Strejkande journalist
av Stig Häggblom Forum 1972-11, sida 07, 14.06.1972
Strejkande journalist
Så har man solidariskt, men krappast utan tveksamma tankar, medverkat till att genomföra världshistoriens första journaliststrejk i Finland. Ingen skall väl förmena en rätten att säga ifrån, att man inte gillade den, ja, att man djupt beklagar, att den någonsin kom till stånd,
Senaste numret av Sanomalehtimies— Journalisten (nr 5), journalisternas officiella organ, domineras nästan helt av strejkkommentarerna. Numrets första sida fylls av ett ord i röd skrift, LAKKÖ. Innehållet kat möjligen ge läsaren uppfattningen, att journalisterna som en man stod bakom strejkbeslutet. Så förhöll det sig dock inte. Joutnalistförbundets styrelse (och strejkledningen) uttrycker sin stolthet över journalistkårens pålitlighet vid genomförandet av strejken. Detta må kunna åccepteras, men låt det stanna vid det. Långtifrån alla är så övertygade om att journalisternas avtal blev så tillfredställande som strejldedningen nu påstår, Och det finns säkert ganska. många som vill ifrågasätta det psykologiskt riktiga och rent av det moraliskt försvarliga i tilltaget att i dagens läge tillgripa strejkvapnet.
En medlemsomröstning genomfördes, men frågan gällde där inte alternativet strejk eller inte strejk. Den frågan uttalades aldrig till medlemmarna och de gavs inte heller en chans att besvara en dylik fråga. Omröstningen gällde uttryckligen eft antagande eller ett förkastande av förlikningsmarnnen Paavo J Paavolas medlingsförslag och ingenting annat. Så bristfällig som informationen var dessa dagar, hade det varit hederligare om röstsedeln hade upptagit det lilla beskedet till de röstande, att ett nejsvar automatiskt gav förbundsledningen rätten att försätta hela journalistkåren i strejk.
Alla var inte på det klara med detta.
Likväl röstade drygt 23 procent av medlemmarna för ett antagande av medlingsförslaget, vi skulle tro rätt många av önskan att till varje pris undvika strejken, trots att de ansåg papperet vara ett dåligt utspel (vilket det också var). Det har bestämt också funnits medlemmar, som röstat mot ett antagande av förlikningsförslaget, tröts att deras votering hade blivit en annan ifall frågan direkt hade lytt, strejk eller inte strejk.
Paavola gjorde dessutom ett ovanligt utspel under förbandlingarnas gång. Han lämnade ett nytt medlingsförslag, om vilket medlemmarna aldrig kunde säga sin mening, förrän strejken var total.
Må vara att arbetsgivarsidan visat en styv, ovillig och kanske överlägsen förhandlingsattityd. Man kan inte värja sig för intrycket, att journalisternas ledare i denna situation mycket aktivt närmade sig strejktillståndet. Det såg nästan ut, som om man till ett visst pris var beredd att ta den nu erhållna strejkerfarenheten.
Rent av grotesk tedde sig i våra öron organisationssekreterare Seppo Sadeojas inlästa telefonsvarartext strejkmorgonen, då han avslutade sitt meddelande med att journalisterna nu hade gått i strejk för att värna det fria ordet, Det ordet hade han själv kort dessförinnan varit med om att sätta ur funktion.
Forum 11/72
Det står utom varje tvivel, att journalisterna genom strejken har skadat sitt anseende hos den stora allmänheten. Det kan både ta tid och bli svårt att fullt återställa kårens goda rykte. Vilken praktisk nytta medförde då strejken? Typiskt är att allmänheten lika litet som medlemmarna har fått en begriplig och hyggligt underbyggd förklaring. Då strejken avblåstes, förkunnade vår största nyhetsspridare, TVnyheterna, att journalisterna fått mellan 41 och 120 mk till i månadslön. Var detta verkligen något att strejka för, undrade mången, berättigat förvånad? Sanningen är, att större delen av journalisterna inte drog någon praktisk nytta av strejken vare sig ekonomiskt eller i princip. Det är förstås. glädjande om perifera delar av medlemskåren kunde förbättra sina arbetsvillkor, men de skrivande journalisterna fick inga förmåner de inte kunde ha fått genom att fortsätta underhandlingarna och låta bli strejken, Ö Problemanhopningen aktualiserar egentligen på nytt den redan från dagordningen avförda frågan om den breddning av kåren, som på sin tid väckte rätt stor uppståndelse och som alla vet, inte genomfördes utan skorrande biläten. De första praktiska konsekvenserna låg nu i öppen dag. Förbundsordföranden Jyrki Juuti och hans styrelsekamrater tillåter sig kanske nu ett leende, men de bör dock veta, att de är ansvariga också för en grupp journalister, som väl inte anser lönefrågor vara av sekundär natur, men som anser sitt journalistiska arbete vara till den grad betydelsefullt, att det inte ger rum för något strejkalternativ.
e Om arbetsgivarsidan visar dumdryghet, så visar man tålamod.
e Om underhandlingarna bryter samman tar man paus och föreslår sedan nya förhandlingar.
e Strejk är den yttersta förtvivlade handlingen som tillgrips ”då livet står på spel”. Ett sådant förtvivlat läge förelåg inte för Finlands journalister denna gång. . OO
Stig Häggblom
Varthän HAC?
Högskoleingenjörernas och arkitekternas centralförbund (HAC) har nyligen bildats av Suomen Teknillinen Seura och Tekniska Föreningen i Finland. HAC skall verka för medlemskretsarnas ekonomiska och andra intressen på arbetsmarknaden och i samhället som helhet. Enligt stadgarna. deltar i verksamheten blott de med Vänd! 7