Strukturen stabiliseras - satsning på service och software

av Ragnhild Artimo Forum 1987-06, sida 08, 02.04.1987

Taggar: Personer: Heikki Toikka Orter: Jyväskylä Teman: teknologi

eikki Toikka, YD för Mellersta FinH lands handelskammare, säger att den mest dramatiska strukturomvandlingen i länet är ett passerat stadium — Träförädlingsindustrin har gallrat i leden och grunden är nu generellt sett stabilare. För pappers- och cellulosaindustrin är genomgången i stort sett klar, men för den mekaniska träförädlingsindustrin — exempelvis Schauman och Enso i Säynätsalo — kan man ännu tala om ett jäsningsskede.

Toikka säger att träförädlingsindustrin i länet kan anses vara tryggad idag, men med en klart mindre arbetskraft än under gångna decennier. Han nämner Metsä-Serla, som Rauma-Repola sålde ut åt, Yhtyneet Paperitehtaat, och Valmets enheter.

— Processen blev plågsamt utdragen i exempelvis Lievestuore, och man kan påtala en viss tröghet att se utvecklingens riktning och i tid dra rätta slutsatser också i kommuner som Äänekoski-Suolahti, JämsäJämsänkoski — och länshuvudstaden.

Gränser för expansion Fram till 1965 var Jyväskylä inneslutet geografiskt i en ring som utgjordes av Jyväskylä landskommun; men det året fick länshuvudstaden en ”port" i sydväst i området Kuokkala som införlivades med staden och blev bostadsområde — som sedermera SAFA-prisbelönades. Men landskommunen omger fortfarande staden — och samförståndet mellan der är inte på alla punkter det bästa.

— Landskommunen vill överhuvudtaget inte diskutera en sammanslagning, och staden har behov av ”marklig” expansion. Sta — Jyväskylä har idag en stark dragning på hitech-folk också från huvudstadsregionen, såger Heikkl Toikka, VD för Mellersta Finlands handelskammare.

SATSNING PÅ

VRTV Strukturen stabiliseras —

SERVICE OCH SOFTWARE

Jyväskylä attraherar adb-folk. Speciellt softwolre-sicon är en växande sektor. Struktur omvandlingen hor stobiliserats: de nya arbetsplatserna skapas av nya SMH-företag — förutom programvara ör ”tjänsteindustrin på frammarsch.

dens snäva geografiska gränser begränsar tomtpolitiken, och industri som kräver utrymme, liksom bostadsproduktionen, stöter på konkreta fysiska gränser Jyväskylä boendekostnader och hyresnivå hör till de högsta i landet.

På plussidan nämner Toikka Jyväskyläs många och klart lockande trivselfaktorer miljömässigt, mångsidiga tjänster, stadens storlek, naturen, motionsmöjligheterna. Och det stimulerande andliga klimatet i och kring universitetsvärlden.

”Hjärninvandring”

Jyväskylä har ca 65 000 invånare och fyller 150 år i år. Staden var ännu på 60-talet och i början av 70-talet en typisk industristad präglad av en handiull storföretag. Toikka understryker Jyväskylä universitets roll som präglare av stadens personlighet idag — Universitetets starka trumfkort är bl a adb, fysik och kemi. JYO har i åratal producerat adb-experter för huvudstadsregionen, ren nu har strömmen söderut vänt, och en påfallande del av dem som fått sin utbildning vid Jyväskylä universitet, och sedan skaffat yrkeserfarenhet i Helsingfors och Esbo, söker sig tillbaka hit då nya jobb i branschen skapas i Jyväskylä. Överhuvudtaget kan man se att Jyväskylä nu har en stark dragning på hi-tech-folk, och det ofta stora antalet sökanden till dessa jobb domineras av folk från huvudstadsregionen.

Toikka finner det helt naturligt — Jyväskylä erbjuder enligt honom en både fysiskt och intelletuellt konkurrenskraftig miljö. Stadens teknologiby Tietotaajama (se separat artikel) är också en central faktor för utvecklingen av den ”mellantinländska” kunskapsmiljön.

Kunskapsbranscher växer

Strukturomvanadlingen inom storindustrin innebar 1980-85 ett bortfall av ca 3 000 industriarbetsplatser i länet. Under samma period skapades nya jobb inom SMI-företag så att nettobortfallet blev ungefär 2 200. Arbetsplatsbortfallet för Mellersta Finlands län uppgick maximalt till cirka 8 procent medan motsvarande siffra för hela landet var 3,4 procent i genomsnitt.

— Ett uppsving för SMI-företagen kunde i viss mån noteras redan I slutet av 60-talet, men framför allt under 70-talet. Först inom metallsektorn, sedan inom tjänste- och hitech-sektorn. Idag är det kunskapsbranscherna som uppvisar en stark tillväxtpotential — och på den punkten uppvisar Jyväskylä naturligtvis en liknande utveckling som resten av landet. Kunskapsintensiteten som en säker satsning återfinns också inom storindustrin — se bara på Valmet Pappersmaskiner — och Metsä-Serla.

Arbetslösheten i länet är 7,7 procent och 7,6 för Jyväskylä stad. Staden sysselsätter idag runt 4 300 personer, och den offentliga sektorn som sysselsättare växer kontinuerligt.

Profilhöjning Jyväskylä har länge profilerat sig som vintersportstad — senast med projektet Lumi kaupunki 2000, där stadens hotell och Finnair är involverade — men skall fram till sekelskiftet också bli en modellstad för motionstjänster. Stadens motionsplan 1987— 2000 tar sikte på förbättring speciellt av servicenivån för gruppers och organisationers motionsverksamhet.

På länsnivå skall kampanjen Keski-Suomi Iuonnostaan Loma-Suomi (Mellersta Finland, ett naturligt Semester-Finland) ge fart åt turistnäringen året runt med en budget på 1,3 Mmk. Bakom kampanjen står landskapsförbundet, kommunerna, företagarorganisationerna och handelskammaren.

Jyväskylä näringsliv satsar också på mässor. Jyväskylän Messut har enligt Toikka landets tredje största mässorganisation efter Helsingfors och Åbo, och arrangerar flera specialmässor varje år. | Jyväskylän Messukeskus öppnas 19 april specialmässan Tekniikka 88, en fortsättning på industriautormationsmässor som arrangerats I staden tre gånger tidigare. I maj väntas Tietotekniikka 87, en mässa kring datateknik, locka besökare från hela landet.

Ragnhild Artimo 8/1987 FORUN,