Sverige i vågdalen!

av Inger Ehrström Forum 1980-17, sida 29-30, 05.11.1980

Taggar: Orter: Sverige Teman: ekonomi

3z andelar ute ivärlde - 7=mindrg imponera

“Sverige har det kä sektorn. —- .

”“Svenskarna-drar åt svån jremmen genom attskenspar — brögt men hushållets-andra-bil vill nan inte ävstå fr 9 Inget tvivel om saken: Sverige befinner sig I ekonomisk kris. Det har man skrivit och talat om nu i ett års tid. så vid dethär laget borde knappast någon vara omedveten om problemet.

Det som däremot tycks vara svårare att få ett klart begepp om är hurdan. d vs hur djup krisen är. var för landet har råkat in i den, d vs orsakerna till den. och vad som allså måste göras för att vända utvecklingen.

Allting är emellertid relativt. Det ser man tydligt om man granskar de ekonomiska besvären i Sverige. För ett folk som egentligen aldrig har möt några svårigheter i modern tid, vars välständ har ökat i en brant kurva så att det nu är det högsta I världen, som inte har drabbats av krigets ekonomiska påfrestningar och förstörelse — kort sagt för ett folk som levat gott och arbetat i en “skyddad verkstad” mäste ett allvarligt bakslag kännas nästan som en katastrof. Lägg därtill massmediernas speciella egenheter: dels dramatiseringen av varje rapport, dels benägenheten för s k ensaksdebatt, och slutligen centreringen kring de egna problemen — det sistnämnda allvarligast i detta sammanhang, därför av det skymmer utsikten över andra länder och leder till att man iSverige lätt tror sig kämpa men unika problem, medan i själva verket

FORUM 17/8 derIndustein’ger:brödföda ] venskarna, och en tredjedel s=.tHISFjin2re=&Abbarinom off SO TE 0 A ag t ekonomiskt. De svenska-förglagen fö ”öch den berömda svenska produktiviteten börjar:bli….. — 0 kata eWfjärdedel av -—- CI jruflee alla länder någon gång har haft eller nu har samma svärigheter.

Sett ur tex finländsk. dansk eller engelsk synvinkel — för at ta tre närliggande länder vars ekonomi under det senaste decenniet har kämpat med särskilt svåra kriser förefaller inte situationen I Sverige på långt när så alarmerande som man skulle tro när man läser och hör kommentarerna. Visserligen har ökningen i bruttonationalprodukten under 70-talet inte varil stor. men enligt senaste uppgifter dock ca 2 procent årligen (inte 1.6 procent, som statistikerna hittills har beräknat, och statsledningen har lagt till grund för sina framtidskalkyler — en litet fatal felberäkning). Men BNP är dock över 9 250 dollar (USD) per capila, d vs mer än i något annat land i världen, med undantag möjligen för Schweiz.

Bakslag på världsmarknaden Sveriges export har minskat oroväckande — för i år delvis till följd av strejkerna i våras. Hlavarslande är att marknadsandelarna av världsmarknaden har minskat med hela 15 procent sedan 1973. Bakslagen på denna sektor har lett till ett importöverskott som i år beräknas stiga till ca 10 miljarder krono r Toch baka sit& n.=. STIL er eo Och alltjämt är beuttonationalprodukten en-ayv världens.

:==bkonomiska-nöde gär alltså relativs=== ES 3 ” ARR ph förlorar marknads enHig — - (SEK). och bytesbalansens minus beräknas bli det dubbla, motsvarande ca 4 procent av BNP eller per capita uttryckt ca 2 500 SEK. Detta är mycket. men i alla fall avsevärt mindre procentuellt räknat än tex Danmarks underskott. och bara obetydligt större än bla Finlands, Belgiens, Österrikes. Också den utländska uppläningen med 25 miljarder SEK är ännu en hanterlig storhet. Men för den som aldrig förr upplevt sådana minusvärden ter sig dylika underskott mer skrämmande än för andra som fått ta hårda törnar förut.

Inte heller inflationstakten på 60-talet mellan 2 och 6 procent, på 70-talet mellan 7 och I3 procent, och i år uppskattningsvis drygt 13 procent -— uppbackad av de överstora löneök rna och synlig i prisstegringarna, ärre än i mänga andra länder. Vårens lönerond har för övrigt inte i verkligheten gett något plus, utan till följd av prisstegringar och höjd moms resulterat ien med ca 3 procent minskad köpkraft för åtminstone vissa stora löntagargrupper.

Det är alltså slut på tio —- eller varför inte 30 — års ”köpfest”. Men det behöver ju inte betyda katastrof och sammanbrott. Däremot betyder det en baksmälla. som kan bli nog så besvärlig att leva med och att bota.

