Tala inte om vinster!

Taggar: Personer: Rakel Wihuri Teman: ekonomi

FORUM

Tala inte om vinster!

PORTRAÄTTET

Kommerserådet Rakel Wihur — Tala inte om vinster. — Det finns väl knappast något företag i vårt land som går med vinst. Kalla det förtjänst. Förtjänst är det ju som eventuellt blir kvar när man drar bort löner och skatter. Och den förtjänsten måste man ju investera. Kommerserådet Rakel Wihuri replikerar snabbt och skarpt när det blir fråga om Wihuri-koncernens årsomsättning på c. 350 milj. mark. Hon gillar inte ordet vinst — i synnerhet inte när politikerna använder det. Däremot utbreder hon sig gärna kring begreppet investering.

— Det anses kantänka inte »fint» eller »rätt» bland vissa politiker att bedriva handel med högsta möjliga vinstprocent. Men det är nu engång så att vi för det första inte kan tala om vinst i dethär landet — på sin höjd om en liten förtjänst. Och för det andra — med vilka summor skall man investera om inte affärerna leder till förtjänst? — Slår man sig till ro och s.a.s sätter in pengarna på banken får man i alla fal ränta på dem. Medan investeringar kan vara osäkra företag.

— Det är få som vågar och kan satsa på något hos oss. Det borde snarare uppmuntras än. slås ner tycker jag, säger Rakel Wihuri. Hon avser statens inställning till privatföretagarna, bl.a. skattepolitiken som sätter käppar i hjulen för dem som inte kan satsa tillräckligt för att rulla på.

Själv har hon alltid både vå gat och velat investera och investeringarna har i allmänhet visat sig vara allt annat än osäkra företag. Den verksamhet som man förknippar med namnet Wihuri och Wihuri-koncernen — tankfartyg, frakter, handel, bryggeri, tapettryckning, = bilförsäljning, plastförpackning m.m. — utvecklas kontinuerligt.

Bolagen startas, utvecklas och fusioneras i en sådan takt att den förteckning som gjordes upp i juni inte mera håller

Vi som satsar borde uppmuntras i stället för att slås ner i skorna.

Forum 4/69 1 sträck. Det är ovisst om den som görs upp nu, för att ges ut i mars, då mera är relevant.

Det som för 50 år sedan var en liten gammal ångbåt s/s Odin på 670 brt, vilken köptes av sjöfartsrådet Antti Wihuri, Rakel Wihuris framlidne man, utvecklades till Finlands andra största rederi Finska tankfartygs Ab. I dag registrerar rederiet sex tankfartyg och sex torrlastfartyg på sammanlagt 198 363 ton. Dessutom håller man på att bygga tre till; ett torrlastfartyg på 14 000 dwt vid RaumaRepolas varv och ett annat tankfartyg på 25 000 dwt vilket byggs i Frankrike och ett i Jugoslavien. Under rubriken Wihuri-koncernen Ab på pappret som sekreteraren räcker fram står Aarnio, (partiaffärer i kolonialvaror — 13 verksamhetspunkter), Autola, (bilimport, maskiner — 4 verksamhetspunkter), Wi-Auto (bilimport), Borgå bryggeri (2 verksamhetspunkter), Sandudds fabriker (tapeter), Teijo fabriker (transportförnödenheter, järnvägsväxlar), Wipakkaus (plastfilmsförpackningar), Witraktor (traktorer, import — 3 verksamhetspunkter), VWauto (bilimport 11—12 verksamhetspunkter), Lentohuol to (flygplansimport och mark nadsföring). Skilt kunde man ännu räkna upp karossfabriken Wiima Ab och Merihuolto Ab.

Med i alla företagens direktioner, som ordförande eller styrelsemedlem sitter automatiskt Rakel Wihuri, genom at 14 Forum 4/6 hon är ordförande i koncernens direktion. Hon har alltså ett finger med i spelet i allt som berör koncernen och dessutom också rederiet och de självständiga bolagen. Men i vilken grad — Man kan säga att jag deltar i de »stora» besluten som berör riktlinjerna för verksamheten, nyplaneringen och investeringarna.

— Jag går igenom halvårsrapporterna, tar upp extraordinära frågor -— t.ex. om något oförutsett inträffat eller om utvecklingen blivit negativ, svarar hon.

