Stort intresse för aktier

av Peter Nordling Forum 1984-05, sida 09-11, 14.03.1984

Taggar: Teman: aktier

nast år 1978. Av PETER NORDLING

Stort intresse

RUN

Aktiesparandet har ökat markant i Finland under de senaste åren. Det har blivit in att placera pengar i aktier. På fyra år har årsomsättningen på fondbörsen i Helsingfors femfaldigats för att i fjol vara uppe i 3,7 miljarder mark. Bland annat som ett resultat av det ökade intresset har det grundats två nya mäklarfirmor, Oy H Kuningas & Co Ab och Oy Bond and Stock Ab. Sedan i fjol har bolagen börsrättigheter. Därmed finns det tretton auktoriserade börsmäklare, Nya börsrättigheter beviljades se för aktie ger nya mäklare kunder

Fondbörsen, Fabiansgatan 14 i Helsingfors. Här omsattes 3,7 miljarder mark i fjol. Mäklarna tror att omsättningen ytterligare kommer att öka, även om handeln varit dämpad i början av detta år.

EH Gemensamt för de två bolagen är att de i stort sett drivs av en person, mäklaren, som haft förmånen att kunna göra sitt stora intresse till ett yrke. Ekon mag Henrik Kuningas startade i branschen år 1978 som mäklare hos bankirfirman Erik Selin Kb. Två år senare ombildades bolaget till aktiebolag med Erik Selin, Gunhard Kock, Carolus Rosenlew och Henrik Kuningas som aktionärer. Det samarbetet fortsatte fram till juni senaste år då Kuningas sålde sina andelar till Kock och Rosenlew efter att ha fått egna rättigheter att verka som börsmäklare.

Något nyare på börsen är Bond and Stock. Aktiebolaget bildades visserligen i mars senaste år av ekonomerna Peter Oker-Blom, och Thomas von Hertzen samt ingenjör Carl-Gustaf von Troil, som fungerar som mäklare. Börsmäklarauktoriteten erhöll företaget i höstas, i november.

Carl-Gustaf von Troil finner inget märkligt i att kombinera ingenjörsutbildningen med mäklaryrket. Sedan många år tillbaka har han fascinerats av börsen och på fondbörsens läktare följt med hur värdepapper byter ägare. Fram till det Bond and Stock fick börsrättigheter ökade han sin branschkännedom genom att arbeta som värdepappershandlare, vilket betyder att han för kunders del sålde och köpte icke börsnoterade aktier och andra värdepapper.

Marknaden förslår

Sedan början av år 1982 har intresset för aktier ökat märkbart. Ca 500 000 personer äger idag andelar i de totalt 47 börsnoterade företagen. Detta gör att uppdragen också för de nya mäklarna förslår. Trots att man i de här kretsarna inte har för vana att marknadsföra sig genom rek- [ed

F R larm och annonsering försäkrar både Henrik Kuningas och Carl-Gustaf von Troil att kunderna räcker till.

Gunhard Kock på Oy Erik Selin Ab, som kunde tänkas uppleva de nya mäklarna som konkurrenter, konstaterar att det inte finns någon risk för att marknaden inte skall räcka till både för nya och gamla mäklare.

— De nya mäklarna har kommit för att stanna. Marknaden skulle t o m förslå för ytterligare några mäklare, utan att lönsamheten för de övriga försämras. Konkurrensen skulle inte bli för hård. Bankerna som idag har de största marknadsandelarna — Föreningsbanken ca 1/3 och Kansallisosakepankki ca 1/4 — känner knappt av om en liten bankirfirma tar åt sig några promille av marknadsandelarna. säger han.

Även om Kock anser att det i princip finns arbete för flera mäklare tror han inte att sådana dyker upp inom en snar framtid. Det finns nämligen få personer med branschkännedom som också behärskar att driva en bankirfirma. Dessutom, förklarar han, är det inte lätt att skapa sig en lönsam kundkrets.

Både Kock och Kuningas betonar att de små mäklarfirmornas styrka ligger i flexibiliteten, d v s att erbjuda snabb service och upprätthålla goda kontakter till klienterna som Dp g a sitt yrke som värdepappersförvaltare behöver något som kan kallas en egen mäklare.

Att marknaden verkligen har utrymme för de nya mäklarna bestyrks av den tämligen goda start dessa fått. Detta gäller speciellt Oy H Kuningas & Co Ab som på sju månader i fjol omsatte värdepapper till ett värde av drygt 39 miljoner mark på börsen. Oy Bond and Stock Ab, som hann verka endast två månader på börsen under fjolåret kom upp till en omsättning på närmare 1,5 miljoner mark. För det här Året har bolaget siktet inställt på att omsätta ca 30 miljoner mark. Jämförelsevis kan konstateras att Oy Erik Selin Ab under fjolåret omsatte ca 32 miljoner mark på börsen.

