Strategilöst samhälle skapar integrationsproblem

av Christian Schönberg Forum 1993-14, sida 21, 04.11.1993

Taggar: Personer: Jan Ahlskog Teman: samhälle

Strategilöst samhälle skapar integrationsproblem

Christian Schönberg

Missnöjet med regeringens politik har länge varit påtagligt och utvecklingen av landets politiska system går i otakt med aen övrig världen.

åhända ser man visioner om hur vårt samhälle bord utvecklas, men saknar medel att aktivt jobba för det gemensamm bästa tar däremot inte alltför långt hänsy till problem inom den nationella beslutsapparaten. Processen kommer också framgent att fortgå i egen takt oberoende av Finlands, Norges eller Sveriges långsiktiga intentioner beträffande ett eventuellt fullvärdigt medlemskap i EG. Att större delen av vår lagstiftning redan nu har anpassats till EG:s regelverk betyder att vi inte hamnar helt på sidan av utvecklingen, också om vi skulle välja att prioritera ett lösare samboförhållande inom EG framom ett gammaldags hederligt äktenskap.

En av de stora övergripande frågorna är, hur finländska handels- och industrienheter bör reagera för alt inte riskera förlora greppet om morgondagen?

Jan Ahlskog, tidigare integrationsombudsman vid Centralhandelskammaren, numera konsult hos Oy EPPA European Public Policy Advisers Ab i Helsingfors, anser att den allmänna situationen är alarmerande eftersom vi finländare lever i ett strategilöst och politiskt instabilt samhälle där företagen fortfarande trampar på i barnskorna vid uppträdanden på den internationella arenan. Därmed vill han inte ha sagt att någon till fullo skulle behärska alla delområden i dagens integrationsprocess.

—- Men nog är det oroväckande att konstatera hur bristfälliga förhandskunskaperna de facto är och hur osystematiskt företagen preparerar sig inför stora internationella beslut. Titta bara på hur illa vår pappersindustri förberedde sitt inträde på den tyska marknaden. Man hade tydligen på förhand räknat med att helt ostraffad kunna gå in på konkurrenternas marknader. Det borde man naturligtvis inte ha gjort, men eftersom man inte var beredd på motstånd hade man heller inte byggt upp ett aktivt försvar, dvs. den livsviktiga argumentationen för den egna produkten. Man blev tagen helt på säng när man stötte på patrull, vilket kostade en hel del dyra pengar att reparera. Den första internationaliseringsfasen av vår industri har sannerligen inte varit billig.

D: europeiska integrationsprocessen

Titta, lyssna analysera -agera!

Vad gäller den europeiska integrationen är det av största vikt att kolla hur omgivning en, dvs. verksamhetsramar och lagregler, exempelvis den tekniska harmoniseringen kommer att förändra och påverka inte bara det egna företaget, utan i lika hög grad dess konkurrenter och det produktsortiment man konkurrerar om.

Det gäller att analysera alla detaljer om vad som skapat och vad som begränsat en konkurrents eller produkts framgångar såväl på hemma- som på exportmarknaderna.

Ligger möjligheterna till framgång inom ramen för en fördelaktigare företagsbeskattning på något annat håll än i Finland? Vad avhandlas inom EG:s sfärer? Har företaget en klart upplagd verksamhetsstrategi i fall av snabba förskjutningar inom beskattningssektorn? Hur påverkas kundkretsen av olika alternativ? Hur påverkar ett medlemskap i EG förhållandena till fänder utanför gemenskapen?

Osäkerheten är stor. Det finns en massa obesvarade frågor. Företagens egen kapacitet hinner inte till. Ändå drar man sig i det längsta för att anlita en konsult. Ar det för dyrt, eller är konsultbyråerna inte tillräckligt förtroendegivande — Sist och slutligen är det inte så svårt att följa med vad som händer innanför EG:s murar, -blott man vet hur man skall gå tillväga och vilka frågeställningar man bör koncentrera sig på. Det viktigaste är ju att skapa en tillräckligt vederhäftig bas för de oundvikliga beslut som i något skede måste tas.

Våra företag och institutioner ligger långt efter andra länder i fråga om att anlita konsulthjälp. Det handlar närmast om en kulturfråga. I vårt land anses det på många håll vara ett tecken på svaghet att anlita konsulter, medan det i månget annat land uppfattas vara en styrka. I Finland vill man oftast inte utåt erkänna att man inte behärskar ett visst område. Ett annat problem är att vi under de “goda tiderna” under 80-talet fick se nya konsultbyråer växa upp som svampar ur jorden, vilket ur trovärdighetssynvinkel inte var alltför lyckat. En del har givetvis försvunnit sen dess.

Som exempel på hur konsultverksamheten värderas utanför Finlands gränser refererar Ahlskog till en utredning, gjord av Stockholms län. beträffande Stockholms möjligheter att klara sig i ett framtida Europa, I konkurrens med Köpenhamn och Helsingfors. En detalj som framhävdes och klart talade till Stockholms fördel var det väletablerade konsultsystem som staden håller sig med.

Infegrationskonsulten Jan Ahlskog beklagar strategilösheten i finländsk politik, som skapar integraHonsproblem för företagen.

— Viktigt är att ingå i en stark och kunnig organisation med = verksamhetspunkter runtom i Europa, utan vilken vi inte skulle kunna fungera i Finland över huvudtaget, anser Ahlskog. De flesta projekt vi arbetar med binder ihop flera av våra kontor till en fungerande enhet. I huvudsak sysslar vi med strategisk konsultation, i mindre grad rör det sig om direkta företagsmässiga etableringsåtgärder.

Inte ens den kostnadsmässiga delen kan enligt Jan Ahlskog utgöra en oöverstiglig tröskel för att koppla in en konsultbyrå i processen. Normalt rör det sig om ett tidsdebiteringssystem som inte torde överstiga exempelvis en advokatbyrås motsvarande tjänster. o

EPPA föddes för cirka tio år sedan som resultat av ett intimt belgiskt-engelskt samarbete, Några affärsmän, jurister, ämbetsmän och politiker slog ihop sina breda kun register bl.a. om EG:s regelverk och nationella beslutsfattningsprocesser, och erbjöd såväl storföre! om den off sektorn sina konsulttjänster. I dag räknas företaget till ett av de tre stora i Bryssel, det enda med ett fungerande nätverk på olika håll inom Europa. T.o.m. St.Petersburg finns med på den växande EPPA-kartan.

År 1990 etablerade företaget sig i Finland och erbjuder sina konsul i politiska som rent handelsbe främjande sf rer. Parlners i Finland är Anders Kranck och Tarja Karjaluoto.

21

Utgiven i Forum nr 1993-14

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."