Syd-Koreas varvs och elektronikindustri

av Lennart Utterström Forum 1984-17, sida 18-19, 14.11.1984

Taggar: Orter: Sydkorea Teman: ekonomi

FIN FRIN

Av LENNART UTTERSTRÖM/Pusan

Rederiaktiebolaget Gustaf Erikson och EFFOA lät i slutet av 1970-talet bygga 2 respektive 4 bulk- och containerfartyg på 16 800 tdw hos Hyundai Shipbuilding i Ulsan.

SYD-KOREAS INDUSTRI:

Varven genom kris till diversifiering

Sydkoreas varvsindustri, som på ett årtionde byggts upp till värl dens största efter Japans, har hamnat i bakvatten. Samtidigt som orderingången minskat, ökar kritiken från utlandet med skarpa anklagelser och tal om dumping. Förra årets andel av världsmarknaden med 13,6 procent av nybeställningarna är ingen realistisk siffra för framtiden.

— I bästa fall hålls samma takt under ytterligare två år innan strategin måste läggas om, säger en ekonom i Seoul.

EH Året var 1973 som sydkoreanska staten beslöt att landet skulle skaffa sig en stor exportinriktad varvsindustri. Tillväxte koreanska konkurrensen, Sanningen är den, att Sydkorea inte bara bygger billigt och snabbt utan ocks var ett faktum, växte orderingången ständigt fram till 1981. Året därpå stannade siffran på 1,35 miljoner GRT — en nedgång med 27 procent jämfört med året innan.

1983 vände trenden och de koreanska varven byggde 4,1 miljoner GRT, av vilka 3,38 miljoner GRT gick till utlandet.

Om framtidstron i Japan är begränsad, är humöret glättigare i Sydkorea.

— Uppgången i den amerikanska ekonomin med dess draghjälp för andra handelsnationer är goda nyheter för alla våra storvarv, konstaterar en talesman för Hyundai Heavy Ind.

— Redan under 1985 kommer en ny uppgång, menade konkurrenten Samsungs vice VD Chee Kyu-Ul i en intervju,

Framgång betyder i Sydkorea inte nödvändigtvis stora vinster på nybyggen. För ett par år sedan erkände Hyundai att man tvingats sälja till priser under produktionskostnad. Något som skapat stor oro i Europa och inte minst i Norden.

— Med den bakgrunden är det självklart att vi talar om dumping, när det erkänns öppet, säger Richard Frånberg på svenska Walleniusrederiet.

Slår inte ut Japan

Nu är Sydkorea inte ensamt om att vilja utmana Japan och Europa på varssidan — här finns också Taiwan och lite längre fram i tiden också Folkrepubliken Kina.

Taiwan, som byggde upp sina varv samtidigt som Sydkorea, har inte lyckats övertyga omvärlden om sin effektivitet. Ytterst få redare har placerat större fartygsorder i Nationalistkina.

— Vi tror inte heller på Kina som ett allvarligt hot, säger man på varvsindustrins intresseorganisation i Seoul. ”Landet har inte den infrastruktur som krävs.”

Om japanerna är oroade av Sydkorea genom konkurrentens billiga arbetskraft och råvaror, tror man inte i Korea att Japan, som sedan 60-talet varit världens ledande varvsnation, kan konkurreras ut. Orsaken är framförallt Japans teknologiska försprång kombinerat med en stor in den privata kapitalmarknaden — medan återstodens 20 procent tas från beställarlandet. Räntan är mycket fördelaktigt och ligger f n kring 9 procent.

— Hur ska vi kunna konkurrera med en industri om hålls helt och hållet under armarna av regeringen? frågar en nordisk varvsrepresentant på studieresa i Sydkointe är mindre viktigt för en fartygsbestäl- rea. Min regering har ingen som helst möjlare som så snabbt som möjligt vill se till lighet att subventionera varven på samma att båten börjar generera kapital, är leve- = sätt. ranstiden dubbelt så snabb som vad t ex — I långa loppet är vi inte oroliga, fyller de nordiska varven förmår. en talesman för japanska varvet Nippon

Finansieringssidan är inte mindre in- Kokani. I ett längre lopp kan inte industritressant. KEXIM (Korea Export-Import = politik av detta slag hålla; förr eller senare Bank) är källan till långtgående krediter måste också de sydkoreanska lågprisvaroch kapitalbildning. Som regel garanteras ven göra förtjänst. Om inte går de under fartygspriset till 56 procent av KEXIM- — ruttnar innifrån eller genom importkrediter, ytterligare 24 procent lånas på restriktioner från utlandets sida,

Elektroniken morgondagens stöttepelare

Rusningen och trängseln är enorm. Inte en skolklass, utan många. Väskor och jackor kastas samtidigt som barnen skrikande och väsande slår sig fram till en dator. Inte för att döda tid med rymd- eller jordspel. Nej, dessa sydkoreanska ungar mellan 10 och 18 år leker dataprogrammering. Gratis — och varje dag i lobbyn på Samsungföretagets högkvarter. — Vi är alla dataingenjörer, skrattar 14-åringen Jungkwan som finns här ”minst 4 eftermiddagar i veckan”.

Lågt pris, snabb leverans, billiga krediter

De sydkoreanska fördelarna är många. Inte bara bygger man till bättre pris än i Norden, men priset ligger 30 procent under europeisk standard. Dessutom, vilket

Syd-Korea har följt Japans strategi i utvecklandet av sin elektronikindustri, och började med enkla produkter som radior.

bilar och jättetankers till halvledare. ”Om vi inte håller en hög kvalitet redan från början, är konkurrens med japaner, amerikaner och européer uteslutet.”

