Svenska byggmarknaden: Stagnation? Konkurrens!

av Claus Laurén Forum 1991-06, sida 10-11, 18.04.1991

Taggar: Teman: byggbranschen

Svenska byggmarknaden:

STAGNATION? KONKURRENS!

Text: Claus Lauré rots en viss stagnation byggs det alltjämt en hel del i Sverig intressant utveckling vore på gång inom svensk byggmarknad. Denna marknad har förutspåtts bli nästa stora krisbransch i Sverige, men frågan är om det nödvändigtvis måste gå så illa.

ad som just i dag ser ut att vänVv: bakom husknuten, är e spektakulär dämpning av materialpriser och byggkostnader, och den utvecklingen bör nog (svenska materialleverantörer må säga vad de vill) hälsas med en viss tillfredsställelse från byggbranschens sida.

På vilka grunder kan man då väga sig på en prognos av detta slag? Det räcker inte med att peka på en enda avgörande faktor, för att lösningen skall framträda — i själva verket rör det sig om en hel bukett av samverkande tillfälligheter.

Den viktigaste orsaken är naturligtvis den uppluckring av.byggnormatiken, som kommit under den senaste tiden. Typgodkännandet, som tidigare hade karaktär av helig ko i Sverige, har inte längre samma stränga status som förr. Nordiska typgodkännanden gäller i princip även i Sverige, och detta innebär att grannländerna kan gå in på marknaden och konkurrera med material och byggdetaljer utan att behöva riskera oändliga byråkratiska förvecklingar i form av nya prover och typgodkännanden.

Inte bara priser. Om nu någon får för sig att det enbar 1 handlar om priskonkurrens, kan man på goda grunder fastslå att detta är fel. I många fall kan man i grannländerna hitta specialkompetens som är högre än den egna. Det handlar på den här punkten alltså om både kvalitetskonkurrens och priskonkurrens.

En annan faktor av betydelse är den minskning av byggvolymen som kan iakttas i de övriga nordiska länderna. Detta bidrar givetvis till att öka intresset hos grannländernas byggare för den svenska marknden. Eftersom det svenska pris- och kostnadsläget är mycket högt blir en sådan konkurrenssituation i dubbel måtto intressant.

Faktor nummer tre: konjunkturförändringar och överhetliga åtgärder har parallellt med en allmänt vikande konjunktur medfört en mycket stark minskning av det kommersiella byggandet. Den våldsamma bristen på bostäder har emellertid samtidigt intensifierat bostadsbyggandet, vilket betyder att byggbranschen som helhet (åtminstone än så länge) förefaller att stå ganska fast.

Man kan peka på ytterligare bidragande faktorer. Byggkostnaderna måste helt enkelt ner, och på den här punkten finns en klart uttalad vilja in te minst från statsmakternas sida. Byggandet — och främst då bostadsbyggandet — har helt enkelt blivit alltför dyrt.

Eurokonkurrens

Konkurrenssituationen — accentueras ytterligare av ett framtida svenskt medlemskap i EG. Om svensk byggnäring skall överleva i ett sådant perspektiv, räcker inte den inhemska marknaden till. Då handlar det om att kunna konkurrera på de hårda villkor som gäller ute i Europa. Ån en gång, alltså: priser och kostnader måste ner! På denna punkt kan grannländernas konkurrens fungera som en sanerande faktor.

Ur svenskt perspektiv är det i alla fall det inhemsk byggandet som känns mest angeläget. Här kan en kostnadsdämpning medföra, att en prognosticerad kris helt enkelt uteblir. Det rör sig inom bygg- och fastighetsbranschen hela tiden om en delikat ekonomisk balansgång, där faktorer som realavkastning (vs substansvärde), ränteläge och byggkostnader är dominerande element.

Om en tung inbrytning sker från konkurrerande grannländers byggindustrier, resulterar detta rimligen i sänkta kostnader och priser (10 procent?) på svensk botten. Detta skulle kunna bidra till att återställa balansen inom hela denna sektor som på så vis unde övervintra under den lågkonjunktur som förväntats. Det värsta man kunde göra vore, utifrån detta förhållningssätt, att tillgripa någon orm av protektionistiska åtgärder gentemot den nordiska inbrytning som redan pågår inom branschen.

Finland — häng med på kärran!

Var befann sig de finska byggmaterialtillverkarna på göteborgsmässan Bygga för Näringslivet i februari? Norrmän och danskar överflödade evenemanget, medan finländarna lyste med sin frånvaro. I Finland är ju byggsituationen jämförbar med den danska och den norska (d v s allt står still) och det finns all anledning att ställa sin kompetens till förfogande utanför landets gränser. Sverige är en stor och kapitalstark marknad, där finskt byggkunnande väl kan mäta sig med det inhemska, kvalitativt och ekonomiskt!

