Transportgeneralerna till sjös och lands - aldrig mötas de två

av Christer Herlin Forum 1978-09, sida 08-10, 24.05.1978

Taggar: Personer: Jan-Erik Jansson&Jouko Loikkanen

Transportgeneralerna till sjös och land — aldrig mötas de två

Hikhet med många andra statliga verk har både Sjöfartsstyrelsen och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen på senare år fått se sina statsanslag minska drastiskt. Jämfört med 70-talets början och de goda åren före energikrisen har båda verken nu reellt sett hälften mindre medel att röra sig med. Hur inverkar detta på deras arbete, vad betyder det för utbyggnaden av det för industrin så livsviktiga transportnätet? Och i övrigt, vilka är de viktigaste uppgifterna på Jan-Erik Janssons och Jouko Loikkanens arbetsbord för tillfället? Dessa var utgångspunkterna för FORUMS intervjuer med respektive generaldirektör.

2

Här möts.landsvägs- och havstransporter. ‘Fvå generaldirektörer träffas — för ovanlighetens skull! — ’ i Södra hamnen.

WP” Hur räcker statsanslagen på Sjöfartsstyrelsen, generaldirektör Jan-Erik Jansson, tidigare professor i skeppsbyggnadsteknik.

— De räcker inte till. Vi är helt enkelt tvungna att förverkliga våra planer långsammare.

— Fick vi mer pengar skulle vi snabbare kunna räta ut farledarna och göra dem djupare, mer sjösäkra, svarar Jansson.

Sjöfartsstyrelsen en serviceorganisation

Vi ville veta om Jansson och Loikkanen från Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen någongång gemensamt diskuterar transportproblematikens totalplanering. Men här högg vi i sten.

— Vi sysslar överhuvudtaget inte med transportplanering. Vi är en administrativ myndighet, som står till tjänst med service i form av lotsar, isbrytare och farleder. Aktivt kan vi dock påverka transportmönstret på olika sätt. Så har vi t ex hållit alla hamnar öppna året om sedan 1971, berättar Jansson.

Slår fintändska sjöfartstaxor världsrekord?

Industrin har klagat över att de finländska sjöfartstaxorna är höga, de påstås till och med i vissa fall vara högst i världen. Hur kommenterar gen dir Jansson det — Vi har faktiskt inte så höga taxor om man tänker på att den finländska handelsflottan dras med extremt höga kostnader, bla i form av väldiga lönekostnader, vilket inverkar på frakterna.

— För tillfället sitter en statlig bemanningskommitté och begrundar hur man kunde minska eller rationalisera bemanningen ombord. Redarna vill enligt utländskt mönster skära ned på manskapet, till vilket arbetstagarparten svarar att då blir fartygen inie sjösäkra. Et svårt arbete, där alla parter måste höras, förklarar Jan-Erik Jansson, som

FORUM 9/7 själv sitter som ordförande i kommittén.

Kommittén har tid till den sista maj nästa år för att komma med ett utlåtande.

Extrema höjningar av lotsoch fyravgifterna

En annan sak som grämt industrin är att lots- och fyravgifterna stigit i höjden på senare år. Fyravgifterna har mer än fyrdubblats sedan 1976 och lotsavgifterna har sammanlagt stigit 3,5-falt.

— Det är fråga om en uppdatering. Avgifterna har inte följt prisutvecklingen. Jag medger att det procentuellt ser fult ut, men vi borde i fråga om de här serviceformerna vara självbärande. Jämför med farledsoch lotsningsavgifterna i andra länder, där man inte har någon skärgård. Denna är ett handikapp för oss. Det gäller även för isen, som fem månader om året är en kostnadshöjande faktor, då isbrytarna måste rycka in.

I fråga om isbrytarna är Sjöfartsstyrelsens generaldirektör rätt nöjd med situationen under normala vintrar. Han har tio isbrytare att ta till, nio egna samt västtyska Hansa, som bemannas av finländare. Den utlånas kontraktsenligt till Förbundsrepubliken om vintern blir så kall att hela Östersjön fryser. Och då skulle vi ju själva behöva den!

Blir nästa vinter sträng kan man därför hamna ut för. problem. Voima är dessutom ur spel. Den ligger för tillfället dockad för att få motorerna utbytta, varvid den samtidigt automatiseras så den i fortsättningen klarar sig med 17 man mindre besättning. Och då trafikerar enbart åtta isbrytare nästa vinter mot tio normalt.