Klipp

Vad är det som fascinerar på aktie 10

De nya mäklarna har komrmit för att stanna, säger Gunhard Kock.

marknaden? Är det eventuellt en dröm om att göra snabba klipp? Henrik Kuningas tilltalas av att vara tvungen till ett bredare ekonomiskt engagemang. För att göra lyckade aktieköp krävs nämligen att man förutom direkt branschkännedom också besitter ett visst mått av samhällskännedom.

Kuningas och von Troil tror på möjligheten att göra s k klipp vid en plötslig och oväntad kursuppgång. — Det är visserligen svårt, även om kursen kan stiga med upp till 50 procent på några veckor. Om en mäklare lyckats räkna ut när en kursförändring kommer att ske, finns det högst sannolikt också flera andra som gjort det, något som leder till att det finns få som är beredda att sälja, förklarar von Troil. Henrik Kuningas tror för sin del på klipp som görs med begränsade mängder aktier.

Gunhard Kock är däremot inte speciellt förhoppningsfull beträffande klippen. Dels är möjligheterna tämligen begränsade på den inhemska aktiemarknaden, som ännu är jämförelsevis liten, dels är det av skattetekniska skäl mindre lönsamt för privatpersoner att göra klipp.

Företag blir handelsvara

Den allmänna uppfattningen bland mäklarna tycks vara att aktiviteten på fondbörsen fortsättningsvis kommer att tillta. Den finländska börsverksamheten upplevs fortfarande som tämligen outvecklad. Om man, som i de flesta andra sammanhang, använder Sverige som jämförelseland ligger vår börsverksamhet långt efter i utvecklingen — upp till mellan fem och tio år, tror Carl-Gustaf von Troil. Enligt honom kan man på den svenska börsen på en dag ha lika stor omsättning som Helsingfors fondbörs har på en månad. Här bör ma observera att vår börs i motsats till den svenska omsätter obligationer.

Den ständigt ökande efterfrågan på aktier kommer inte, åtminstone inte enbart, att leda till högre kurser. I stället blir flera företag attraherade av att få in nytt kapital genom att få sina aktier börsnoterade. Henrik Kuningas räknar med att utvecklingen också leder till att man i allt högre grad börjar betrakta företagen som handelsvaror. — Det finns nämligen dominerande företag som inte längre kan öka sina marknadsandelar genom att erövra dem av varandra. Då är den enda logiska möjligheten till expansion att köpa ett företag i en annan bransch, anser han. Tillsvidare sker dylika köp utanför börsen, men då transaktionerna blir fler krävs en organiserad marknad för detta. Kuningas anser också att den här utvecklingen leder till att börsens mäklarlista utökas. Mäklarlistan omfattar företag som inte är börsnoterade, men vilkas aktier ändå säljs på börsen. Dessa aktier säljs i regel en gång i veckan.

I och med att handeln på börsen ökar kommer det förr eller senare att krävas förändringar i hanteringen av värdepapper för att systemet skall löpa smidigt. Carl-Gustaf von Troil framkastar tanken på att skapa en motsvarighet till Värdepapperscentralen i Sverige. Värdepapperscentralens verksamhet är uppbyggd så att all handel sköts via ett datasystem. Några aktiebrev existerar inte. I stället får köparen ett bevis på hur många aktier han äger i varje bolag. I och med att det inte finns några aktiebrev besparas aktieägarna och bankernas notariatavdelningar från besväret att klippa dividendkuponger.

Ljus framtid

Den positiva kursutveckling som nu är

Henrik Kuningas räknar med att företag kommer att bli handelsvara.

på gång startade i början av år 1982. Föregående uppsving började i mitten av 1960talet, men fick ett tvärt slut då oljekrisen drabbade så gott som hela världen år 1973. Då gjorde många aktieägare stora förluster, något som påverkade tilltron till aktier under tio års tid.

Gunhard Kock spår att intresset för att placera i aktier håller i sig den här gången. Han konstaterar att det nu vuxit upp en ny generation potentiella aktiesparare som inte blivit brända av kursraset i början av 1970-talet.

