Sveriges export till Finland ökar: Arla och elmaskiner tar sig över Bottniska viken
av Fredrik Nars Forum 1995-10, sida 16-17, 24.08.1995
Sveriges export till Finland ökar:
Arla och elmaskiner tar si
Bottniska viken
Fredrik Nars
Varuhandeln mellan Finland och Sverige ökade kraftigt under 1994. Speciellt Sverige ökar sin export av ”klassiska” teknologiprodukter som instrument eller och elmaskiner, medan Finland har blivit en viktig leverantör av avancerad elektronik som mobiltelefoner med kompletta telefonsystem och PC-datorer. Dessutom har livsmedelsbranscherna öppnats på båda sidor om
Bottniska viken.
fter några mera stillsamma år ha ökningen av handeln mellan Fin land och Sverige under 1994 kommit igång på allvar. Den allt kraftigare konjunkturuppgången är huvudorsaken men den svagare kronkursen spelar också in. Under hela nittiotalet har Finland haft ett handelsbalansöverskott gentemot Sverige — detta överskott håller nu på att minska eftersom Sveriges export till Finland växer kraftigt. Under 1994 ökade den med 19 procent enligt de finländska tullmyndigheternas statistik. Samtidigt ökade Finlands export till Sverige med 13 procent.
Billig krona
Sveriges andel av Finlands utrikeshandel har minskat till en tiondel från att under åttiotalets slut ännu ha legat på 14 procent. Sverige var dock fortfarande under 1994 Finlands näststörsta handelspartner, både vad gäller import och export. Största handelspartner för både Finland och Sverige är Tyskland. På FinskSvenska handelskammaren i Stockholm säger VD Leif Hernberg —Enligt tullstyrelsen i Finland var handeln mellan Finland och Sverige på decimalen lika stor år 1989 (14,31 miljarder mk åt båda hållen). Sedan dess har Finland haft ett överskott i handeln länderna emellan. Idag håller denna trend på att brytas eftersom Sveriges export till Finland ökar mer än Finlands till Sverige. En orsak till detta är valutakursutvecklingen — det är klart att svenskarna har lättare att exportera med en svag kronkurs.
Hernberg fortsätter om den svaga kronan — Man måste se saken i ett vidare perspektiv. På en tredje marknad har Sverige en fördel tack vare den billiga valutan. Men i handeln länderna emellan måste de finländska exportörerna fråga sig vem de konkurrerar med i Sverige: ifall kon 1 kurrenterna kommer från länder som också haft stark valuta så är det ju ingen större skillnad… Men med en svag krona kommer importvaror i Sverige att bli dyrare vilket ändrar svenskarnas köpbeteende.
Om minskningen i handelsbalansen enbart beror på att kronans värde minskat med ca 30 procent under det senaste året är dock diskutabelt. Hernberg minns själv motsvarande valutakursfluktuationer under under åttiotalet — då hade de ingen nämnvärd effekt på handelsstatistiken länderna emellan. Den största orsaken till den ökande handeln torde vara det industriella uppsvinget i både Finland och Sverige.
Nestes trading stor post
Finlands roll som leverantör av konsumtionsvaror och råvaror till Sverige har förändrats under nittiotalet. Oljeprodukter. järn och stål. övriga metaller och papper och kartong står dock fortfarande för en betydande del av den finländska exporten till Sverige med sammanlagt 6,8 miljarder kronor. vilket motsvarar en fjärdedel av exporten. Den stora tillväxten i exporten från Finland till Sverige under 1994 finns i följande produkter: maskiner för särskilda industrier (+33 procent), icke elektriska maskiner (+26 procent), metallbearbetningsmaskiner (+66 procent), tele, radio samt TV (+54 procent) och vägfordon (+58 procent). Vägfordon utgörs av allt som går på hjul, främst bilar, lastbilar och traktorer. Som största orsak till den stora tillväxten i Finlands export av vägfordon anger informatör Tage Erikson på Finsk-Svenska handelskammaren dels att Saab-Valmets Nystadsfabrik ökat sin produktion i.o.m. att Saab-GM fått fart på försäljningen och dels att Sveriges näringsliv kommit igång efter recessionen. Finlands nominellt största handelsvara till Sverige, oljeprodukter, minskade med
Sveriges export till Finland år 1994 12,5 mrd FIM
Största huvudgrupper: 1. Malorfardon [9,85] 2. Järn och stål [8,06] 3. Industrimaskiner för allm. bruk (7,4
Finlands export till Sverige år 1994 16,8 mrd FIM
Största huvudgrupper 1. Olja och oljeprodukter (8,826 2. Järn och stål (7,73 3. Telefon-, radio och vapporoter [6,736 drygt 17 procent. Denna post består uteslutande av Nestes trading med rysk olja färdig bensin och andra produkter. Att Nestes petrokemiska industri i Sverige uppgått i finländsk-norska Borealis har inte påverkat denna handel eftersom Borealis finländska verksamhet tas upp under produktgruppen plaster. Finlands största landvinning skedde icke överraskande inom gruppen tele, radio och TV där ökningen var 596 Mkr, som till största del utgörs av Nokias produkters försäljning i Sverige. Nokia hade under förra året en omsättning på 2,1 miljarder kr i Sverige.
