Studenterna och ekonomin

Lillan Blöcker.

John Karlsson.

Etvor Thuneberg.

Joakim Gräsbeck.

Studenterna och ekonomin

Efter avslutad skolgång, ibland redan tidigare, blir de flesta på ett eller annat sätt tvungna att ta fram sina kunskaper på ekonomins område inte minst i samband med studietån och yrkesval. Genom en snabbintervju med några nybakade Borgåstudenter försökte FORUM få en bild av hur ungdomar efter avlagt ”mogenhetsprov” känner till samhällets ekonomiska sida.

Forum: — Kan Du göra din egen skattedeklaration?

Lilian Blöcker, Strömborgska Läroverket: — Jo, det kan jag, jag har redan gjort det några gånger.

John Karlsson, Borgå Lyceum: — Ja, dessutom avdrag.

Eivor Thuneberg, Strömborgska: — Nej, aldrig försökt.

Joakim Gräsbeck, Borgå Lyceum: Det är enkelt.

F: — Kan du sköta bankaffärer? Lån?

LB: — Bankaffärer sköter jag själv, lån har jag inte haft.

JK: — Det går nog bra, tills vidare har jag inte behövt lån.

ET: — Som bäst jobbar jag på en bank, så jag lär mig hela tiden.

JG: — Hittills har jag klarat mig, lån har jag inte haft att göra med.

F: — Vet Du skillnaden mellan handelsbalans och betalningsbalans? LB: — Nej, jag har inte satt mig in i det. JK: — Handelsbalans innebär balansen mellan export och import. Betalningsbalans skillnaden mellan ”exporterad och importerad” valuta.

ET: — Nej.

JG: — Nej.

F: — Skillnaden mellan debet och kredit?

Forum 11/74

LB: — I stort sett förstår jag det, det är bara litet svårt att förklara.

JK: — Debet det som kommer in och.

kredit det som går ut — i stora drag. ET: — Jag vet ungefär vad det betyder…

JG: — Det vet jag inte.

F: — Vad betyder ”dubbel bokföring”?

JB: — Vet inte, alla dylika begrepp är okända för mig.

JK: — Först har man vanlig kassabokföring och sedan antecknas allt en gång till i protokoll.

ET: — Ingen aning!

JG: — Vet inte.

F: — Nämn namnen på några stora statsbolag! Privatägda bolag?

IB: — Neste, Alko, Pekema — Privata är Enso-Gutzeit och Kymmene Oy.

JK: — Närmast har vi ju Neste, EnsoGutzeit — som ägs till 75 9/o av staten och Alko, 100 procentigt statsbolag. Till de privata hör bla Rauma-Repola och Wärtsilä.

ET: — Neste i alla fall, och så finns det… Wärtsilä. Jag kommer inte på dem för tillfället, fast vi nog har läst om dem i samhällsläran. Hur är det med Silja och Vikinglinjen, de är väl privata? JG: — Alko, Enso, Neste, Järnvägarna, Rauma-Repola. Privata bla Kymmene, Tampella och Serlachius.

F: — Vad betyder devalvering? Revalvering?

LB: — Penningvärdet sänks medan revalvering är att det höjs. JK: — Devalvering innebär nedskriv ning av valutans värde och revalvering motsatsen, alltså uppskrivning.

ET: — Att markens värde sjunker och revalvering att det stiger.

JG: — Att sänka den inhemska valutan värde i förhållande till andra länder. Revalvering motsatsen.

F: — Vem slår fast statsbudgeten? LB: — Det är… riksdagen eller regeringen.

JK: — Riksdagen i sista hand.

ET: — Riksdagen?

JG: — Riksdagen.

F: — Vad räknar du med att få i lön I det yrke du tänkt dig?

LB: — Relativt god.

JK: — 2 000—2 500.

ET: — Mellan 1 200 och 1 800.

JG: — Med dagens löner kanske 5 000.

F: — Har Du tänkt spara en del av den? Varför? Varför inte?

LB: — I princip ja, om den räcker till. JK: — Ja, främst för att skaffa egen bostad.

ET: — Jag kan inte spara pengar, man måste leva för stunden, JG: — Ja, för bostad och sommarvilla om det är möjligt.

F: — Vad är det största ekonomiska problemet i världen idag?

LB: — För tillfället oljan.

JK: — Inflationen.

ET: — Vet inte, allt är ju ett stort problem.

JG: — Inflationen härjar ju i så gott som alla länder.

F: — Vad beror inflationen på? Hur kan man bekämpa den?

JK: — På att valutan försvagas. Någon patentlösning finns inte. Prisstopp och lönestopp kunde man försöka med, men i så fall i form av ett internationellt avtal.

JG: — Att finna en lösning är väl inte det lättaste, då hade man väl löst problemet. 51