Sverige avvecklar - men när?
av Heidi Avellan Forum 1991-08, sida 14, 16.05.1991
Sverige avvecklar — men när?
Text: Heidi Avellan
Det är tio år sedan den svenska riksdagen beslöt avveckla kärnkraften, den sista svenska reaktorn skall stängas senast år 2010. Beslutet står fast, men frågan är hur många som räknar med att det förverkligas.
isst tror man i Sverige att kärn kraften kommer att avvecklas en vacker dag. Men att det skulle ske just ett decennium in på nästa sekel dristar sig många att betvivla. En del av trovärdigheten för avvecklingen förverkades med det som brukar kallas ”mellanbeslutet”, ett plötsligt infall att avvecklingen skulle påbörjas redan i miten av 90talet. Utan ersättande energikällor gick det inte och regeringen var tvungen att backa.
Kärnkraftsförespråkarna är fortfarande många, den svenska industrin kämpar redan nu med lönsamhetssvårigheter och blir också energin dyrare kan man lika gärna sätta lapp på lyckan, sägs det. Speciellt orolig är man i energikrävande branscher som skogs-, stål- och gruvindustri. Åtminstone de här industrikretsarna hoppas att regeringen blir tvungen att backa en gång till och skjuta upp avvecklingen långt in på 2000-talet.
Den socialdemokratiska regeringen hävdar i alla fall att avvecklingen kommer att ske enligt den ursprungliga tidtabellen. Tillsammans med folkpartiet och centern kom socialdemokraterna i vintras överens om en gemensam energipolitisk linje och i den överenskommelsen finns kärnkraftsavvecklingen förankrad. Vad som händer efter valet är en annan fråga, opinionsundersökningarna förutspå en brakförlust för socialdemokraterna och just nu står centern utanför det borgerliga samarbetet. Vill centern sitta med i nästa regering måste man sannolikt pruta på kravet att kärnkraftsavvecklingen skall ske snabbt.
Moderaterna och folkpartisterna har inte så bråttom.
Spännande exempel
Om avvecklingsbeslutet håller, om tidtabellen håller och om den sista reaktorn faktiskt stängs år 2010 — hur skall Sverige då klara av sin energiförsörjning? Frågan är av intresse långt utanför riksgränserna.
Kärnkraftsanhängare i andra länder hävdar redan nu att det aldrig kommer att lyckas, och deras skadeglada reaktion om avvecklingen faktiskt går i stöpet är lätt att förutse. Samtidigt hoppas kärnkraftsmotståndarna innerligt att allt skall gå väl, att Sverige skall bli ett föregångarland, ett västerländskt industriland som utan att förlora i levnadsstandard lyckas göra sig av med den skrämmande teknologi som kärnkraften trots allt är.
Hemma 1 Sverige är kärnkraften och avvecklingen ingen aktuell fråga just nu, debatten har ju handlat om kriget vid Persiska viken och EGmedlemskap så till den grad att den gamla kärnkraftsfrågan får slumra i ro. Nu fem år efter reaktorolyckan i Tjernobyl har svenskarna glömt katastrofen. En opinionsmätning från Sifo visar att ungefär hälften av svenskarna var för kärnkraft före olyckan. Strax efter olyckan ville bara 30 procent ha kärnkraft. men snart var siffran uppe i 50 procent igen. I dag är 64 procent för energiproduktion med kärnkraft, enligt den här mätningen. På det villkor att kärnkraften är trygg, självfallet.
Alternativa energikällor
I fjol använde Sverige 438 TWh energi. trafiken inräknat. Av detta stod kärnkraften för 60 TWh. För att ersätta kärnkraftens andel av enertgiproduktionen skall Sverige satsa 3 765 miljoner SEK på att utveckla alternativ.
Eftersom vattenkraften i stort sett är utbyggd redan nu och förbränning av fossila bränslen leder till koldioxidutsläpp, skall Sverige satsa på energi hushållning och förnybara energislag, sägs det 1 nämnda trepartiöverenskommelse. Där ställs biobränslen i första rummet, och i valet mellan olika former av fossila bränslen föredras naturgas som ger lägsta utsläpp av koldioxid. Det betyder inte att man helt lyckas komma ifrån andra fossila bränslen, men de skall ”utnyttjas för elproduktion baserad på förgasning eller annan miljövänlig teknik.”
Svenskarna tror på det som många energiexperter i Finland kallar galenskap. nämligen vindkraft och biobränslen i storskalig elproduktion. Den tekniken skall utvecklas, I samband med att biobränslen och vindkraft ökar i betydelse kommer den lokala energiproduktionen också att bli viktigare, de fungerar som bränsle i mindre kraftverk som kan placeras ut nära konsumenterna.
Extra avgift för ren energi?
I Stockholm funderar energibolaget på att i framtiden låta människor själva ta ansvar och helt enkelt abonnera på miljövänlig energi. I dag betalar man ju extra för morötter som odlats utan gift. Så varför skulle man inte kunna betala litet extra för energi som inte skadar naturen, resonerar man på Stockholms energi. Systemet kunde också hjälpa nya energikällor på traven. eftersom motståndet mot nya typers energiproduktion ju ofta baserar sig just på ekonomiska hänsyn. Nu planeras en enkät till konsumenterna för att se om de är beredda att betala litet extra för energi producerad med vindkraft. Eftersom det kommunägda bolagets syfte är att producera el och värme så billigt som möjligt har de alternativa energikällorna svårt att hävda sig annars. Bolaget sysslar med egen forskning som alla konsumenter understöder genom en liten extra avgift. Budgeten rör sig kring 36 miljoner SEK om året och just nu används pengarna bland annat till energiskog som skall planteras på stadens åkermark. Med flis från den skogen tänker man producera värme som enligt beräkningarna kostar ungefär lika mycket som om energikällan hade varit kol. En annan energikälla som man räknar med i framtiden är naturgas, som är billig och trots allt förhållandevis miljövänlig. Men innan man kan bygga för naturgas måste Sverige fatta sitt naturgasbeslut. Varifrån skall gasen tas? Alternativen är en ledning över Finland från Sovjetunionen eller en västerifrån, från Norge. 1 Finland väntar man i spänning på det svenska beslutet, men väntan blir lång. Sverige väntas välja väg först i slutet av nittiota let. L 81991 F RUN,