Sydostasiens ekonomiska under
av Vesa Turtiainen Forum 1981-04, sida 14-15, 04.03.1981
Sydostasiens ekonomiska under
Singapore, öststaten med 2 miljoner invånare på 581 km? har många ansikten.
För historikern är staden fästningen som britterna ansåg ointaglig men som ändå förvånansvärt lätt kapitulerade åt japanerna år 1940. För sociologen är Singapore samhället där olika raser — kineser, indier, malajer, européer — funnit en av allt att döma fungerande samlevnadsmodell. För ekonomen är Singapore det andra ekonomiska undre i Asien näst efter Japan.
e Från att ha varit ett fattigt utvecklingsland har Singapore på femton år blivit Asiens nästrikaste stat med Japan som etta.
Bland de många ansikten landet uppvisar finns ytterligare ett: det som bankmannen ser. Singapore är på god väg att bli ett internationellt bankcentrum som i betydelse redan närmar sig Hong Kong.
Politiskt kan Singapore vara en svårare nöt att knäcka för den som är van vid finländskt politiskt tänkesätt. Landet styrs med tämligen envåldshärskaraktiga metoder av den 57-årige premiärministern Lee Kuan Yew, vars parti. Folkets Aktionsparti (People’s Action Party 1 innehar samtliga platser i parlamentet. Lees politik är dels att locka utländska investeringar till landet genom liberala valutabestämmelser och investeringslättnader, och dels att se till att Singapores egen befolkning får sin andel av det ökande välståndet.
Utrikespolitiskt representerar Lee å ena sidan en självmedveten syn som betonar utvecklingsländernas rättigheter. och å andra sidan stöder han sig starkt på USA och de övriga västallierade staterna och anser att Vietnams sovjetstödda agerande utgör det största hotet mot balansen i Sydostasien.
I fallet Singapore kan man med fog tala om ett asiatiskt ekonomiskt under.
Östaten som inte har några som helst ångar och vars befolkningstilla var en av de största i Asien. har kunnat öka sin bruttonationalprodukt med i medeltal 10 procent per är och har i praktiken kunnat stoppa befolkningstillväxten.
Singapores ställning som världens tredje livligaste hamnstad och tredje livligaste oljeraffineringscentrum säger redan en hel del om de ekonomiska tyngdpunkterna. Redan under Singapores upptäckares, Sir Stamford Raffles, tid utvecklades staden ul! handelsplats tack vare sitt utomordentliga läge. Under sina femton år som självständig stat har Singapore emellertid målmedvetet strä FORUM 4/8 vat till alt öka sin industri och göra den mera mångsidig.
I början lockade Singapore till sig utländska investerare med låga arbetskraftskostnader på samma sätt som Sydkorea och Taiwan. Fortfarande är medellönenivån ca en sjättede! av Japans och en sjundedel av USA:s lönenivå.
Nu häller Singapore på att minska den del av industrin som har låga arbetskraftskostnader men som samtidigt kräver mänsklig arbetskraft. National Wages Council, som representerar regeringen. arbetsgivarna och fackföreningarna. har som mål ställt upp en löneförhöjning på minst 20 procent under de närmaste tre ären.
Med hjälp av den nya lönepolitiken försöker regeringen — förutom naturligtvis att höja levnadsstandarden också locka utvecklad industri till landet. Om de stora löneförhöjningarna är investerarnas käpp, ges moroten i form av betydande skattelättnader för vissa industrigrenar.
Singapore har ställt upp en hsta på de tolv mest önskvärda industrigrenarna. De är bla datatekmik. kemisk och medicinsk industri, elektronik och tillverkning av flygplansdelar. Industrigrenar man gärna småningom vill bli av med är bla mera elementär elektronik och tillverkning av billiga textilier.
Den nya inriktningen har orsakat en del problem. Kostnadsmedvetna utländska investerare har knorrat över löneförhöjningarna och vissa elektroniktillverkare har sneglat över gränsen till grannlandet Malaysien. som har ett överflöd på arbetskraft. Under de senaste 18 manaderna, då löneökningen tilllämpats på 20 procents nivå har sysselsättningsgraden ökat i långsammare takt.
Problemen är övergående
I stort sett är problemen emellertid övergående. Utländska investerare anser Singapores övriga fördelar — politisk stabilitet och stark förankring i marknadsekonomin — vara så viktiga, att de väger tyngre än de ökade arbetskraftskostnaderna. Följaktligen översteg investeringskontrakten under de nio första månaderna 1980 hela 1979 års nivå med 40 procent. De totala investeringarna under 1980 beräknas stiga till 2.2 mrd Singaporedollar (ca 4.3 mrd FIM).
Det är också skäl för potentiella utländska investerare att minnas att fackföreningarna i Singapore bidragit till att inga strejker förek ommit under de tre senaste åren.
Den nya industripolitiken börjar också synas i utrikeshandelns struktur. De traditionella exportartiklarna —- textilier, gummi och palmolja — börjar småningom ersättas av flygplansdelar, datorer och farmacieprodukter.
