Svag återhämtning följer helt nytt mönster
av Janne Salonen Forum 2010-07-08, sida 10, 26.08.2010
EH FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 7-8 2018
SPEKTRU ”Vem ska bli det nya Microsoft? Inte Microsoft i alla fall. Dera tidigare roll som Apples främsta rival har i dag övertagits o internetföretaget Google, som jobbar i linje med dagens trend mot alltmer öppenhet” Fokus.se, 17.8.2010.
Svag aterhämtnin följ
JANNE SALONEN Under sommaren har tilltron mm till euron stärkts något på marknaderna. Men ännu har inte den tilltro återställts som fanns innan krisen kring Greklands skuldsättning bröt ut i vintras.
Av stor vikt var det stresstest av gi ledande europeiska bankkoncerner som publicerades i juli även om testet av många ansågs ha varit väl mycket anpassat efter behovet att visa att endast ett fåtal banker i Europa var i behov av åtgärder för att stärka sina kapitalbaser.
En del av de utsatta ländernas upplåning underlättades. I synnerhet Spaniens upplåning gynnades av att Kinas centralbank mycket synligt deltog i ett stort spanskt statslån. Den akuta krisen för euroländerna verkade vara över, även om de grundläggande problemen inte har försvunnit. Men nu finns en viss tilltro på marknaderna att euroområdet kanske klarar av att hantera sina skuldproblem. För de skuldsatta länderna kvarstår besvärligheter att få sina lån sålda på marknaden: Irland tvingades nyligen betala rejält över S procent för ett tioårigt lån, en marginal på närmare 3 procent över Tyskland.
I synnerhet Tyskland har uppvisat höga tillväxttal till följd av en stark export. Andra kvartalet hade Tyskland en tillväxt på nästan g procent i årstakt, den starkaste sedan Tysklands återförening 1989. Det är särskilt tillväxten i Asien som återspeglar sig i en stark efterfrågan på tyska bilar och andra kapitalvaror. Men tillväxten är å andra sidan svag och rentav negativ ide skuldsatta euroländerna (Spanien, Portugal, Irland, Italien) som nu har problem med att sälja sina lån, och måste göra det till ordentliga räntemarginaler över Tyskland.
Euron, som sedan december gick ner med 20 procent i förhållande till dollarn, har under sommarmånaderna åter klättrat från bottenläget strax under 1,20 dollar till närmare 1,30 då detta skrivs. En fortsatt uppgång riskerar att verka hämmande på den europeiska exporten, inte minst Finlands.
Marknadens nervositet syns i att eurokursen dalade med nästan 5 cent under en vecka imedlet av augusti, då amerikanska centralbankschefen BEN BERNANKE varnade för de svaga amerikanska tillväxtutsikterna. Den amerikanska till er helt nytt mönste växten, som redan såg ut att ta fart under våren, har nu åter börjat sacka, och arbetslösheten har inte börjat minska utan har förblivit hög, nästan 10 procent av arbetsstyrkan.
Till följd av de svaga amerikanska utsikterna aviserade Bernanke att FED inte kommer att låta minska på sin balansräkning genom att låta skuldebreven i Feds ägo förfalla till betalning, utan Fed ämnar återcirkulera dessa medel genom förvärv av nya obligationer, både statslån och andra högklassiga skuldebrev, i syfte att fortsätta den monetära stimulansen av marknaden.
I synnerhet svagheten i den amerikanska konjunkturuppgången kastar nu sin skugga över de globala marknaderna. Och politiskt kan de svaga amerikanska utsikterna bli förödande för president BARACK OBAMA, vars demokratiska parti ser ut att gå mot ett stort nederlag i höstens kongressval.
Ingen spurt i tillväxten. En så kallad double dip, där världsekonomin åter snart drabbas av en recession, verkar osannolik. Återhämtningen från skuldkrisen fortsätter, men den är ojämn och svag. Nu är det svagheten i den amerikanska tillväx ten och en svagare tillväxt i Kina som kastar sina skuggor. Längre fram kan förnyade farhågor kring skuldsatta euroländer åter öka osäkerheten.
Mest oroande är att återhämtningen efter skuldkrisen är helt annorlunda än mönstret för tidigare efterkrigstida återhämtningar efter recessioner. Vanligen har de följts av starka spurter itillväxten: så icke denna gång. Den ojämna och svaga uppgången har fått ekonomister och ekonomiska beslutsfattare att oroa sig för att stora delar av västvärlden, både USA och länder i Europa, riskerar att falla i en lika besvärlig deflationsspiral som Japan befunnit sig i under två decennier.
Den finländska ekonomin är för tillfället starkare än euroländernas i genomsnitt, beroende på ett starkt uppsving i exporten och en fortsatt stark köplust i hemlandet. Det gäller dock att hoppas att uppsvinget i Europa och USA kommer på en mera solid grund. Då kommer en relativt god tillväxt i Finland att fortsätta under den närmaste tiden. Men om uppsvinget i västekonomierna kommer av sig, drabbar det även den finländska tillväxten. a
Rysk missväxt gynnar amerikanska producenter
JANNE SALONE edan det blev klart att den långvariga SE och torkan i Ryssland lede tillatt den ryska veteskörden minskar med kanske en fjärdedel, har spannmålspriserna på råvarubörserna skjutit i höjden. Detta accentuerades av att Ryssland införde ett exportförbud på spannmål från den 15 augusti.
Vetepriset på den europeiska marknaden har stigit med cirka 70 procent till över 200 euro per ton. Fortfarande ligger priserna under de höjder de nådde 2007-08, då också spannmålslagren var ganska små.
Nu är dock lagren stora, efter ett par goda skördeår. Även Ukrainas export drabbas av torkan, och de länder som är beroende av import, bland annat många länder i Mellanöstern (till exempel Egypten), är nu framförallt hänvisade till USA:s exportkapacitet.
I USA är spannmålslagren välfyllda, och skörden uppskattas bli god. Detta betyder att de amerikanska producenterna är positionerade att fullt ut dra nytta av de stigande spannmålspriserna på världsmarknaden. Men också bland annat Argentina kommer att kunna dra nytta av de höjda priserna.
Rysslands missväxt ger i sig ännu inte anledning till alarm. Men om skördarna i de stora producentländerna under det närmaste året drabbas av nya stora missräkningar, kan priserna komma att stiga ännu mer, och då börjar det åter talas om en stundande livsmedelskris. a