Subprimekrisen kan fördjupas

av Eva Liljeblom Forum 2007-12, sida 33, 18.12.2007

Taggar: Orter: USA Teman: subprimelån

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 12 2087

Eva Liljeblom är professor i finansiell ekonomi på Hanken i Helsingfors.

De amerikanska subprime-lånen har beviljats med betydande återbetalningslättnader under de första låneåren. Hur djup subprime-krisen egentligen är klarnar därför först om några år.

Subprimekrisen kan fördjupas

På effektiva marknader borde all rens] ny information återspeglas genas i värdepapperspriserna. Det borde alltså inte gå att förutspå kommande kursförändringar på basis av historiska sådana — annars kunde man ju systematiskt göra överstora vinster.

Begreppet ”ny information” omfattar även nya (förändrade) förväntningar gällande olika prispåverkande faktorer, Finansmarknaderna uppfyller vanligen rätt så bra detta krav på marknadseffektivitet.

Varför plågas vi nu av en långsamt förstärkande oro i form av subprime -lånekrisen på den amerikanska marknaden?

Subprime-lånen är bostadslån som beviljats åt personer med svag kreditvärdighet (under ”prime”). Dessa lån har sedan av de utgivande bankerna paketerats och gjorts om till värdepapper, och sedan sålts vidare. Institutionella investerare, inklusive många stora banker, men även till exempel norska kommuner, har sedan placerat i dessa i tron att kreditvärdigheten är hygglig.

Ett antal faktorer bidrog till en sämre kreditvärdighet än väntat. Räntorna steg och bostadspriserna föll. När bostäderna typiskt var högt skuldfinansierade, och låntagarnas inkomster låga, ledde ränteutvecklingen till att många inte klarade av att hantera lånen. Värdet på bostäderna räckte inte heller längre til eller finns det andra orsaker? En orsak till krisens långsamma framväxt, och ännu oklara utfall, torde nog kunna sökas på annat håll än finansiärernas slarv med att visa sina kreditförluster. Låt oss titta närmare på strukturen på själva subprime-lånen.

De bostadslån som ges i USA är typiskt mycket långa, till exempel 30 år. Lånen har ofta en rörlig ränta för de första åren, och därefter en fast ränta. Ofta ges olika lättnader i början, såsom en speciallåg ränta, och/eller amorteringsfria år. Det är först när dessa lättnader upphör som det klarnar om låntagaren klarar av att sköta sitt lån. Det dröjer ännu flera år innan de sista av de färskare subprimelånen har passerat detta stadium! Därför opererar man nu med gissningar om hur stora kreditförlusterna kommer att bli.

Empiriska resultat indikerar även att de senaste subprimelånen är av sämre kvalitet än de tidigare. Hur stora de totala kreditförlusterna blir är därför rätt osäkert, speciellt som bostadspriserna i USA knappast ännu har nått botten.

Borde vii Finland bry oss? Ja, om krisen leder till en nedgång i konsumtionen i USA (som via exportefterfrågan påverkar omvärlden). Och krise kan påverka konsumtionen, eftersom denna tidigare delvis varit finansierad med bolånen. Amerikanerna har nämligen tagit nya bostadslån (tillläggslån) på gamla bostäder (som gått uppi värde), och konsumerat pengarna för att täcka lånen. RR PA Denna upplåning (en motor till Resultatet: kreditförluster Borde VII Finland konsumtion utöver lönen) har n för den som placerat i lånen, bry oss? J a, Om bromsats. I USA har även konfidensMen varför kom krisen kri sen l e d er till en indikatorerna, som avspeglar för smygande? - och har vi sett | . dess botten? Berodde långsam- N€ dgång 1 heten på att de som investerat ilånen inte tillräckligt snabbt skrev ned värdena på dessa lån,

USA.

konsumtionen väntningarna för ekonomin, sjunkit. Därmed har krisen blivit mycket mera än en finansmarknadskris och vi torde knappast ännu ha sett dess botten, m