Stridsflygplan eller flygande likkista?

av Claus Laurén Forum 1991-05, sida 12-13, 21.03.1991

Taggar: Teman: stridsflygplan

Flyg skall kunna manövreras även om datorsysteme är skadat.

OM… PROPPEN

STRIDSFLYGPLAN ELLER FLYGANDE LIKKISTA?

Text: Claus Laurén

Redan när JAS-Gripen-projektet låg på pappersstadiet och vissa grundläggande data om idéerna bakom detta hyperavancerade flygplan började cirkulera utanför de militära hjärntrusternas bunkrar, dök många frågetecken upp. I princip rörde det sig ju om ett slags flygande datamaskin av utomordentligt komplicerat slag. Vad man i främsta rummet undrade, var om planets säkerhet var tillräckligt väl fillgodosedd.

ed tanke på planets speciella konstruktion var det framför allt frågor, som berörde elek tromagnetiska störningar, som inställde sig. JAS-39 Gripen är ett ytterst instabilt flygplan, hela dess flygförmåga bygger på digital styrning, och man frågade sig nu vad som skulle hända om någon sektor i styrsystemet drabbades av funktionsproblem eller utslagning.

Redan för fem-sex år sedan hade man på många håll börjat få klart för sig att datasystem är känsliga saker. Dels påverkas de på ett fatalt sätt av olika mekaniska störningar (fukt, damm, temperatur) och dels av elektromagnetiska fenomen. Den sistnämnda gruppen av störande element kan tränga in i datorsystemet på olika vägar — ofta är de intitierade av en radarsignal eller kanske en stark ra 1 diosändare och vägen in i datorn går via en ledning.

ELEKTROMAGNETISK PULS

En annan typ av störning utgörs av s k EMP, Elektromagnetic Pulse — då vs en mycket stark, elektromagnetisk våg, som naturligtvis kan påverka datorn på ovan beskrivna sätt, men som också kan slå till utan förmedlande galvaniska ledningar.

Förutsättningen för en sådan puls är att dess källa är ett mycket starkt elektromagnetiskt fenomen: tex en kraftig blixturladdning i atmosfären eller en atomsprängning på hög höjd. Ett elektromagnetiskt fält av kort varaktighet och våldsam styrka blir följden. Fältet påverkar datorsystemet genom att inducera en plötslig transient, so a) tillfälligtvis kan störa funktione b) permanent kan slå ut delar av programvaran och innehållet, elle c) radera hela systemet.

Vad som kändes oroande för lekmannen utan detaljkunskaper om de superhemliga JAS-planerna. var påståendet att planet endast kunde manövreras på digital väg. Piloten hade alltså enligt dessa uppgifter inte möjlighet att styra planet manuellt, p g a dess labilitet som krävde ständiga korTigeringar. Planet skulle således befinna sig i permanent obalans. och korrigeringarna måste ske inom bråkdels sekunder, d v s med en snabbhet som låg bortom mänsklig förmåga.

SVAGHETER UNDER KONTROLL?

Provflygningshaveriet för något år sedan gav ny aktualitet åt de här frågeställningarna. Ett ultramodernt stridsflygplan som viker sig för en vindstöt vid landningen — kan det vara någonting att ha? Instabiliteten, som skulle vara planets styrka och som skulle ge det en aldrig tillförne anad manövrerbarhet. skulle kanske kunna vändas till sin motsats..?

Kurt Larsson, forsknings- och utvecklingsingenjör på företaget VWVisitron I Stockholm, har haft mycket att göra med just de elektroniska säkerhetsproblemen i JAS-projektet. Hans inställning till den här tekniken präglas av sund kriticism och vetenskaplig försiktighet (till skillnad från en flygmajor, som jag intervjuade för ett par år sedan om dessa frågor!).

Larsson sticker inte under stol med att problem har funnits och möjligen existerar i denna dag, men förklarar å andra sidan att den teknik som kommit till användning är den bästa till buds stående. Bakom JAS ligger bl a de amerikanska Tempest-försöken, och flygplanets olika detaljer har prövats och testats ingående just med avseende på elektromagnetisk skärmning.

Vad man eftersträvat, enligt Larsson, är en prefekt Faraday’s bur, som samlar upp statisk elektricitet på utsidan, men hindrar denna från att påverka de känsliga systemen inne i flygplanet. Elektromagnetiska fenomen och även mycket kraftiga sådana (t ex initierade av nukleära höghöjdssprängningar) skulle därmed inte kunna påverka JAS-planets informationssystem.