Kock framhåller nogsamt att man inte får dra paralleller mellan kursutvecklingen i början av 1970-talet och den nuvarande. — Nu ser framtidsutsikterna betydligt ljusare ut. Skattemyndigheternas inställning till aktiesparandet har blivit mera positiv och det finns en stark opinion för att utverka skattelättnader för aktionärerna, Också det utländska intreset för finska börsaktier visar att aktierna tidigare varit undervärderade, säger han. Han hänvisar också till att efterfrågan på aktier spridit sig till alla samhällsklasser och till att bolagen nu, i högre grad än tidigare, ger aktier åt personalen. Som exempel kan noteras att de personer som kan hänföras till arbetarklassen och har en aktieportfölj i medeltal äger aktier för ca 20 000 mark, medan medeltalet för tjänstemännen är betydligt lägre, nämligen 5 000 mark.

Henrik Kuningas inflikar att Finland nu, om än långsamt, kommit till ett stadium då det finns pengar att köpa aktier för. — Vi har dock inte ännu samma kultur som andra länder då det gäller aktier. Det sannolika är emellertid att vi, som i många andra sammanhang, följer Sverige i fotspåren. Han vill också framhäva informationsmediernas betydelse i sammanhanget. Då de sprider kunskap om aktiemarknaden ökar också intresset.

Carl-Gustaf von Troil. färskaste mäklaren i Finland, siktar på en årsom sättning på ca 30 miljoner mark för Oy Bond and Stock Ab.

Också Carl-Gustaf von Troil tillmäter pressen en tämligen stor roll. — Men, säger han, publiciteten kan också vara av ondo. Vid små förändringar i kurserna händer det att tidningarna underblåser fenomenet alltför kraftigt. Detta kan resultera i att utvecklingen blir onaturlig.

Livligt år

Detta år kommer handeln med aktier att vara speciellt livlig. Förutom affärsbankernas emissioner genomför också flera andra bolag emissioner så att det redan i det här skedet är klart att nya aktier bjuds ut till ett sammanlagt värde av ca 1,8 miljarder mark, Bland mäklarna anser man att bolagen, trots allt, inte kommer att ha svårt att få sina emissioner fulltecknade. Uncer våren kommer det nämligen att frigöras kapital för ca 1,7 miljarder mark i form av börsbolagens dividender och räntor och amorteringar på statens obligationer som skall sugas upp. Köpkraften ökas av att bankerna är beredda att bevilja fleråriga lån vid köp av deras aktier. Vidare satsar några bolag på utlandsemissioner.

Vilken effekt har då emissionerna på aktiemarknaden som helhet? Då meddelandena om emissionerna kom ökade benägenheten att sälja aktier i andra bolag och kurserna sjönk till slutet av februari, Henrik Kuningas karakteriserar fenomenet närmast som en psykologisk effekt. Hans bedömning är att det blev för många emissioner på en gång. — Aktieägarna fick för sig att bankaktierna kommer att säljas på bekostnad av industriaktierna. Därför blir det intressant att se hur marknaden reagerar efter emissionerna, säger han.

Gunhard Kock noterar att det finns ett litet aber även om bankernas och de andr bolagens emissioner blir fulltecknade. Frågan är till vilket pris det sker. Han anser att följden blir att kurserna för de här bolagens aktier knappast kommer att stiga nämnvärt under den närmaste framtiden. På något undantag när gäller detta samtliga börsnoterade aktier, tror han.

Sprid aktiern Är det då värt att investera i aktier mot den här bakgrunden? Även om utsikterna till stora vinster, för tillfället, inte ter sig lovande är Kock, Kuningas och von Troil helt överens om att det är värt att placera pengar i börsaktier. Att investera i endast ett bolags papper är alltid förknippat med risktagning. Men skaffar man sig en aktieportfölj med aktier i flera bolag kan man i allmänhet räkna med att pengarna åtminstone bibehåller sitt reella värde. På några års sikt kan man få en värdestegring som överstiger inflationen. Behåller man aktierna längre än fem år behöver man dessutom inte betala skatt på vinsten vid försäljningen.

I viss mån är det möjligt att förutse kursutvecklingen genom att studera företagen och deras branscher. För det första bör man kontrollera att det aktuella bolaget har kunnat uppvisa vinst och att det har goda möjligheter att utvecklas. Det är t ex knappast lönsamt att investera i ett bolag, vars enda verksamhet är gruvdrift, eftersom råvaran i allmänhet är begränsad. Däremot kan adb-branschen, som är stadd i utveckling vara värd att satsa på.

En annan faktor mäklarna tar i betraktande då de planerar investeringar är företagets skötsel. Det kan mean göra långt på basen av tillgängliga sifferuppgifter om företaget. Samtidigt gäller det att bilda sig ett slags helhetsuppfattning om bolaget.

11