29

Fixering vid välfärden Frågan varför det har blivit diskuteras minst lika ivrigt som s diagnosen. Det är klart att de omedelbara orsakerna för Sverige liksom för andra länder ligger i världskonjunkturernas växlingar. Men lagkonjunkturer har man upplevt förut, utan att den rika Moder Svea har fått hicka. Likaså drabbar oljekrisen alla, även om Sveriges oljeberoende är särskilt stort. Experterna talar om flera samverkande orsaker, som i det länga loppet har let fram till dagens situation. En grundläggande orsak är tydligt fixeringen vid materiell trygghet i alla dess aspekter. I och för sig förefaller denna fixering paradoxal i ett land med så ofattbart stort och jämnt fördelat välständ. men den är et faktum. Resultatet har 1 alla fall blivit att bla attityder som ”vi flytt” int” ”. Ahmanlagar (lagarna om anställningstrygghet). MBL (medbestämmandetagen). långt driven solidarisk lönepolitik o s v har åstadkommit en förstelning av arbetsmarknaden. med minskad produktivitet, bottenlåg lönsamhet och växande arbetslöshet (samtidigt som man I ex inom verkstadsindustrin enligt en internationell undersökning arbetar flera veckor kortare tid än i alla andra länder). Den materiella v dens utbyggnad i svensk skala har också fört med sig en fördelningsbyråkrati som slukar en absurt stor bil av den gemensamma kakan. En allt större del av svenskarna idag ungefär 29 procent av de sysselsatta arbetar inom den offentliga sektorn, och fortsätter ökningen i samma laktsom hittills, har det sagts att alla framåt 1990 är knutna till den! Det fanns en inte alltför avlägsen tid då 25 procent av BNP ansägs vara gränsen för vad som kunde tas ut i

Postadress: Haikko gård, 06400 Borgå 40.

Förfrågningar och bokningar 915-143 033 Telex 17-34 hahof sf

POINT €=3 HOTEL 3 skatter utan att ekonomins grundvalar förstördes på lång sikt. I Sverige är enbart kommunalskatten ca 30 procent. och därtill kommer landstingsskatt, stalsskatt. kyrkoskatt samt alla de indirekta skatterna med momsen i spetsen. Och två tredjedelar av pengarna gär i realiteten bara till att ”tvätta varandras skjortor”. Behovet av samhällets stöd skulle egentligen vara minimalt. men systemet har fått växa ut så småningom och har blivit cen kräfisvulst som håller på att kväva hela samhällsorganismen.

En annan sida av den bilden är att industrisektorn nu svarar för bara ca en fjärdedel av sysselsättningen. Denna I egentlig mening produktiva del av samhället orkar inte bära upp överbyggnaden. Under perioden 1975- 80 har produktionen ökat med knappt I procent per år, mot inte mindre än drygt 25 procent under femärsperioden 1965— 70. Och produktiviteten har sjunkit, samtidigt som andra länder visar upp en fortgående produktivitelsstegring. Utvecklingen har också skadat industrins livsnerv: investeringsviljan. Detta är väl, med fullt skäl, det som bekymrar den ekonomiska ledningen mest, ty utan förnyat intresse för investeringar går det ju inte att bota baksmällan. Men inte ens en betydande uppgång inom hela industrin skulle ensam kunna rätta till vad som har skett: det skulle behövas en produktionsökning per anställd med ca 40 procent (som helt skulle gå på export) för att lyfta ekonomin ur vågdalen!

Skensparandet florerar

På det individuella planet har fixeringen vid det materiella tillsammans med den lyckliga bristen på erfarenhet av verkliga ekonomiska svårigheter leu till en oförmåga i praktiken att klara a grupper. Konferenspake en svångremspolitik åtminstone än så länge. Även om man vill så väl, blir det lätt så att man silar mygg, men sväljer kameler: man försöker spara 100 kronor per är genom att baka bullar själv. men samtidigt kan sophämtningen viltna om allt användbart som kastas bort. Man opponerar sig vilt mot en höjning av de allmänna kommunikationsmedlens taxor. men kan inte tänka sig alt avstå ens från familjens andra bil. För att nu ta ett par exempel.

Svårigheterna att åstadkomma en attilydförändring som skulle möjliggöra en anpassning på det personliga planet gör det naturligtvis också svårare att få till ständ en sanering på det offentliga. Den rent politiska bakgrunden är det onödigt att gå in på — det må vara nog sagl, att ovanan vid samarbete i en samlingsregering och motståndet från en desperat opposition inte gör det ält att få fram en hållbar plan. Den statliga stödpolitiken ifrågasätts, och den internationella bankvärlden har ätit veta all man ännu inte sett någon omsvängning i den negativa trenden, varför ”Sverige på grund av sin handlingsförlamning är en större kreditrisk än tex Danmark”.

Vid den nyss avslutade urtima riksdagen nåddes emellertid cen viss klarhet: alla är i princip överens om botemedlet. nämligen en industriell offensiv och svångremspolitik. Nu gäller det att genomföra offensiven och sparplanen, och att bearbeta allmänheten så attalla lär sig inse vad det innebär all å ena sidan befinna sig i en ekonomisk k som kräver krafttag, och å andra sidan att det dock inte finns någon orsak till panik — andra har klarat värre situationer. Och åtta av tio tillfrågade lär anse att tiden är mogen för en älstramning . ..

Inger Ehrström [1

SERVICEVANLIGT KONGRESSCENTER.

Haikko är en trivsam kombination av nyaste nytt och romantiskt gammalt. En utmärkt mötesplats för kongresser och konferenser. Bekvämt nära, och ändå på tillräckligt avstånd. Fullständig service. Inkvarterings- och mötesutrymmen för 250 personer. Även för sm med helpension 1 IBF dygn

I konferenspaketet ingår dagligen allt detta fleppertavla).

9 Frukost, lunch och middag med måltidsdrycker.

e Dagskaffe med kaffebröd samt konferensdryck.

9 Inkvartering i 2-personers rum, morgon-dopp.

9 Mötesutrymmen och -utrustning (owerhead-projektor, vitduk,

FORUM 17/80