Sydkorea, tigern som ryter tillbaka
av Henrik Slotte Forum 1988-06, sida 48-50, 31.03.1988
Taggar: Orter: Sydkorea Teman: ekonomi
Syckoreas ekonomiska uppsving
TIGERN SOM RYTER TILLBAKA
Sydkoreas ekonomiska tillväxt var under fjolåret rekordartad, och en likadan tillväxt ger prognoserna även för detta år. Fjolåret innebar också att Sydkorea passerade nivån för ett utvecklingslands BNP per capita, och siffran var i början av detta år strax under 3000 USD. Den goda nyheten förde emellertid med sig den dåliga nyheten att president Ronald Reagan för en dryg månad sedan meddelade at detta är sista året som Sydkorea åtnjuter mest gynnade nations ställning handelsutbytet.
utan också de andra ekonomiska tigrarna i Fjärran Östern, dvs Singapore, Hongkong och Taiwan.
Den sydkoreanska reaktionen var emellertid mycket kraftig. Handels- och industriminister Rha Woong-bae meddelade att regeringen ämnar överklaga till Internationella Tullorganisationen GATT då ett dylikt beslut klart strider mot internationella överenskommelser.
Sydkoreas export till Förenta Staterna uppgick ifjol till 3 mrd USD och antalet varumärken på den amerikanska marknaden är mer än 1 000. Handeln mellan de två länderna har klart varit till Sydkoreas favör, och då den mest sålda utländska bilen på nordamerikanska marknaden även är av sydkoreansk tillverkning, är det inte förvånande att Washington tyckte att det får lov att räcka med privilegier.
Handelskretsar i Söul vill emellertid inte godta den amerikanska förklaringen att Sydkoreas industri inte mera behöver stöd,
Be drabbade inte bara Sydkorea 4 utan konstaterar kallt att president Reagan i varuutbytet över Stilla Oceanen tror sig ha hittat en förklaring till det enorma amerikanska handelsunderskottet, och att de fyra ekonomiska tigrarna nu får finna sig att bli utpekade som syndabockar.
Ändå torde Reagans beslut inte innebära mer än en förlust på 100 miljoner USD i året.
Vill vinna ti — Att enbart USA slopar Sydkoreas tullfriheter är ju ingen ekonomisk katastrof för landet, men det som man är rädd för är att andra länder, såsom £G-länderna skall följa exemplet, säger handelsrådet Markku Ranin vid Finlands ambassad i Söul.
— Därför ställer man till med så mycket bråk nu. Budet kom inte alls som någon överraskning, men Söul vill nu vinna tid, säger Ranin.
Finland har också tillåtit tullfri import från Sydkorea, och importens värde ligger nu vid 400 miljoner USD, vilket ganska exakt
Text: Henrik Slotte
Söul blir sommar-OS-stad, något som Sydkorea redan går in för att utnyttja effektivt på alla nivåer.
Med 100 universitet och ett skolsystem där d | flesta går ut gymnasiet finns det en go grund för ekonomisk tillväxt i Sydkorea. (Tv)
Söul med tio miljoner invånare är världens i storleksordningen femte stad. Byggnationen är intensiv.
motsvarar vår export till Sydkorea, som ifjol ökade med 40 procent.
— Sydkorea är världens största tillverkare av rävskinnspälsar och pälsar är också vår största säljtrumf, säger Ranin, men påpekar att också trävaror, maskiner och metaller har efterfrågan.
— Till skillnad från de andra ekonomiska tigrarna har ju Sydkorea en stor hemmamarknad med 40 miljoner människor, varav en fjärdedel i huvudstaden Söul, Med 10 miljoner Invånare är också staden till invånartalet den femte största i världen. Det skulle vara möjligt att femdubbla handeln med Sydkorea, men som det nu är kommer ju denhär handeln i skymundan av den ekonomiska stormakten i öster, Japan. Av Finlands import från Asien under första halvan av fjolåret, var hela 64 procent från Japan, medan Sydkorea endast stod för 5 procent.
— Egentligen borde varje finländare som gör affärer med Japan först fråga si fortsättning på s 5 6/1988 FORUN,
Det finns många försäkringshus - det gäller att välja det rätta!
