Studier och studentliv
av HN Forum 1981-19, sida 07, 02.12.1981
Studier och studentliv
DETTA NUMMER AV FORUM riktar sig specielit till abiturienterna i våra svenska skolor. I artiklarna försöker vi presentera de utbildningsanstalter och högskolor, som ger utbildning på ekonomins och teknikens område. Var de finns, vad som krävs för inträde, vilka ämnen Du kan studera, vilken examen man kan ta i dem och vad Du kan göra med Din examen.
Som det framgår av presentationerna är utbildningsmöjligheterna inom ekonomi och teknik goda och mångsidiga. Vissa strömningar i det andliga klimatet i vårt samhälle företaller emellertid att ha minskat intresset för en utbildning inom ”hårda"” vetenskaper som ekonomi och teknik. Utan att här gå längre in på frågorna hårda och mjuka vär deringar kan vi bara konstatera, att vetenskapen, kunnandet och utbildningen förändras i takt med tiden och de krav som samhället ställer på dem. Morgondagens ekonomisk och tekniska modeller kan se annorlunda ut än dagens, men det finns inga skäl att tro att samhället i tramtiden skulle kunna klara sig utan ekonomiskt och tekniskt utbildade personer.
En del av studierna och studielivet har vi fått lov att lämna bort ur vår presentation. Det är hela den kompletterande och allmänt fostrande utbildning som ges utanför studierna inom = utbildningsanstalternas elev- och studentkårer, de politiska studentorganisationerna, nationer, ämnesföreningar och hobbyföreningar.
Intresset för att delta i och bära ansvar för dessa organisationers verksamhet har under de senaste åren märkbart avtagit. Speciellt markerat har detta varit när det gällt elev- och studentkårerna samt de politiska organisationerna. Siffrorna för valdeltagandet i senaste stu FORUM 19/8 dentkårsval talar ett tydligt och dystert språk om detta. Valdeltagandet, denna enklaste och minst tidskrävande, men samtidigt viktigaste form av deltagande har i vissa högskolor sjunkit till en nivå, som ifrågasätter funktionen i hela systemet.
Beträffande den politiska verksamheten kan nedgången delvis skyllas på organisationerna själva. Vi upplever nu “”baksmällan” efter de gångna årens överpolitisering, då verksamheten och målen gled allt längre bort från de studerandes verkliga intressen och behov.
Den nedgång som skett över hela fältet av student- och studieföreningar har också andra förklaringar än “allmän slöhet”. Den är en följd av den uppskruvade studietakten, som igen främst beror på två orsaker. Den ena är finansieringen av studierna, som mest sker med studielån. Då levnadskostnaderna ökat har lånebeloppen stigit, och därmed den skuldbörda som den utexaminerade skall börja sitt yrkesliv med. Beloppen stiger redan efter några års studier till flere tiotusen mark. Därför är det klart att de studerande av rädsla för en stor skuldbörda snabbt vill komma igenom den ”improduktiva” studietiden.
Den andra orsaken till en snabbare studietakt är de examensreformer, som de flesta utbildningsanstalter genomfört. Studieformen har ändrats från mer lösa och fria sk akademiska studier till kursbundna studier, som mer liknar skolan. Avsikten med reformen har varit att göra studierna snabbare och öka chanserna för den studerande att bli färdig. Dvs avsikten är att minska de problem som nämndes ovan angående finansieringen.
Varför är det då anledning att sörja över den utveckling som sker och tala för det glada studentlivet?
Det är för att elev- och studentorganisationerna ger kunskaper och erfarenheter som är till nytta för Dig både i arbetslivet och privat.
Organisationerna och föreningarna ger kunskap och erfarenhet i förenings- och mötesteknik. I detta föreningarnas och mötenas förlovade land är det nästan omöjligt att en vuxen person inte skulle stöta på möten och föreningar i arbetet och fritiden och behöva veta hur det går till där.
Ämnes- och specialföreningarna ger Dig möjligheter att fördjupa Dig i ditt eget ämnesområde genom kontakten med andra studerande och lärare i ditt ämne, exkursioner, seminarier mm. Nationerna och liknande tvärvetenskapliga sammanslutningar ger kontakter och kunskap om andra ämnen och studieriktningar. Utöver att organisationerna ger Dig vänner och umgänge — speciellt viktigt om Du studerar borta från hemorten — så ger de också nyttiga kontakter för framtiden i arbetslivet.
Fester och akademiska traditioner är det heller inte skäl att se ner på. De ger umgängesvana, ett hum om etikett och liknande nyttiga kunskaper, som det är för sent att skaffa sig på arbetsplatsen.
Framtörallt ger deltagande i föreningarnas och organisationernas verksamhet erfarenhet av och tfostran i skötseln av gemensamma angelägenheter under demokratiska former så att envar bär en del av det gemensamma avsvaret. Kort sagt medborgarfärdighet, en färdighet som är av grundläggande betydelse för vårt land och vårt samhälle. En färdighet som det inte går att lära sig ur böcker i läsesalen och på föreläsningarna, utan som måste läras den långa vägen — genom att vara med.
HN OO