Svenska bilar
Den svenska exporlens tyngdpunkt är koncentrerad till den tunga verkstadsindustrin med maskiner och bilar. Den starkaste ökningen skedde också i den största varugruppen, vägfordon, vilket innebar att Volvos och Saab-Scanias fordon under 1994 rullade av Sverigebåtarna till ett värde som var hela 44 procent högre än föregående år.
Båda länderna har stor handel i produktgruppen stål. Finland exporterar
Forum nr 10/95
Källa: Tullstyrelsen i Finlan mest plåt. balkar och rör som produceras av Rautaruukki, Metraägda Imatra Steel och Fundia (Dahlsbruk och Koverhar). Sverige exporterar rostfritt stål. av bl.a. Avesta-Sheffield och Sandvik. och stänger och balkar till Finland.
De båda ländernas medlemskap i EU har inte enligt Hernberg påverkat handelsförhållandena eftersom samma vilkor gäller för båda länder.
Arla och Valio på varandres hemmaplan
Den förändring under de senaste åren som sticker mest i ögat för den enskilde konsumenten i handelsförhållandet har skett inom livsmedelssektorn. Finländsk mat var länge i Sverige representerad endast av några få starka varumärken som Fazer. Finnerisp och i viss mån Valio. Den svenska maten i Finland var kanske ännu mer okänd utom i form av sötsaker (Marabou och Cloetta). chips och fisk (Abba). Efter att de finländska livsmedelsproducenterna i åratal på sin hemmamarknad levt en slumrande tillvaro i den skyddade livsmedelsindustrin har nu dörrarna öppnats tack vare EES- och EU-avtalen. Statistiken talar för sig: 1994 sålde svenskarna hälften mer livsmedel till Finland än föregående år. Finländarna
Forum nr 10/9 — Svenskarna har lättare alt exportera till Finland med en svagare kronkurs, säger Leif Hernberg, VD för Finsk-Svenska handelskammaren i Stockholm.
låg inte heller på latsidan: under de två senaste åren har exporten av livsmedel till Sverige fördubblats.
Konsumenterna välkomnar den ökade konkurrensen med lägre priser och ökat urval av livsmedelsprodukter då livsmedelsjättarna slåss om marknadsandelar. Särskilt inom kött- och charkuteribranschen och mejeribranschen har konkurrensen hårdnat. Mejeriföretagen Arla och Valio bekämpar varandra på respektive hemmamarknader. Inom kött- och charkuteribranschen försöker Atria få in nischprodukter, som den största leverantören Scan inte har i sitt sortiment, på den svenska marknaden.
Skillnader i statistik
Sveriges och Finlands handelsstatistik varierar konstigt nog beroende på vilken instans som räknat ut den. I Finland använder man sig vanligen av Tullstyrelsens statistik. I Sverige ges statistiken av SCB (Statistiska centralbyrån) som får sina uppgifter av svenska tullen. 1 Hernberg berättar roat: — Det finns en ganska stor skillnad mellan statistiken i Finland och i Sverige. Skämtsamt brukar ma idealiska handelsförhållandet mellan två länder eftersom båda länderna har statistik som visar att de har överskott i sin handel med varandra. Skillnaderna beror mest på den genomfartsexport som finns från Sverige via Finland till t.ex. de Baltiska länderna.
Dessutom har instanserna litet olika sätt att räkna vad som är export. I finländsk statistik räknas t.ex. de motorfordon som tillverkas i Saab-Valmets fabrik i Nystad och skeppas till Sverige i sin helhet som export, medan man i Sverige räknar enbart med de bilar som säljs i Sverige — bilarna som tillverkasi Nystad och förs till Sverige för försäljning it.ex. USA räknas som transitohandel. Ett lass med bilar som förs öve 1 1 12 säga att Finland och Sverige har det 1 sl 6 4 2 87 88 89 90 91
Bottniska viken kommer sålunda att synas som en större post i finländsk statistik än i svensk.
EU ändrar statistiken
Från och med januari har EU-medlemskapet ändrat på hur handeln länderna emellan räknas. Handeln med Sverige räknas som EU-intern handel vilket betyder att varor inte längre kiareras i tullen. Detta innebär att de tullanmälningar som tidigare utgjort grunden för utrikeshandelsstatistik inte längre utförs.
För EU-intern handel samlar tullen i stället statistik genom de anmälningar exportörer och importörer är skyldiga att ge iefterband. Anmälningskyldiga är enbart de företag och institutioner var anskaffningar överstiger 300.000 mk och försäljning överstiger 650.000 mk under ett år. Detta kommer att påverka hur statistiken länderna emellan räknas. Det nya
Sveriges export til ; finland ökar snabbt (+19 9 93
Handelsbalansen mellan Sverige och Finland. lika mycket varor åt varandra.
r 1989 sålde länderna på pricke systemet har skapat problem och statistiska uppgifter har blivit försenade. SCB i Sverige räknar med att det kommer gå långt in på nästa år innan den nya statistiken blir tillförlitlig. 17