Svenska Handelshögskolan förstatligas

Taggar: Organisationer: Svenska Handelshögskolan

LEDARE 20.2. 197 y Forum 8/74

Svenska Handelshögskolan förstatligas

BESLUT HAR FATTATS om att Svenska Handelshögskolan ska förstatligas. I mycket är åtgärden ett erkännande av existerande realiteter. Staten står redan nu för 75 procent av högskolans kostnader, och har länge haft ett betydande inflytande över högskolans verksamhet.

Ur statens synvinkel är det säkert en god affär. Handelshögskolan är vår enda stora svenska högskola, och också om den kämpat med ekonomiska svårigheter och detta ärs finansiella underskott budgeterats till 600 000 mark, så är de materiella och immateriella resurserna betydande.

Formellt har det hittills varit en privat stiftelse som haft till sin huvuduppgift att upprätthålla högskolan. Den har genom bla insamlingar i näringslivet stått för resten av kostnaderna, en med åren allt mera övermäktig uppgift på grund av högskolans snabba tillväxt. Nu omformuleras stiftelsens stadgar så, att huvuduppgiften blir att ”ekonomiskt stöda” handelshögskolan.

OCKSÅ OM FÖRSTATLIGANDET är ett erkännande av realiteter, är det likväl anledning att granska de villkor på vilka det sker. Högskolan garanteras rätt att främja och bedriva ”fri kritisk forskning” på det ekonomiska området, att ge högre undervisning och att ”på annat sätt tjäna samhället”. Ämbets- och undervisningsspråket är också i fortsättningen svenska — en oerhört väsentlig garanti.

BESTÄMMELSERNA OM högskolans autonomi är I övrigt något dunkelt formulerade. I regeringens förslag till proposition står visserligen att högskolan i sina inre angelägenheter åtnjuter självstyrelse, men sedan kommer tillägget ”på sätt som genom förordning stadgas”. Denna förordning är inte ännu given, och dess slutliga utformning är oklar.

Ett halmstrå med osäker bärkraft är visserligen att högskolan innan lag eller förordning som berör densamma ges, ska beredas tillfälle att avge utlåtande i saken. Detta garanterar naturligtvis att högskolan hörs, men däremot inte att de framförda åsikterna beaktas.

SOM EN POSITIV FÖLJD av förstatligandet har Svenska Handelshögskolans rektor angivit, at nu när basundervisningen ekonomiskt garanteras av staten, har stiftelsen möjlighet att genom värdefulla punktinsatser göra handelshögskolan till en kvalitetshögskola. Här bör väl tilläggas, att inga väsentliga förändringar i undervisningsplanerna får göras utan ministeriets tillstånd — oberoende av hur de finansieras.

. Ur ekonomisk synvinkel kommer förstatligande inte en dag för tidigt. Likväl hade det varit bättre om basundervisningen redan hade hunnit reformeras och etableras enligt nya rikt- ” linjer. Med andra ord, om den. sedan länge planerade studiereformen hade hunnit. genom- ” föras. Meningen är ju att göra ekonomexamen fyraårig och samtidigt övergå till prestationspoäng för studierna. Manglingen om reformen har pågått I åratal, men avgörandet har skjutits fram gång på gång. Svårigheten att fatta beslut torde knappast ha berott på annat än att högskolans målsättning inte varit helt klar, och att det har rått oenighet om vad som borde prioriteras. Dels har man tvekat att bygga ut undervisningen i de centrala ämnena, och låtit hänsyn till tidigare existerande ämnen och därtill knutna lärarkrafter avgöra de framtida ekono: mernas ämneskombinationsmöjligheter. Dels har man vacklat i fråga om korrespondentexamen, och tvekat att dra konsekventa slutsatser av de olika undersökningar som visat att näringslivet sällan tillgodogör sig de högskolutbildade korrespondenternas kvalifikationer. De körs in i det lågavlönade sekreterarfacket med huvudsakligen rutinuppgifter. Det vore dags att slopa linjen helt. Språkkunniga ekonomer kan däremot vara en betydligt förnuftigare satsning.

EFTERSOM NÄRINGSLIVET tydligen ställer sig positivt till att stöda handelshögskolan också efter förstatligandet, gäller det att verkligen utnyttja dessa medel till att höja den ekonomiska utbildningens kvalitet. Framför allt genom att undvika att splittra verksamheten.

Svenska Handelshögskolan har knappast förutsättningar att verka med stor bredd. Dess styrka kan ligga i att koncentrera sig kring de företagsekonomiska ämnena, och fördjupa dem framför allt genom att satsa på den också för näringslivet allt viktigare kompletteringsutbildningen. m 7