inklusive löner för de anställda, som sträcker sig över en längre period än 18 månader beskattas i Ryssland.

Fortfarande fram till år 1999 gäller undantagsvis för byggnadsbranschen också den s.k. 6-månadersregeln, som innebär att en arbetstagare får sin lön skattefritt om kommenderingen räcker i minst 6 månader. De finländska byggnadsföretagen har hittills kontinuerligt kunnat verka i Ryssland utan beskattning av personalens löner. Då undantaget för byggbranschen löper ut vid årsskiftet, är det möjligt att de finska skattemyndigheterna börjar beskatta löntagare enligt avtalet mot dubbelbeskattning mellan Finland och Ryssland. Genom avtalet vill man undvika - förutom dubbelbeskattning också att någon löntagare helt undgår skatt.

”Eftersom Ryssland inte har rätt att beskatta en finlindsk löntagare i ett projekt som fullföljs inom 18 månader, tillkommer efter årsskiftet beskattningsrätten för ett sådant projekt, inklusive dess löntagare, finska staten”, förklarar direktör Lauri Hiltonen på YITYhtymä. Det är alltså skäl att nogsamt begrunda vad detta innebär kostnadsmässigt för ett bolag samt för motivationen bland personalen.

Nu försöker man från byggbran schens sida givetvis förmå den finska skattmasen att förlänga giltighetstiden för 6-månadersregeln.

Språkkunskaper sakna ”På lång sikt måste undervisningen i ryska språket avsevärt ökas och bl.a. Ryssland-kunnandet inläras av en större grupp ingenjörer. Den springande punkten för varaktig framgång på den ryska marknaden är etablering på ort och ställe - att bli ett med den ryska byggnadsindustrin och dess många strukturer. Tillsvidare har man lyckats med traditionella metoder, och så kan man ha en viss framgång under några år till, men då den verkliga boomen är ett faktum måste vi vara på plats och välutrustade kunna sätta in våra stötar för att inte gå miste om marknadsandelar”, sammanfattar Rautee .

Som ett av många pågående projekt i S:t Petersburg bygger Skanska i samarbete med brittiska bolaget Taylor Woodrow ett kombinerat affårs- och stationskomplex med en areal på 153 263 m?. Byggnadskontraktet är värt 248 miljoner dollar och komplexet skall stå klart år 2000. I S:t Petersburg bygger Skanska även fabrik för amerikanska rakbladsföretaget Gillette Co på 13 645 m”. Fabriken skall vara färdig år 1999. Också i Moskva bygger bolaget intensivt, och flera nya projekt står dessutom på lut för Skanska Oy, som är dotterbolag till svenska Skanska AB.

”Vår styrka gentemot konkurrenterna på den ryska marknaden ligger i att vi kunnat använda oss av ryska tjänster såväl vad material som personal beträffar. En annan styrkefaktor är att våra tidtabeller faktiskt håller”, säger direktör Mikko Rekola på YTT- Yhtymä Oy. Koncernen har nu 40 års erfarenhet av verksamhet i Ryssland och har på sistone bl.a. byggt servicestationer för Neste, Nu står Shell i tur.

I ‘kanonstaden’ Tula uppför YTT ett ölbryggeri för finsk-svenska Baltic Beverages Holding AB. € Erkki Olin

De forts. från s, 1 intressant sätt under de senaste fem åren. Först trodde vi att staden automatiskt blir en europeisk metropol, eftersom den har fem miljoner invånare och är ett gammalt kuturcentrum, och att Finland blir dess närområde. Det fanns människor som ansåg att S:t Petersburgs tillväxt skall dra Finlands ekonomi. Det tog dock inte länge förrän åsikterna gick till den andra ytterligheten. Man insåg att S:t Petersburgs tillgångar var fast i sådana industrier som Ryssland inte hade möjlighet att upprätthålla, typ försvarsindustri och motsvarande forskning och utveckling. Dessutom har $:t Petersburg misslyckats i alla sina politiska ambitioner, som t.ex. att bli ett finanscentrum och att skapa ekonomizoner”

S:t Petersburgs stora tillgång är dock läget. Rysslands ekonomiska framtid baserar sig på Västeuropa och handeln - den som inte går via rör - går nästan uteslutande via S:t Petersburg. EU:s andel av Rysslands utrikeshandel är enligt rysk tullstatistik 35 procent. Sutela tror dock att den de facto är litet högre, kanske 40 procent. ”S:t Petersburgs fina läge har dock inte kunnat utnyttjas så väl eftersom hamnen är ineffektiv. Den är i stor del i händerna på personer som är mer intresserade av vinst på kort sikt”.

Oljerör hett ämne

Enp intressant sak som nu diskuteras gäller oljeröret i Leningradområdet som eventuellt skall förlängas till Borgå. I Leningradområdet anser man dock att det skall byggas en oljehamn till Primorski för export därifrån. Kivikari: ”Om Ryssland skulle förädla och exportera olja i Primorski skulle det vara en tiotals miljarders dollars investering. Att dra ett rör till Borgå är billigare och skulle kanske betalas av finländare. Detta blir en het fråga”

Utrikesråd Erik Ulfstedt på UM tycker att båda hamnarna behövs men att man borde börja med att bygga ut Borgå för att sedan senare ta sig an Primorski. & Fredrik Nars

FORUM NR 6/98