MANUELL FLYGNING?

Ett problem, då det gäller projekt som JAS-Gripen, är sekretessen omkring det hela. Hemlighetsmakeri och desinformation är sådant som man måste räkna med i dessa sammanhang. An 5/1991 FRUN då kan man med hjälp av en gnutta logik komma fram till vissa sannolikheter. som kan vara av intresse.

Då man kommer in på frågan om manuell manövrering av det aktuella flygplanet, säger Larsson följande — Den programmeringsverksamhet som vidtog efter landningshaveriet tog överraskande lång tid i anspråk. Av detta kan man dra vissa sannolika slutsatser. Bl a torde man ha givit planet egenskaper, som ökar möjligheterna att flyga manuellt.

Nåja, skam vore det väl annars… Vanligt sunt bondförnuft säger att man måste kunna ta ner ett skadat flygplan, utan att behöva förlita sig på teknik som kanske klappat ihop totalt. Blotta tanken på en datorstyrd katapultstol får nackhåren att resa sig…

Då det gäller EMP-problematiken, är Larsson fylld av tillförsikt. Hans bedömning är, att en atomsprängning som är i stånd att skada JAS-39 Gripens digitala system måste vara av sådan styrka (och närhet) att hela frågan om datorstödda informations- och styrsystem har förlorat sin mening.

KÄNSLIGA MARKSTATIONER

Går man nu in på frågan om militär älkommen till Danmark! Kom och bekanta dig med || Danmarks milsvida dyner, salt stänkta stränder, idylliska småstäder, glada människor och den kontinentala stämningen i Köpenhamn.

Dam påminner i mång borta.

Danska Turistbyrån PB 48 02701 Grankulla

Efter landningshaveriet har JAS-programmerarna varit flitiga. Man torde ha satsat på bättre ”manuella” egenskaper.

datorsystems känslighet ur ett mer allmänt perspektiv, har Larsson några intressanta synpunkter. Det är, enligt honom, knappast de flygande enheterna som är känsligast för störningar av olika slag, utan snarare de markförlagda enheterna. Även kommunikationen mellan mark och luft kan under vissa omständigheter vara ett känsligt kapitel — Det är utomordentligt svårt att bygga upp ett hundraprocentigt skydd mot krafter som med vilja och kompetens går in för att störa eller förstör om sagornas lilliputtrike. Ändå omfattar detta havsomslutna kungarike mer än du kan ana; Danmark är nära och där är ingenting lång digitala system. På denna punkt öppnar dock optoelektroniken vissa möjligheter. Denna typ av system är mycket svåra att penetrera — oberoende av om avsikten är att störa eller spionera.

Då det gäller kommunikationen mellan mark och luft, finns också vissa möjligheter att försvåra olika typer av intrång. Man kan utnyttja svårstörda frekvenser (långvågig radiokommunikation), koder och s k komprimerad information. Den här typen av skydd har bl a kommit till intensiv användning under Gulfkrisen och erfarenheterna har varit förhållandevis goda.

De skräckvisioner, som en gång tornade. upp sig inför skribentens inre syn, när den första informationen om JAS-planets egenskaper började sippra ut, har bleknat i högsta grad.

Risken för att en storkonflikt på europeisk mark urartar till atomkrig är visserligen stor, men även i en sådan situation torde JAS-39 Gripen fungera så som avsetts. Det sägs att detta flygplan, JAS = Jakt-AttackSpaning, är det mest avancerade flygprojektet i världen i dag. Ett närmare studium av den teknik som kommit till användning i det här sammanhanget ger vid handen att detta knappast är några överord. LJ

Destination Dejliga Danmark hamn eller i någon av ”kroerna” på landsbygden. Och var du än rör dig, träffar du goda och glada danskar.

Kom och upplev en fläkt av stora världen i en nordisk, hemvan miljö. Mången har redan kommit - i år är det din tur! Din resebyrå berättar

DANMAR - det er dejligt!

G: dina barn en mängd sagolika upplevelser. Ta dem till Tivoli, Legoland, djurparker…

Eller tillbringa några oförglömliga stunder vid ett äkta danskt smörgåsbord, på shoppinggalan Ströget i Köpen gärna mera!

FRUN, 5/1991