SVGÄKFNGSBOLAGET DD vensk-Finland
Huvudkontor: Helsingfors, Malmgatan 2 Övriga kontor: Karleby, Jakobstad, Vörå, Vasa, Närpes, Kristinestad, Åbo, Pargas, Kimito, Hangö, Ekenäs, Karis, Borgå, Lovisa
Sydkorea…
fortsättning från s 4 om man inte kunde få samma vara och samma kvalitet till ett lägre pris i Sydkorea! Det skulle också löna sig att starta produktionsenheter här, med sikte på export till tredje länder i Asien — och varför inte till själva Japans marknader. Sydkorea har ofta köpt och ”lånat” japanska innovationer, som man galant överför till den egna industrin. En av orsakerna till att det här går så behändigt, är att japanska var enda godkända skolspråket under perioden 1910—45, då hela Korea var en japanska lydstat. De senaste decenniernas sydkoreanska affärsmän har med andra ord inlett sin skolgång på konkurrenternas språk. Den höga nivån på dagens skolsystem är naturligtvis också en förklaring. Med 100 universitet och ett utbyggt skolsystem, där de flesta blir utexaminerade från gymnasiet, finns det en god grund för en ekonomisk tillväxt. Samtidigt är produktionspriserna låga, då en stor del av arbetskraften gör 60-ti;/mmars arbetsveckor för en månadslön som motsvarar 500 mark. Sydkorea har inte diplomatiska relationer med socialistländerna, men det har inte hindrat landet från att sälja till Kina för 2 mrd USD, och att under denhär våren öppna dörren till Östeuropa. Med Ungern har man redan beslutit att öppna handelskamrar I de respektive huvudstäderna, och de andra öststaterna gläntar redan på dörren.
Nya marknader
Den sydkoreanska marknaden kan vara mycket svår att komma in på. Till och med partnern USA har under vårvintern stött på starkt motstånd i Söul, som inte ville öppna marknaden för yankeecigaretter, biffkött eller försäkringar.
— Man kan kalla Sydkorea för målmedvetet, om också långsamt | sin tullpolitik. Medan genomsnittstullarna i västvärlden ligger vid 5 procent har man här 18—19 procent. Då en utländsk produkt äntligen tillåts göra entré på marknaden, slår man ofta till med en så hög skyddstull, att det är lika långt som brett. Ett talande exemperl är bastuugnen, som har en tull på 70 procent, säger Ranin.
— Det vi redan vet är att rostfria kallvalsade stålskivor från den första juli kommer att bli tillåten importvara. Däremot har graniten fortsättningsvis iImportförbud, då den sålde för bra. Man konstaterade helt enkelt att den var ett hot mot den egna produktionen, berättar Ranin.
Ranins kollega vid Sveriges ambassad, Vilhelm von Warnstedt, berättar om de svenska erfarenheterna: Volvo har nu kommit Igång med exporten av personbilar, sedan de blivit möjligt från och med ifjol. Men här gör också tull, skatter och avgifter at 5 en stor personbil, typ Volvo 740 GLE, kostar 50—560 miljoner won. En inhemsk personbil av bra kvalitet får man för några miljoner won.
I Sydkorea hittar man naturligtvis samma dussin svenska storföretag, som man stöter på i världens alla viktiga handelspunkter.
— Allt som har med energisparande, miljövård och telekommunikationer att göra är intressanta marknader för oss, säger von Wearnstedt.
Allt eftersom den lokala kvaliteten når samma nivå som den japanska, kommer också handeln att flytta över det Japanska havet till den koreanska halvöns södra delar, tror de nordiska handelsråden.
OS ger PR
För sju år sedan tog Sydkorea en seger över Japan som inte går att mäta I pengar. Vid val av värdstad för de olympiska somrmarspelen 1988, stod vid sista omröstningen Söut och Nagoya mot varandra. Hur mycket den sydkoreanska handeln redan hunnit segla på den olympiska vågen kan man bara gissa sig till.
För spelen har man en budget på 3,1 mrd USD, och i sydkoreansk businessanda vill man naturligtvis inte gå med på annat än vinst. Om befolkningen väntar sig att atleterna erövrar minst sex guldmedaljer — som i Los Angeles-OS för fyra år sedan — har Söuls Olympiska Organisationskommitté (SLOOC) andra siffror att tänka på.
