Svensk skog söker nya vägar

av Henric Borgström Forum 2012-12, sida 16-17, 18.12.2012

Taggar: Teman: skogsindustri

El FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK

NR 12 2012

Svensk skog söker nya vägar

IH Skogsindustri. Lågkonjunkturen och den starka kronan har drabbat den svenska skogsindustrin hårt. Branschen bedöms ändå ha en positiv framtid, bland annat tack vare miljöaspekter och en ökad användning av trä inom byggande och inredning.

HENRIC BORGSTRÖM ÖRESUND

X Omstöpningen av den svenska skogsindustrin har tagit full fart under den ekonomiska krisen. Situationen belyses av att antalet varslanden om uppsägning har ökat från närmare 400 anställda år 2010, till 800 anställda 2011 och 1600 under årets första elva månader.

Det visar en sammanställning som nyhetsbrevet Skog & Ekonomi (nr 4/2012, Danske Banks svenska dotterbank) ger ut i samarbete med skogsindustrin.

Under 2010 lades ett pappersbruk ned, 2011 försvann nio sågverk. Hittills i år har två pappersmaskiner och en massalinje lagts ned vid två pappersbruk och fem sågverk har stängts. Det är uppenbart att neddragningarna inte enbart har med tillfällig dålig konjunktur att göra, utan också beror på en långsiktig strukturförändring. Det gäller särskilt den fortlöpande nedgången för tryckpapper.

Danske Bank listar fem orsaker till krisen » Kraftigt starkare svensk krona som slår mot exportintäkterna samtidigt som sågverken har i stort sett alla kostnader i kronor. » Sämsta tänkbara byggkonjunktur i Europa och Sverige.

» Huvudkonkurrenterna Finland och Tyskland har sina kostnader i den svagare euron. » Lägre pris på biprodukter som spån och flis.

» Många skogsindustrier köpte träd på rot när priserna fram till 2010 var på topp.

För politiker och samhället är kris i skogsindustrin särskilt svårhanterligt eftersom de flesta fabrikerna finns i glesbygdsområden, där det ofta saknas andra större industriella arbetsgivare. Vidare är branschen den överlägset största nettointjänaren av utländsk valuta eftersom nästan alla kostnader är i svenska kronor.

Ovanpå dagens ekonomiska problem anklagas skogsindustrin från flera håll för att skövla stora skogsområden och dessutom sprida en alltför positiv bild av hur mycket skog den sparar. Men samtidigt är opinionen väl medveten om branschens betydelse för svensk ekonomi och hur den genom aktiv skogsvård ändå befinner sig i framkanten i världen. För övrigt har tillväxten och skogsbeståndet aldrig varit så stort som nu.

Branschen svarar för cirka 12 procent av

D [= 2 3 z fa] ID å [rd den svenska industrins sysselsättning, export, omsättning och förädlingsvärde. Av massa- och papper exporteras över 85 procent, av sågade trävaror nästan 70 procent.

När verkstadsindustrin 2011 exporterade för cirka 260 miljarder kronor blev dess nettoexport cirka 70 miljarder kronor, skogsindustrin exporterade för 128 miljarder men nettoexporten blev drygt 100 miljarder kronor, alltså större nettoexport än för den dubbelt så stora verkstadsindustrin.

Enligt branschorganisationen Skogsindustrierna var Sverige 2010 världens näst största exportör av massa, papper och sågade trävaror efter Kanada, men före Ryssland, USA, Finland, Tyskland och Brasilien.

Just den stora relativa betydelsen ilandets ekonomi har gjort att flera kluster vuxit fram inom närliggande branscher, exempelvis för skogsindustrins maskiner i Karlstad i Värmland. Där bildades föreningen Paper Province 2003 med bland andra Metso, Pöyry, Tieto, Stora Enso och YIT. Paper Province har hamnat högt upp på olika rankingar över världens bästa kluster.

Samtidigt som det finns en pessimis inom pappersindustrin till följd av bland annat tidningarnas krympande marknad så är optimismen god för träindustrins långsiktiga framtid. Den framhålls allt oftare som viktigimiljöarbetet eftersom trä binder koldioxid. I Sverige har därför reglerna för byggnader i trä medfört att bostadshus nu kan byggas sju våningar högai stället för som tidigare två våningar. Trä vinner också marknad inom möbelindustrin och ersätter allt oftare plast.

I den svenska möbelindustrins hjärta i Kronobergs län norr om Skåne arrangerar den lokala organisationen Möbelriket i Lammhult 3-4 januari för sjunde gången ”Möbelriksdagen” med diskussioner om bättre entreprenörskap i branschen, designutbildning och mycket annat. Samma tid förra året deltog närmare 500 personer från branschen.

På många håll pågår försök med att utnyttja skogsindustriernas avfall bättre än att bara bränna upp det. Några exempel: I Piteå längs Norrbottenskusten har oljebolaget Preem gått in som delägare i bolaget Sunpipe som nu levererar tallolja gjord på skogsavfall och ökar inblandningen i fossil diesel från 15 till 23 procent plus blandar i rapsbränsle RM 7 procent. Talloljan kallar man andra generationens biobränsle eftersom den inte konkurrerar med råvaror för livsmedel.

Ävenstatliga Sveaskog med förre statsministern GÖRAN PERSSON (S) som ordförande är delägare i Sunpipe som senaste året minskat tidigare stora förluster. Nyligen har Sunpipe tecknat avtal med kemikalieföretaget Lawter i Chicago och att bygga till en fabrik som tillverkar 20 000 ton harts om året av talloljans restprodukter. Hartsen kan sedan användas för tillverkning av bläck och lim.

Domsjö Fabriker i Örnsköldsvik (tidigare MoDo), nyligen köpt av indiska Aditya Birla, tillverkar textilfibrer som ersättning för bomull, fibrer som ingår i läkemedelstabletter och konsistengivare i livsmedel. Skogsägarnas Södra har visat upp stolar och lampor gjorda av massa.

Börsnoterade Billerud, med tre pappersbruk, har fått EU-godkännande för samgående med Korsnäs utanför Gävle som också har ett bruk i Örebro som varit helägt av familjen Stenbecks investmentbolag Kinnevik. Korsnäs har i hög grad utgjort en ‘sedel HÖGA KOSTNADER, Den starka kronan slår mot den svenska skogsindustrin från två håll: De svenska bolagen gör sina inköp i kronor och konkurrenterna drar nytta av att kunna exportera med den svagare euron.

press” och finansierat Kinneviks omfattande satsningar på telekom (Tele2), svenska TV 3, reklamradio, TV-produktion och flera IT-företag. Kinnevik blir störste ägare i den sammanslagna skogsindustrin som blir stor inom förpackningar.

Däremot har den norska skeppsredararvingen THOMAS ONSTAD, som är bosatt i Schweiz, hittills fått nej från en rad aktieägare ibörsnoterade Rottneros på budet att slå ihop företaget med sitt eget Arctic Paper. Onstads bolag är noterat på Warszawabörsen och äger redan Grycksbo pappersbruk i Dalarna, som tidigare tillhörde Stora Enso.

Två av SCA:s fyra pappersmaskiner, som tillverkar LWC-journalpapper i Ortviken utanför Sundsvall, står stilla för underhållsarbete, vilket sannolikt hade skett även i en normal konjunktur. Däremot har SCA:s satsning under flera årtionden på hygiensektorn med massan som råvara varit synnerligen framgångsrik. Bolagets aktie har under december noterat all time high på Stockholms börsen. Detta sedan aktien på börsen blivit omklassificerad från skogsindustri till konsumentvaror.