Hög investeringstakt

Liksom inom andra industrisektorer är investeringstakten hög och medveten. Ta Hyundai, som gick in på elektronikmarknaden 1982, Fram till 1988 investerar företaget, som är ett av landets största, USD 400 miljoner för tillverkning av halvledare, datorer och telekommunikationsutrustning.

Tillväxttakten gäller inte endast kapital; pengarna måste också förvandlas till produkter, helst nya och egna produkter. Företagets utvecklings- och forskningsavdelning, som för ett år sedan hade 180 anställda, skryter i dag med siffran 600— och 1000 mot slutet av året.

På konkurrenten Samsung menar man att den sammanlagda industrins intensiva satsningen på forskning och utveckling, knappat in Japans, USAs och Europas försprång från 10 till 3 år.

Mikrodatorer tillverkas — eller snarare monteras — redan i dag av ett 70-tal företag, men i långa loppet är det bara en handfull som räknas: Samsung, Daewoo komsterna från hemelektronik. Sedan dess har helfabrikatens andel sjunkit till förmån för export av halvfabrikat eller komponenter.

— Ledarna för alla stora industrigrupper är mycket medvetna om högteknologi, har Sunkg Kyuo Park, vice VD för Daewoo Telecom förklarat. Kollegan Kim Leon på

BH De lätt tumultartade scenerna i Samsunglobbyn är inget tillfälligt sydkoreanskt fenomen. Medvetenheten att hänga med i morgondagens datautveckling redan i dag år tydlig, både på makro och mikroplanet. Och i ett djärvt försök att hålla takt med i den internationella utvecklingen av både hemelektronik och datorer, satsas hundra skulle ske med två morötter: billiga statliga lån för varvsetableringar och långtgående krediter med fördelaktiga räntor för utländska fartygsbeställare.

Så stampades flera storvarv ur marken och redan efter ett par år föstod omvärlden — och inte minst Japan — att Sydkorea menade allvar. I dag påminner situationen mycket om 1960-talet, då Japan med samma recept — låga löner och billigt stål — slog knock-out på Västeuropas varvsindustri.

I dag är sydkoreanska lönenivån 25 procent av den japanska samtidigt som landet har världens billigaste stål. Och inte helt utan ironi konstateras i Europa att det i dag är Japan som högljutt klagar över syd 1 mycket bra, något som bl a resulterat i beställningar också från Norden.

Framtidstro trots nedgång

Trots god orderingång under senaste decenniet, finns också svårigheter. I dag hör bl a landets Fyra Stora — Hyundai, Daewon, Samsung och Korea Shipbuildning & Engineering — ekon av den världsomfattande varvs- och sjöfartskrisen, Sedan rekordåret 1975, då världens skeppsbyggande var som störst med 35 miljoner GRT, har nedgången varit markant och också drabbat Asien.

För sydkoreanerna, vars varv inte kom igång förrän internationella varvskrise tals miljoner dollar i en roulettspel där vinsten heter exportinkomster.

Landets president Chun Doo-hwan har nyligen förklarat att elektronikindustrin är stöttepelaren i Sydkoreas framtida ekonomiska överlevnad. Krassare än så, är det också en sanning utan modifikation att varven, textil och utländska byggnadskon hemsk marknad. Även om lönenivån skiljer markant, kompenseras detta med stor produktivitet.

En japansk fördel är också att landet, till skillnad från Sydkorea, inte bara är en stor skeppsbyggare utan äger också världens näst största handelsflotta. Dessutom går en stor mängd japanska fartyg under utländsk bekvämlighetsflagg. Majoriteten trakt i ett längre lopp inte kan ha lika stor av fartygen har, vilket kanske inte behöver del av värdet av framtidens exportintäcksägas, byggts i japanska dockor. ter.

Gapet mellan ländernas produktionsvolym är också stor. Under 1983 svarade japan för 41,8 procent eller 13 miljoner GRT av världens nya fartygstonnage mot redan nämnda 13,6 procent och 4,26 miljoner GRT för Sydkorea.

Högteknologin på stark frammarsch

Daewoo Electronics fyller i med en suck “Problemet är bara att vi gått in på marknaden så sent”.

För att i viss mån kompensera eftersläpningen har staten beslutat att injicera USD 4 miljoner i högteknologisk forskning, främst halvledare, bioteknologi och dataindustrin, där lejonparten går till elektronik.

På samma sätt som grannen Japan byggde Sydkorea upp sin elektriska industri på lågteknologins tvättmaskiner, spisar, fläktar, radio- och TV-mottagare. Under 20 år har hundratals företag spottat ut varor, som inte alltid hållit högsta kvalitet.

— På högteknologisidan måste situationen bli en annan, säger man på Hyundai,

Lucky och Hyundai. Alla stora med bred tillverkning. Alla med samma marknadsstrategi, att bryta sig loss från beroendet av japansk teknologi; alla med siktet inställt på export.

Om Sydkorea kom in på elektronikmarknaden steget efter industrinationerna, gäller det också exporten. Rädda för översvämningen från Japan, har flera länder i Europa och USA etablerat importspärrar — vilket för ett par sydkoreanska tillverkare betyder att de tvingats etablera tillverkning utomlands och på så sätt bryta udden av sin största fördel, billig arbetskraft.

Redan nu finns flera sydkoreanska elektronikföretag i Kaliforniens Silicon Val Redan 1981 kom hälften av exportin- en industrigrupp som tillverkar allt från = ley, för tillverkning och monterin) gr 19