Sverige: Lägre produktionsökning, högre investeringsväxt 1971

Taggar: Orter: Sverige Teman: ekonomi

Utblick

Utblick

Sverige: Lägre produktionsökning, högre investerisväxt 197 9 Sverige har under de senaste åren blivit en av Finlands största handelspartner, och landet har länge varit vår snabbast växande marknad. Såsom framgår av rutan var Sverige i fjol vår näststörsta kund och näststörsta leverantör och intog i fråga om den totala handelsomsättningen rent av första platsen.

9 Vissa moln skuggar likväl de framtida expansionsmöjligheterna. Devalveringshotet från sommaren 1970 synes vara övervunnet, men konjunkturen under 1971 kommer att vara dalande och utsikterna för de närmaste fem åren bedöms inte heller som fullt lika goda som under de två tidigare femårsperioderna.

DEN TOTALA PRODUKTIONEN I SVERIGE väntas 1971 stiga med knappt 3 procent i volym mot drygt 4 procent 1970. Efterfrågan beräknas växa avsevärt svagare på grund av en väntad kraftig nedgång i lagerhållningen och en långsammare tillväxt av den offentliga konsumtionen. De fasta investeringarha väntas däremot öka betydligt snabbare 1971 än 1970, eller med 5 procent mot knappt 1 procent. Särskilt snabbt beräknas industrins investeringar tillväxa, med 12 procent 1971 mot 7,5 procent 1970. Den privata konsumtionen 1970—1971 förutses stiga i oförändrad takt med knappt 3 procent.

Exporten väntas 1971 öka betydligt snabbare än importen och handelsbalansen väntas visa ett överskott. Trots fortsatt försvagning av tjänstebalansen torde underskottet i bytesbalansen minska med mer än 1 miljard kronor men likväl uppgå till ungefär 750 miljoner. Exporten av varor väntas öka 8,5 procent i volym, det vill säga obetydligt långsammare än 1970. Importvolymen beräknas 1971 öka 4 procent mot drygt 9 procent 1970. Exportpriserna förutses stiga en aning snabbare än importptiserna. Handelsbalansen väntas visa ett överskott på 200 miljoner kronor 1971 mot ett underskott på 1 370 mil - joner 1970.

Vid en förutsatt tillväxt av lönesumman med 9 procent beräknas hushållens disponibla inkomster öka lika mycket, vilket är obetydligt långsammare än 1970. Konsumentpriserna väntas under loppet av 1971 stiga 3—4 procent utöver vad som följer av den höjda mervärdeskatten.

30

Finlands ledande handelspartner 1970

Procentuell andei export import export import Sverige 15 16 16 Storbritannien 17 13 15 Västtyskland 1" 18 14 Sovjetunionen 12 13 12 Hela handeln 100 100 100

Procentuell ökning i Finlands export

Till Sverige Till alla länder 1966 25 5 1967 15 9 1968 55 31 1969 53 21 1970 33 16

Preliminär försörjnIingsbalans för 1971 Miljoner Procentuell volymförändr.

kronor 1970 1971

Tillgång . Bruttonationalprodukt 162 120 4,3 2,8 Import 36 065 9,2 4,0 Summa tillgång 198 185 5,4 3,0 Efterfrågan Bruttoinvestering 35 947 0,8 5,0 därav: privat 14 225 2,9 8, stat 5037 5,3 9, kommuner 8526 0,3 2, bostäder 8159 —S5,0 —2,0 Lagerförändring 5273 . . 2) Privat konsumtion 84 750 2,8 3,0 Offentlig konsumtion 37 497 53 4,0 Tjänstenetto 24 . . b) Export 34 694 8,7 8,5 Summa efterfrågan 198 185 5,4 3, a) — 2 500 miljoner kronor. b) — 100 miljoner kronor.

Ny långtidsutredning 1971—1975

LÅNGTIDSUTREDNINGEN 1971—1975 utgår från att den ekonomiska expansionen i både Sverige och utlandet under de fem åren skall fortsätta i ungefär samma takt som under den senaste femårsperioden.

Forum 3/71

Den ekonomiska politiken måste inriktas på att återställa balansen i utrikesbetalningarna. Det är av grundläggande betydelse, om Sverige skall kunna nå välfärdsmål som full sysselsättning, snabb ekonomisk tillväxt, jämnare inkomstfördelning och rimlig prisstabilitet. |

Antagandet att gapet i utrikesbalansen på 4245 miljoner kronor skall vara fyllt år 1975 ligger till grund för den kalkyl som gjorts. Det finns också ett alternativ med balans redan 1973, som emellertid mest kommit till som en jämförelse.

I sin kalkyl konstaterar långtidsutredningen att exporten av varor och tjänster måste öka 7,5 procent per år förutsatt att importen ökar 6,1 procent. Detta förutsätter i sin tur att industriproduktionen ökar 5 procent per år. För att denna ökning skall nås fordras det slutligen att industrins investeringar ökar 6,5 procent per år. Men denna investeringsökning för industrin kan inte åstadkommas utan att andra sektorer får pruta på sina krav. Bland annat borde bostadsbyggandet minska 2 procent.

