Svenska varumärken slår sig in på Kina

av Henric Borgström Forum 2007-11, sida 24-26, 22.11.2007

Taggar: Bolag: Sony Ericsson & Electrolux Teman: internationell ekonomi

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 11 2087

VARLDEN: NORDEN

Svenska varumärken slår si in på Kina

Svenska tjänste- och detaljhandelsföretag som etablerar sig i Kina har närmare två hundra olika miljonstäder att välja mellan. Den köplystna kinesiska medelklassen hungrar efter västerländsk lyx vilket ger enorm potential - men konkurrensen är hård.

HENRIC BORGSTRÖM IH PEKING

X Det första svenska företag som besökaren i Peking ser på väg in till stan från flygplatsenär IKEAS stora lådaktiga varuhus i blått och gult. En och annan Volvobil syns också på de stora motorvägar som går tvärs genom stadsbebyggelsen.

Men det mesta av den omfattande svenska liksom annan västeuropeisk företagsamhet i Kina finns söderut i och runt omkring Shanghai och Kanton. Många företag följde efter ERICSSON till Kina när telefonjätten för tio år sedan beslutade upphöra med egen tillverkning i Europa och placera den hos kinesiska underleverantörer. NOLATO, tillverkare av bland annat höljen till SONY ERICSSONS telefoner, är ett sådant.

Nolato hade i slutet av 1990-talet cirka 2 000 anställda i Kristianstad i nordöstra Skåne och fabriker spriddaiett tiotal svenska städer med mekanisk tillverkning. De stängdes snabbt under några få år och med sto upprördhet i svensk debatt. Nolato etablerade sig först i Ungern. Men det dröjde bar ”Tre sängföretag har funnit det lönt att försöka sälja sma dyrare och mer exklusiva sängar till de allt fler kinesiska höginkomsttagarna och den snabbt växande utländska kolonin. några få år innan Ungern också blev ett högkostnadsland och flytten gick vidare till Kina. Många andra av Ericssons underleverantörer följde efter österut. I dag står det klart att Ericsson inte hade överlevt utan denna totala omläggning av produktionen.

LEHTIKUVA/AP/NG HAN GUAN

De stora svenska industriföretagens omfattande och snabba etablering i Kina har samtidigt medfört att den svenska exporten till Kina har stagnerat kring strax över 2 miljarder euro årligen under de senaste fyra åren. Istället har exporten från svenskägda företag iKinaut i världen ökat mycket kraftigt. Enligt en undersökning tidigare i år som banken ses genomförde tillsammans med Sveriges Exportråd har knappt hälften av de svenska etableringarna i Kina på sistone gällt industriföretag. Nu gäller det i hög grad tjänsteföretag och detaljhandeln som söker sig till Kina.

Ikea har fått sällskap av klädkedjan Ham (Hennes & Mauritz) som alltid väcker uppmärksamheti det land man går ini, hittillsmed en handfull butiker. Tre sängföretag har också funnit det lönt att försöka sälja sina dyrare och mer exklusiva sängar till de allt fler kinesiska höginkomsttagarna och den snabbt växand utländska kolonin: pux i Trelleborg, HILDING ANDERS i Helsingborg och HÄSTENS i Köping.

Värre har det varit för ELECTROLUX som konkurrerar med den kinesiska jätten HAIER, ett världsföretag också inom vitvaror. Prisskillnaden mellan deras tvättmaskiner har varit alltför stor för att Electrolux skulle lyckas få fart på sin försäljning. Bättre rapporteras det ha gått för köksfläktarna eftersom Electrolux anses överlägset. Det är också en attraktiv produkt för kinesiska hushåll som använder mycket olja i matlagningen.

Medelklassen vill ha snobbfaktor. Den kinesiska verkligt rika överklassen är begränsad till de allra största städerna i kustlandet, men den växer snabbt. Den köpstarka medelklassen växer ännu snabbare och den anses också vara statusmedveten och hungrande efter västerländsk lyx, varumärken med snobbfaktor. Iantalpersoner ärdenkinesiskamedel klassen redan flera gånger så stor som den i de nordiska länderna tillsammans, dessutom ännu mer köplysten.

De västerländska detaljhandelsföretag som försöker slå sig in på den kinesiska marknaden har närmare två hundra olika miljonstäder att välja mellan. I praktiken har de hit tills begränsat sig till att försökai ett tiotal av dem. Potentialen är alltså oerhört stor men det är också konkurrensen från inhemska kinesiska företag.

Det är vanligt att västerländska företag underskattar det kinesiska näringslivets förmåga att självt ta fram bättre produkter för världsmarknaden. I ett land som spottar ut cirka fem miljoner nya akademiker årligen, därav uppemot 800 000 civilingenjörer, finns naturligtvis egen kunskap som inte enbart går ut på att plagiera våra varor. Det kinesiska utbildningsväsendet beskrivs som avsevärt hårdare än i flertalet europeiska län BLÅGULT I KINA.

Anställda på Ikea iPeking underhålle barnkunder i iden svenska möbeljättens varuhus med sju våningar.

der, mer i stil med det franska. Det betraktas på ett helt annat sätt som en förmån i Kina att få studera. Detta ger rimligen för oss kännbara resultat framöver.

