Sund konkurrens, lägre kostnader!

Taggar: Personer: Jaakko Hemmi Teman: transportkostnader

Generalsekreterare Jaakko Hemmi, transportutskottet.

Sund konkurrens, lägre kostnader y»” Transportkostnaderna har åkt kännbart i höjden de senaste åren. De har en direkt effekt på varornas priser, och därmed på företagens konkurrenskraft. Och om företagen inte kan sälja, finns det inget att transportera — och så är cirkeln sluten.

— En detalj av särskilt intresse är dragkampen mellan järnvägs- och landsvägstransporten, säger DI Jaakko Hemmi, generalsekreterare för Industrins Transportutskott (Industrins Centralförbund). — Statsjärnvägarna håller en extremt låg prisnivå på persontransportsektorn för att kunna konkurrera med busstrafiken. Ändå är det just inom persontransportsektorn järnvägarna är konkurrenskrafiga, och det finns råd på att höja biljettpriserna en hel del innan man börjar tangera den allmänna europeiska nivån.

Det är i högsta grad en politisk råga: i egenskap av statsbolag behöver ju järnvägarna inte uppvisa ett positivt resultat, och samtidigt håller man allmänheten på gott humör genom att erbjuda den tjänster billigt (för skattepengar, bevars). Det har också visat sig vara finurlig poitik att bevilja subventioner som gagnar ett så stort antal medborgare som möjligt.

— Det underskott som uppstår på persontransportsidan inom järnvägarna ”belastar” tarifferna för frakttransporten, påpekar DI Hemmi. — Och landsvägsfraktkostnaderna har å sin sida stigit markant genom ökade bränsle- och personalkostnader, men också och inte minst genom trafiktillståndspolitiken.

1 — Ur industrins synpunkt vore det av största vikt att transportkostnaderna kunde skäras ner. Effektivast kan man få prisnivån under kontroll genom sund konkurrens mellan de alternativa transportmedlen.

Denna konkurrens skulle vara betjänt av en mindre restriktiv politik än den som nu förs. Ett exempel på detta är containerbestämmelserna. Enligt motorfordonsförfattningen är största tillåtna fordonshöjd fn 4,0 m, vilket förutsätter en containerhöjd på 8 fot. Inom den internationella containertrafiken har man i allt större utsträckning tagit i bruk containers på 8,5’, 9 och 9,5. Också vår egen exportindustri är intresserad av containers med större volym, genom att de blir mera ekonomiska. Tillsvidare förutsätter bruket av överhöga containers, varvid totala fordonshöjden överstiger 4 m, specialtillstånd av trafikministeriet. De nuvarande bestämmelserna baserar sig på höjden av vägportar etc, men å andra sidan utgör antalet kritiskt låga vägportar, broar och tunnlar en oansenlig minoritet på de allmänna vägarna.

— Överhöga containers har använts främst vid transport av torv, plastprodukter och papper, berättar DI Hemmi. — Som exempel på ”volymvinsten” kan nämnas, att det ryms nästan dubbelt flera stora pappersrullar i en container på 8,5 fot än i en normal container.

Av alla containers som för närvarande är i bruk i vårt land utgör de överhöga endast ett par procent.

U ”Innehållarna” är här för att stanna

NP” Containers har blivit en etablerad del av transportnäringens tekniska utrustning. Man räknar med att ca 2 miljoner containers är i trafik i hela världen. Nära 80 procent av dem är konstruerade enligt ISO-standard.

Containers av olika typ finns för de mest olika ändamål. Bland det nyaste i branschen kan nämnas en i USA utvecklad vakuum-container för livsmedel — den bevarar kött, frukt etc sex gånger så länge som konventionella kylcontainers.

Containers är utsatta för påfrestningar framför allt under terminalbehandlingen — över 70 procent av alla containerskador uppkommer i det skedet.

Tillverkningen av containers borde genom den garanterade efterfrågan principiellt vara lockande för företag i närliggande branscher, men initialkostnaderna är höga, och produktionen förutsätter långa serier, för att vara lönande. I Finland har Enso-Gutzeit Oy tidigare tillverkat terminalvagnar och gavelflak, och Kone Oy monterbara containers, som emellertid inte visade sig vara en tillräckligt lönande produkt.

För närvarande torde inget företag i vårt land tillverka eller planera att upp på produktionsprogrammet contaliners. En orsak är den hårda konkurrensen från låglöneländerna i Fjärran Östern.

Containers är trots många fördelar inte den universella allena saliggörande transportmetod man trodde den skulle bli. Då tex containers tagits i bruk på Atlant- och Fjärran Östern-linjerna, har omlastningen blivit ett problem i de länder och hamnar som ännu inte hunnit med i denna utveckling, och som inte har den hanteringsutrustning som krävs. För att containertransporten skall vara optimalt lönsam, bör behållarna också vara maximalt utnyttjade — halvfulla containers är oekonomiska. Då de internationella varuförsändelserna inom många branscher är mindre än nuvarande containertyper förutsätter, täcker containers bara en del av transportbehovet.

Valmet Oy:s gränsletruckar för hantering av containers av alla storlekar är en framgångsrik exportprodukt.

FORUM 9/78