Veterligen kan man i Finland dessutom konkurrera prismässigt, och detta är enbart positivt. Prishöjande lycksökare har alltför länge kunnat påverka den svenska marknaden utan någon som helst seriös konkurrens, till skada för hela näringen.

På mässan såg man ett antal entusi 6/1991 FÖRUN astiska norrmän, som sålde säkerhetsdörrar, dörrförnyelse, byggmoduler, etc. Danskarna uppfyllde en hel avdelning med underbar ”offentlig” konst i form av keramik, skulptur och diverse bildmässiga varianter. Utöver detta kom danska säljare och informerade om prefabsystem som höll högre/samma kvalitet som de svenska materialtillverkarnas. Skillnaden låg i priset: 10 procent eller mer under de svenska tillverkarna…

Men, som sagt, var befann sig finländarna? Mässan Bygga för Näringslivet är en tung mässa i Sverige. Visst är det litet längre till Göteborg än till Stockholm — men ändå… Min personliga kommentar är: först till kvarn får först mala!

Dubbla budskap nedgång — uppgång

En klok man, Lars Axling, på Byggfakta i Stockholm, säger följande — Det har varit riktigt hett i Sverige de senaste åren. Det har byggts mer än i något annat land. Naturligtvis måste en sådan uppgång vända och svalna av. Allt annat är omöjligt. Därmed inte sagt att vi befinner oss i en krissituation.

— Jag ser i dag ingen dålig orderingång. Däremot finns tecken på en av mattning, som fram till 1995 kan handla om 5—10 procent för hela byggsektorn. Men sedan kommer det att vända ige — För bostadsmarknaden spår jag att nyproduktionen minskar från 53 mrd SEK 1991 till 35 mrd SEK 1995, ombyggnaden ökar från 19 till 25 mrd SEK och reparationer ökar från 16 till 21 mrd SEK.

— Industrin kommer att drabbas av rejält sjunkande investeringar under ett par år. På fastighetssidan har vi i princip byggt det som behövs. Utvecklingen går mot mindre kontor och förtätning. Offentliga sektorn skall spara och kommer att minska antalet kvadratmeter per anställd.

— Vi kommer däremot att uppleva en ökad satsning på anläggningssidan. Det är ”inne” i Europa att satsa på infrastrukturinvesteringar och vi ligger inte långt efter. Det är positivt och bra. Dessa investeringar leder automatiskt till andra ökade satsningar, som sätter fart på ekonomin,

Samarbete så in i Norden

Inom Nordiska Rådet har man s as arbetat på en ”anden nåde”. Där har man litet halvhjärtat försökt satsa på någotslags samarbete gentemot de eu ropeiska konkurrenterna. Den rapport som sammanställts av Björn Svedinger (Granskning av det Nordiska Samarbetet inom Byggområdet) är sannerligen inte någon uppbygglig läsning.

Det hela handlar om oändligt komplicerade procedurfrågor, där den ena kommittén skall ersättas av den andra; där nya kommittéer skall tillsättas; där somliga kommittéer skall avskaffas; där utredningsgrupper skall tillsättas och avrättas, och där sist och slutligen ingenting uträttas — utom just dessa ändlösa procedurförändringar, som absolut inte leder till någonting (d v s Nordiska Rådets aktivitet sedan tidernas begynnelse).

Det här är elakt sagt (och innehåller en bra bit sanning), men å andra sidan skall också erkännas att det nordiska samarbetet inte är mycket lättare än det jugoslaviska — även om det i dag råkar ske under mindre blodiga former.

Slutsatser blir, dessvärre, att något samarbete knappast är värt att satsa på ur den enskilde företagarens synvinkel sett. Konkurrensen, däremot, kan vara en nog så intressant faktor att ta med i beräkningen. Och ur finskt perspektiv är Sverige just i dag en speciellt intressant marknad. LJ

LÄS LJ : pokgörande Nya Vakio : Nu ryms två vägguttag i samma utrymme som ett. Denna möjlighet erbjuder Dig endast Nya Vakio elmaterielserien som omfattar många fördelar: 9 — Inhemsk kvalitetsprodukt. 9 Förmånlig, snabbt montage. — Modern design. & | särklass, litet tvåvägsuttag. € — Färger: målarvitt och metallgrått. A HLÅSTROM Ö — Tvåstorlekar: 85 x 85 mm och vid “n; ELMATERIEL sanering populära 90 x 90 mm. Strömfors, tel. (915) 18 881 Helsingfors, tel. (90) 503 911 Tammerfors. tel. (931) 530 679 Säljs i välsorterade elinstallationsaffärer. Uleåborg, tel. (981) 223 220 FORUN, 56/1991 11