Kim Seung-Ho från SLOOC säger att allt kommer att vara färdigt i tid, och värdstadens invånare kan sova lugnt också efter spelen, då det inte kan bli fråga om någon ekonomisk förlust.
Av den totala summan på 3,1 mrd USD är 1,4 mrd indirekta utgifter såsom utbyggnad av flygstationen, nya motorvägar, en totalsanering av floden Hans stränder, och annat som staden och staten ändå förr eller senare varit tvungen att betala.
Den andra delen på 1,7 mrd USD är uppdelad i bl a 800 miljoner som flyter in i privata investeringar. Roddstadion kommer efter spelen att förvandlas till en fritidspark i privat regi, och jakthamnen i Pusan blir även den ett privat företag, då olympiska flaggan halats. Av den återstående summan på 900 miljoner har man redan genom TV-avtal fått ihop 400 miljoner. Summan stiger eventuellt ännu. Genom sponsorpengar räknar man med 170 miljoner från multinationella företag. Vidare 100 miljoner från mynt som präglas för spelen, mer än 100 miljoner från statens lotteri, 12 miljoner från biljettinkomster osv.
— Det går nog jämnt ut! säger herr Kim och skrattar, men svaret kan säkert tolkas som onödigt anspråkslöst.
Från de uppgifter som föreligger från Calgary, kom man där upp till en vacker vinst på 30 miljoner USD, och det kan säkert ses som en utmaning. Maskoten för Söuls olympiska sommarspel, Hodori är som bekant också den en tiger. ee
Hem i solen…
fortsättning från s 2 som man ogärna talar om på Solkusten, men som en bostadsköpare bör vara medveten om. I arbetslöshetens spår är inbrotten vanliga på de spanska turistorterna, Hela Girasol-området är inhägnat, ytterdörrarna är stålförstärkta säkerhetsdörrar, och lägenheterna har porttelefon.
Det är givet att köparen får betala för den högre kvaliteten. Den billigaste lägenheten i Girasol är på 39,5 m? plus 10 rm? meter terrass och kostar ca 192 000 FIM. Den dyraste kostar 428 000 FIM och är på 106 m? med 60 m? terrass. En lägenhet på 60 m? med 16 m? terrass går på ca 263 000 FIM.
I etapp två blir lägenheterna något större — 40, 80 och 110 m2.
Den obligatoriska månadsavgiften som tillkommer för skötseln av området — gårdskarl, avgifter för sophämtning, vatten mm — är dock jämförelsevis låg: ca 100 pesetas per m? per månad, dvs omkring 3:50 FIM.
Alla lägenheter är inte köplägenheter. Miinan Hoitola-lägenheterna -— som kan ta emot ett B0-tal personer — kommer att bebos av finländare som är sjukskrivna. De kommer där att få vård och rehabilitering 3—4 veckor i taget. Dessutom kommer besökare utifrån att kunna utnyttja badanläggningen.
Bo i solen
De som köpt en bostad i Solrosen är till övervägande del finländare i åldern 40—70 år. Ett tiotal Fuengirola-finländare återfinns bland köparna. Samtliga kommer säkert att få besök i poolen och bastun av sina grannar från Los Pacos — en finländsk urbanisation som är belägen endast några hundra meter från Solrosen. I Los Pacos, som har ett tiotal år på nacken, bor ca 300 finländare.
— EG-problematiken gör att läkare från Finland har svårt att få arbetstillstånd, säger doktor Pentti Raaste. — Till en början blir jag därför den ende finske läkaren. Administrativ chef blir finländskan Pirkku Bertrån från Madrid, som har stor erfarenhet från tidigare verksamhet.
Inklusive läkarna kommer ett trettiotal personer att arbeta med rehabiliteringen, träningen mm. På vårdsidan kommer man att anlita fysioterapeuter, sjukgymnaster, sjuksköterskor m fl.
— Ingen skall dock förledas tro att Girasol skall bli någon form av konvalescenthem, säger Hannu Vainio. — Girasol kan karakteriseras som en exklusiv finsk turistanläggning med tillgång till allt vad en kuroch badanläggning har att erbjuda
Karin Seitz-valtonen, som är VD för Miinan Hoitola, säger till Forum — Vi räknar med att den spanska verksamheten i år kommer att ha en omsättning på ca 4,5 miljoner FIM. L 6/1988 FORUM,