Sjömätningen bör moderniseras

Aktuellt på Sjöfartsstyrelsen är förverkligandet av ett skeppsbyggnadsprogram. Stimulansprogrammet gav stalsmedel för beställandet av två större sjömätningsfartyg och två

FORUM 9/78

Jansson: Navigationsledning — som på flygfält — också till sjöss. Loikkanen: Fler krypfiler. Och övertunga transporter sjövägen.

farledsservicefartyg, som även kan användas som räddnings- och bärgningsfartyg. Dessutom kommer sjöfartsstyrelsen att kunha beställa en tunglastfärja som ska trafikera i Åbo skärgård. Dessa beställningar placeras i mindre varv på orter där sysselsättningsläget är som svårast.

Ett annat önskemål Jansson gärna skulle se förverkligat är en navigationskontroll lika den flygledningen har. En teknik där fartygen i alla väder skulle veta exakt var de befinner sig. Med hjälp av den kan fartyg lotsas in i hamn riskfritt. Men det här är förstås något som ligger långt inne i framtiden. En liten början har gjorts med en portabel anläggning, som lotsarna från Emsalö kan föra med sig.

VoV: Inga nya vägar

Inflationen har inverkat så kraftigt på Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens statsanslag att de idag ligger över 40 procent lägre än i början av 70-talet. Det här har lett till att man fått lägga nästan alla nybyggnadsplaner på is och i stället blivit tvungen att satsa på underhåll av det redan befintliga vägnätet.

— Medlen som anslagits för underhåll har procentuellt bättre hållit jämna steg med utvecklingen. Här kan vi visa på en knapp uppgång per år med 2—3 procent, uppger VoVs generaldirektör Jouko Loikkanen.

Industrin är knappast överlag så nöjd med den här utvecklingen. Den skulle troligen gärna se ett utbyggt vägnät med fler, snabba motorvägar och omfartsvägar. Men detta är något Loikkanen inte helt vill gå me på. Han föreslår i stället följande.

— Alla tunga industritransporter flyttas över till järnvägen och de övertunga ut till havs, alternativt till sjöss.

Kan månne VoV påverka detta — Nej, egentligen inte. Vi kan se till att de nuvarande vägarna hålls i ett tillfredsställande skick. Sedan kan vi enbart hoppas på att näringslivet satsar betydligt mer tid på att undersöka möjligheterna att flytta över sina godstransporter till sjöss. Vägnätet är i detta nu tillräckligt utbyggt, nya järnvägar byggs knappast, men däremot kommer nya farleder att dras, närmast då inom landet. Näringslivet borde inte ställa sig frågan ”ska vi i högre grad transportera till sjöss eller inte" utan man borde fråga sig ”hur och var kan vi använda oss av sjötransporter’, förklarar Loikkanen.

Omtartsvägarna ett undantag

Omfartsvägar skulle Loikkanen däremot gärna se flera av. Men även här saknas tillräckliga medel.

— Min åsikt är att flera motorvägar inte ska byggas, men däremot nog omfartsvägar kring de städer som är värst utsatta för tung genomfartstrafik. Problemet är att dessa sväljer oproportionerligt mycket av de medel som fördelas mellan våra tretton distrikt — i det distrikt det är fråga om. Det är svårt att skära ned på de övrigas andelar med motiveringen att nu ska ett distrikt få bygga en omfartsväg. Dessutom betjänar omfartsvägarna i högre grad andra än den ortsbefolkning de närmast rör, tycker Loikkanen. vänd

Enligt honom borde dessa omfartsvägar sältas i någonslags prioritetsordning, varefter specialmedel borde anslås för förverkligandet av denna plan. Borgå omfartsväg står för närvarande i tur alt bli klar (1979), Kemi är under byggnad. Följande städer borde enligt Loikkanen få sina omfartsvägar snart: Lahtis, Jyväskylä, Tammerfors, Vasa, St Michel och Heinola.

Krypfiler så långt medlen räcker

De s k krypfilerna är en annan aktuell fråga. Borde fler dylika byggas så den tunga trafiken inte ger upphov till köer på landsvägarna? Dylika filer finns tillsvidare endast på sträckan Åbo-Helsingfors.