LÄNGTIDSUTREDNINGEN BERÄKNAR att befolkningen i landet, med ett årligt invandringsöverskott på 20000 människor, kommer att öka 0,6 procent per år framtill 1975. Arbetskraftsutbudet ökar emellertid endast med 90 000 människor, varav praktiskt taget alla är gifta kvinnor. Männen och ogifta kvinnor minskar däremot ute på arbetsplatserna.

Arbetsinsatsen per timme minskar under hela perioden i genomsnitt 0,8 procent per år. Därför måste produktiviteten ökas kraftigt. Under förutsättning av en snabb kapitalbildning och en fortsatt snabb strukturomvandling verkar det också som om den skulle fortsätta uppåt i ungefär samma takt som under 60-talet. En viktig roll i strukturomvandlingen spelar en snabb höjning av utbildningsnivån (se diagrammet).

Befolkningen 1970 och 1990 uppdelad efter ålder och utbildning.

1970 kl 1990 10 20- 25 30- 35 40-45 60- 55 60 24 29 34 39 44 49 54 69 64 da 20- 25 30. 35 40- 45- 50- 55. 6024 29 34 39 44 49 54 59 64 Älder

HZ Grundskola Hl folkskola

Gymnasieskola

Universitet eler högskola

Källa: Statistiska centralbyrån, prognosinstitutet,

BRUTTONATIONALPRODUKTEN kommer enligt långtidsutredningens beräkningar att öka i genomsnitt 3,8 procent per år under perioden, 4,6 procent per arbetstimme och år.

Industrin beräknas minska antalet sysselsatta med 2 procent per år. Trots den vikande sysselsättningen väntas industrin öka sin produktion med 5 procent per år genom ökad produktivitet. Kemisk industri, verkstadsindustri, järn- och metallverk samt massa- och pappersindustrin ligger i täten. Långsammast växer textil- och konfektionsindustrin och grafisk industri. Utgifterna för miljövård beräknas — underlaget är dock bristfälligt — ta i anspråk 1,6 miljarder kronor motsvarande

Forum 3/7 cirka 8 procent av industrins investeringar. Kommunernas miljövårdsutgifter blir cirka 4,5 miljarder kronor, motsvarande 16 procent av deras investeringar. Beträffande regionalpolitiken fruktar långtidsutredningen att spänningarna mellan olika orter och regioner kan väntas öka under 70-talet.

Rekordantal utländska arbetare .

ANTALET I SVERIGE arbetsanmälda utländska medborgare uppgick i oktober 1970 till närmare 230 000, det högsta antal som någonsin registrerats. Arbetsanmälda kvinnor uppgick till en tredjedel av hela antalet.

Ungefär hälften av den utländska arbetskraften var finländska medborgare. Tillsammans svarade de nordiska länderna för 2/3 av samtliga arbetsanmälda utlänningar. Bland de 80 000 arbetsanmälda personerna från utomnordiska länder utgjorde jugoslaver, tyskar, greker och italienare de största grupperna. Den utländska arbetskraften svarar för ungefär 6 procent av den totala sysselsättningen.

De arbetsanmälda utlänningarnas antal har fördubblats under 1960-talet. Den finländska och utomnordiska arbetskraften är nu mer än dubbelt så stor som 1960, medan den danska ligger på samma nivå som 1960. Den snabbaste ökningstakten under 10-årsperioden inföll 1969—70 samt 1965—66. Under 1967—68 låg antalet utlänningar på en oförändrad nivå.

DET FÖRELIGGER EN MARKERAD TIDSFÖRSKJUTNING mellan förändringen i den utländska arbetskraften och konjunkturvariationerna. Förändringar i antalet arbetsanmälda utlänningar inträffar ungefär ett år efter motsvarande förändringar i den totala efterfrågan på arbetskraft. Av de manliga arbetsanmälda utlänningarna var 68 procent sysselsatta inom tillverkningsarbete mot 44 procent för samtliga sysselsatta män. Även servicearbete är vanligare bland utländska män än bland samtliga sysselsatta män. Bland de utländska kvinnorna var nästan hälften sysselsatta med tillverkningsarbete. Detta innebär att tillverkningsarbetet är mer än fyra gånger så vanligt bland utländska som bland samtliga sysselsatta kvinnor. De arbetsanmälda utlänningarna var i hög grad koncentrerade till länen kring de tre största städerna. I dessa län fanns cirka 55 procent av den utländska arbetskraften mot 36 procent av hela Sveriges befolkning. Av de arbetsanmälda danska medborgarna arbetade sålunda 30 procent i Malmöhus län, Av de arbetsanmälda norrmännen fanns 1/4 i Stockholms och 1/4 i Göteborgs och Bohus län. Stockholms län hade vidare 30 procent av den finländska arbetskraften och 33 procent av den utomnordiska.

Arbetsanmälda utlänningar i Sverige i oktober 1970

Tusental Finländare 113 Jugoslaver 21 Danskar 19 Tyskar 15 Norrmän 14 Greker 8 Italienare 5 Övriga 35 Sammanlagt 230.

31