FORUM 4/81
Singapore riktar nu sitt handelsintresse mot Mellanöstern med tonvikt på SaudiArabien. Saudi-Arabien har på grund av sin oljeexport ett stort överskott i handeln med Singapore. Ett annat exporthandelsobjekt har varit Kina, men hittills har resultaten varit anspråkslösa
Den stora Singapore Girl-reklamkampanjen för att öka Singapore International Airlines försäljning ger en bild av turismens betydelse för Singapores ekonomi. År 1979 besöktes landet av över 2 miljoner utländska turister och hotellens bokningar uppgick till över 90 procent.
Singapore har intresserat bankerna praktiskt taget lika länge som det varit handelscentrum. Den äldsta banken. Chartered Bank, har verkat i Singapore över 100 år. Representanterna för Monetary — Authority of Singapore (MAS) som övervakar bankverksamheten i landet. karaktäriserar myndigheternas attityd till utländska bankers etablering som ”liberal, men selektiv”. Med andra ord: via liberala valutarestriktioner och vinstrepatrieringsmöjligheter försöker man locka till sig högkiassiga och solida utländska banker. vilkas verksamhet MAS på ort och ställe övervakar relativt strängt. Bankerna bör ge strikt rapportering och de bör investera minst 6 M Singaporedollar (11,7 Mmk) som aktiekapital.
Att Singapore idag är Asiens näststörsta bankcentrum. näst efter Hongkong. bekräftas av följande siffror: I mars 1979 verkade sammanlagt 272 banker där och 44 utländska banker var representerade.
Asian Currency Unit
De flesta av de utländska banker som etablerat sig i Singapore idkar i huvudsak så kallad ACU-verksamhet. De utländska bankerna ansöker hos MAS om rätt att operera med enheten Asian Currency Unit. ACU är inte en institution i sig självt utan närmast en bokföringsteknisk enhet.
De flesta utländska bankers verksamhet på Singapores dollarmarknad är obetydlig. Merparten är internationell eller ACU-verksamhet. Överhuvudtaget ger koncessionerna till de utländska bankerna begränsade möjligheter till lokal bankverksamhet baserad på Singaporedollarn.
De utländska bankernas internationella verksamhet främjas av Singapores beskattning. För ACU-verksamheten betalas i medeltal 10 procent i bolagsskatt medan skatten är 48 procent i Singapores interna verksamhet. Dessutom har Singapore ett stort nät av avtal med övriga ASEAN-stater och de viktigaste västerländska industristaterna, som förhindrar dubbel beskattning. Detta innebär bla fördelar i fråga om räntebeskattning fö de banker som opererar i Singapore.
Det kan nämnas, att Finland och Singapore som bäst förhandlar om ett skatteavtal. Ett sådant avtal har Singapore haft med Sverige sedan 1969.
Under de två-tre senaste åren har det finländska näringslivet visat snabbt ökande intresse för Singapore och ASEAN-länderna överhuvudtaget. Finlands utrikeshandel med ASEAN-länderna har vuxit i rask takt och bade staten och näringslivet har effektiverat sina exportåtgärder till området. I fjol besökte en handelsdelegation ledd av minister Esko Rekola Thailand, Burma, Malaysia och Singapore.
Finländska företag etablerar sig
I dag har följande finländska företag försäljningskontor eller representant i Singapore: Hollming Oy, Kaukomarkkinat Ov, Kone Ov, Tamrock, Oy Wärtsilä Ab, Kemira Oy och Oy Nokia Ab. Dessutom har Tampella, Valmet och Wärtsilä gemensam TVW-representation. Kymmenes engelska dotterbolag Kymmene Star Paper har försäljningskontor och Ensos kanadensiska dotterbolag Eurocan har försäljningskontor.
Slutligen verkar det lokala, finländsktledda företaget Eastern Communications Pte Ltd, som marknadsför några finländska förtags produkter. Antalet besök av representanterna för finländska företag till Singapore och andra ASEANländer har ökat enormt. För närvarande torde flera finländska företag hysa etableringsplaner. Efter handelsdelegationens besök har ct flertal betydande exportprojekt öppnat sig för finländska företag.
Handels- och investeringsutsikterna i ASEAN-länderna understöds också av Union Bank of Finland (Singapore) Ltd. Föreningsbankens dotterbank och samudigt den första helt finskägda bankinrättningen i området. Tidigare har Nordic Bank Limiteds filtalkontor. i vilken bank Kansallis-Osake-Pankki är delägare. och Scandinavien Bank Limiteds representant med Föreningsbanken som delägare, etablerat sig i Singapore.
Finlands näringsliv har otvivelaktigt mänga outnyttjade möjligheter i Sydostasien.
Men vi måste hälla i minnet att konkurrensen är knivskarp: svenska och danska företag har ett försprång på 10—15 år för att inte tala om de stora multinationella företagen och Japans konkurrenspotential. Men utgäende från tex Singapores nya industripolitik, som baserar sig på import av högklassig teknologi, är Finlands ”ekonomiska litenhet” just en utomordentlig konkurrensfördel.
Vesa Turtiaine 15