— Dessa har fått ett mycket posi livt mottagande. Faktum är att de blir mycket billigare att bygga än motorvägar. Troligen kommer vi att bygga ut dem så långt och i den takt medlen tillåter det.

Loikkanen nämnde att krypfilernas trafikmärke kommer att ändras, Nu är det utformat så att småbilar skyr filen i tron att den är avsedd enbart för lastbilar och långtradare, medan avsikten är att alla långsammare fordon ska kunna ta in till höger och förhindra köbildning.

Ingen vägtull på kommande

Vissa länder har infört väg- och brotullar, så att de som använder trafiklederna även direkt beskattas för det. Vore detta en idé, som kunde stärka VoVs kassa?

OMSÄTTNING sosoerede dörersäees sees reeirrr rer saras kar r ra sara saa rk Rs R ers R RAR KAR

Kostnader

Hyror … Övriga kostnader Tillverkning för eget bruk Förändring i lager

DRIFTSBIDRAG…

Avskrivningar Byggnader och konstrukti

Maskiner och inventarier . Immateriella rättigheter .

RÖRELSEÖVERSKOTT,

G. A. Serlachius Oy

RESULTATRÄKNING 1.1. -31. 12. 1977 Alta belopp i I 000-tal mar Övriga intäkter och kostnader

Ränteintäkter …. Dividendintäkter . Övriga intäkter . Övriga kostnader

Räntekostnader sossssessser sera

AKTIVA

FINANSIERINGSTILLGÅNGAR Kassa och banktillgodohavanden Försäliningsfordringar Lånefordringar . …… Förskottsbetalningar Resultatregleringar . I Övriga finansieringstillgångar ….

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Material och förnödenheter s..c.sser sera

Fabrikat sosse sr era rer rr rr rar rt

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OCH ÖVRIGA

UTGIFTER MED LÅNG VERKNINGSTI Övriga långfristiga skulde — Knappast. I Finland erlägger de som använder vägarna både bil- och bensinskatlt, vilket räcker mer än nog. Senaste år kostade vägnätet staten cirka 1,8 miljarder mark, medan man i form av bil och bensinskat fick in ungefär 3,8 miljarder mark, uppger gen dir Loikkanen,

Nu kan man förstås fråga sig, vart tar skillnaden, 2 miljarder mark vägen, varför får inte Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen sig tilldelad hela detta belopp? Säg det den som vet, om nu den som vet vill säga det. Det här är en fråga som gen dir Jouko Loikkanen knappast skulle ha velat besvara, statens resursfördelning avgörs ännu högre upp i maktens ko ridorer. mj Christer Herli 977.01 462 817 185 011 107 851 5 482 86 767 4122 18432 — - 862 23 ers r reder ser ere reser ser rer setet krk ika rensa 114 772 g 230 41 760 - 51 040 res 63 732 - BOI7 I 63 020 - 8126 603 BALANSRÄKNING 31. 12. 1977 Alla belopp i I 000-tal mark PASSIVA FRÄMMANDE KAPITAL 4977 Kortfristigt 102 726 Leverantörskulder ..ssssorsserser rer 52 067 28 405 Förskottsbetalningar …. ee 781 11 637 Resultatregleringar . ……-. brreea 60 569 . 3310 Växelskulder . s.sssssses rer sierra AG 522 55 220 206 275 Årsamorteringar på lån . …. ena 96 583 — Övriga kortfristiga skulder. >. ..o.-. 51 482 308 004 Längfristigt 107 O84 Lån av penninginstitut 319 725 “I 61 279 168362 Pensionslån 95 057 eo Leverantörkre 53 80 44 110 512 696

Halvfärdiga arbeten ….soosssosso sons > 6786 RESERVERINGAR Jord- och vattenområden —. 183 742 Reservering för kreditförluster . 3 000 Värdeförhöjning av jordområde: 140 000 Byggnader och konstruktioner . 9 657 m Maskiner och inventarier …. 193 245 EGET KAPITAL Aktier och andelar .. Aktiekapital «……ssssssrorsrsrer ida 105 000 Immateriella rättigheter - Reservfond …. : 6 600 Övriga utgifter med läng verkningstid . 1425 743 212 Värderingsfond 200 000 —= Dispositionsfond . 9 626 VÄRDERINGSPOSTER …. 27 679 Räkenskapsperiod 603 321 829 1 145 520 1 145 529 10 FORUM 9/78