Dubbelt så dyr Volvo. En voLvo personbil av modell S 40 som nu börjat tillverkas i Kina kostar ungefär dubbelt så mycket som en inhemskt utvecklad kinesisk bili motsvarande storlek. Importerade större Volvomodeller kostar uppemot fyra gånger så mycket. Flera svenska underleverantörer till den snabbväxande kinesiska bilindustrin - med såväl inhemska som amerikanska, japanska och europeiska bilmärken - har etablerat sig, såsom AUTOLIV med bilbälten och airbags. Ett exempel är att en av de största kinesiska bilindustrierna tog över brittiska Rovers konkursbo, flyttade tillverkningen till Kina och nu lanserar bilen under det snarlika namnet Roewa 750 i stället för Rover 75. ER

FORUM FÖR EKOMOMI OCH TEKNIK

NR 11 260 ”Svenska Purac i Lund svarar i dag för rening av avloppsvattnet för över tre miljoner av invånarna i Peking.”

I Peking är det svårt att se hur bilparken ska kunna utökas särskilt mycket mer. Ett halvdussin motorvägar som skär genom centrala staden i ringar blir snabbt igenkorkade. Klar luft på morgonen förvandlas snart till ett smogliknande dis på eftermiddagarna. Och ändå fortsätter Pekings bilpark att växa med minst tusen bilar om dagen.

Det är uppenbart att myndigheterna tvingas agera som i Shanghai, att hårt begränsa tillåten trafik. Försök görs till kommande sommar-OS med tillåten trafik varannan dag för bilar med udda slutsiffra, varannan dag med jämn siffra.

Trängseln i de allra största städerna längs kustlinjen förvärras också. Där beräknas cirka500 miljoner människor bo. Men något tiotalav de cirka 800 miljonernaiinlandet är årligen på väg österut för att hitta jobb. Byggverksamheten är enorm i Peking med byggnadsarbetarna inhysta i militärliknande

Annon baracker invid de snabbt uppåtväxande skyskraporna. Arbetet pågår 24 timmar om dygnet sju dagar i veckan.

Företag som levererar nordiska träslag för till exempel golv har lyckats slå sig in som leverantörer till byggen. Svenska PURAC i Lund har funnit en marknad för sina vattenreningsanläggningar. Bolaget svarar för ingenjörsarbetet och lägger ut tillverkningen hos kinesiska företag. Det svarar i dag för rening av avloppsvattnet för över tre miljoner av invånarna i Peking. Varje år tar de 24 anställda vid huvudkontoret i Peking hem några ordrar ute i kinesiska landsortsstäder.

Vattenbrist hotar städerna. Frågan ställs ofta hur ett land i längden ska orka öka BNP med över 10 procent årligen, sedan 1991 har ökningen inte underskridit 8 procent. Nyligen publicerades uppgifter i Kina om att landet är på väg att gå om Tyskland som världens

Amos Anderso ”Kina är inte ett sammanhållet land trots femårsplaner, gemensam försvarsmakt och utrikespolitik tredje största ekonomi efter USA och Japan.

Svaret kan vara att ökningstakten fortsätter så länge bondebefolkningen i inlandet i väster sugs in i tillverkningsindustrin.

Men det finns också många risker i framtiden. Den allvarligaste ser ut att vara miljöförstöringen, inte bara luftföroreningarna. Från allt fler städer rapporteras brist på vatten.

Det byggs flera kärnkraftverk och bioenergin har en stor plats. Men koleldning är fortfarande helt överlägsen energikälla. Det högre världsmarknadspriset på kol har gjort att många nyinvesteringar sker i både nya och gamla kolgruvor. Samtidigt har de många återkommande större olyckorna med instängda gruvarbetare gjort att myndigheternaär i färd med att skärpa kontrollen.

Gruvindustrins uppgång har skapat en stor marknad för till exempel ATLAS COPCO och SANDVIK, som öppnat en fabrik för stenkrossar i Shanghai.

Andra hot mot en harmonisk och snabb utveckling av landet är de snabbt ökande inkomst- och förmögenhetsskillnaderna, spänningarna mellan nord och syd med olika språk - även om mandarin är det helt accepterade nationella språket - samt spänningar mellan det rika kustlandet och det fattiga inlandet.

Till detta kommer den omfattande korruptionen och den kommunistiska diktaturens framtid. Dess grepp har i viss mån minskat i takt med att den tvingats till liberala reformer för att understöda den ekonomiska expansionen. Statsledningen är mycket pragmatisk och långsiktig i sitt tänkande. Men på sikt lär det bli allt mer absurt med kommunistisk retorik som försöker skydda sig med tafatta åtgärder, nedsläckning av Cnn och andratv-sändningar när de behandlar Kina, liksom försöken till censur av internet.

Kina är inte ett sammanhållet land trots femårsplaner, gemensam försvarsmakt och utrikespolitik. Landet motsvarar ungefär tre europeiska unioner i invånarantal med ännu fler språk och kulturskillnader. Det framstår som övermäktigt i längden för en diktatur på 2000-talet när Kina dessutom genomgår en utbildningsexplosion och impulserna utifrån ökar i snabb takt trots hindren.

Och hotet mot industriländerna i väst är snarast att de underskattar kompetensen i Kina.