— Det är naturligt att jag med tiden kommit att få en inblick i allting.

— Men i stort sett kan man nog säga att »ruljansen» sköts av mina tre söner: verkställande direktör Antti AarnioWihuri, som i dagarna efterträtt kommerserådet Rudolf Hellberg i koncernen, samt verkställande direktörerna Reijo Wihuri och Pentti Wihuri. Så var det meningen redan för sju år sedan, när sjöfartsrådet Antti Wihuri dog. Rakel Wihuri anser att alla bolag i praktiken från början utvecklats mycket självständigt och säger att de också har stor självbeslutanderätt. Det är bolagens direktörer som bestämmer och verkställer besluten. Till koncernens direktion kommer principbesluten. Var gränsen går är det emellertid svårt att få fram några exempel på.

— Jag bara skriver under, skrattar Rakel Wihuri och framhåller att utan duktiga medhjälpare på alla nivåer gjorde hon ingenting.

»Bara» undertecknandet har under det gångna året gällt en hel del saker. Trots den större eller mindre ekonomiska stagnation som f.n. råder i landet har koncernen ordagrant följt statsminister Koivistos uppmaning till privatföretagarna: Nu om någonsin måste vi satsa.

Den viktigaste och ekonomiskt tyngsta ansträngningen har varit förnyelsen av fartygen i Finska tankfartygs Ab.

Vid -Rauma-Repolas varv byggdes under året torrlastfartygen Wihuri och Wisa, båda på 14 000 dwt och kor före jul döpte man där det nyaste torrlastfartyget Wiima, också på 14 000 dwt. Ett systerfartyg till dessa tre kommer att sjösättas i mars. Inom kort kommer ett tankfartyg på 25 000 dwt att levereras från Frankrike — och där med har rederiet 237 000 ton bakom sig.

Dessutom har man redan beställt ett tankfartyg på 25 000 dwt från Jugoslavien vilket troligen levereras år 1970. — Naturligtvis har rederierna burit sig bäst — tankbåtarna ger tillsammans en omsättning på c. 35 000 000— 40 000 000 mark om året. — Men det har trots allt varit en allmän nedgång för redarverksamheten de senaste åren. Förutsättningarna har försvårats.

— Dessutom måste man, när man talar om rederiernas omsättning ta i beaktande de enorma investeringarna. Vilken »burk» som helst kostar ju 20000 000-30 000 000 mk nu för tiden.

Också inom rederiverksamheten kommer man att fusionera; bl.a. Vasa fartygs Ab med Finska tankfartygs Ab; Turret Ab är redan fusionerat med Finska Tankfartygs Ab.

— Visst går rederiet bra. Allt måste gå bra. Går det inte bra så går det omkull. Så är det ju!? Det måste växa. Växer det inte så dör det.

Man kan utan överdrift säga att Rakel Wihuri har dendär friska nybyggarandan som i hinder enbart ser något som måste övervinnas och som tycker att konkurrens inte är något man alltför mycket skall grubbla över.

Det kommer fram när vi ta om ölbryggeriet i Heinola. Wihuri-koncernen har på Hevossaari vid Heinola stad skaffat sig en c. 30 ha stor industritomt dit man tänker förlägga den nya storfabriken på 72 200 kbm. Bryggeriet blir det första helt nya bryggeri som byggts i Finland på de senaste 50 åren och det speciella med det blir att hela tillverkningsprocessen kommer att ske under samma tak.

C. 15000 000 mark tänker Wihuri investera i projektet. Byggnadsarbetena kommer på allvar i gång i mars så att produktionen kan starta senast i december detta år. Ungefär 25 miljoner liter läskdrycker och öl blir årsproduktionen. Den skall kunna höjas till 80 miljoner liter om året.

— Är det inte ett riskabelt företag att starta ett helt nytt bryggeri. Marknaden är praktiskt taget redan fylld och konkurrensen stenhård — Konkurrensen? Vadför konkurrens? All konkurrens är stenhård.

— Tror ni det är lätt att frakta olja på världsmarknaden. Där får vi sannerligen räkna med konkurrens!

Rakel Wihuri berättar att det inte finns någon reell möjlighet att utvidga Borgåbryggeriet. Man ansåg det vara lika bra att flytta till en helt annan plats och börja på nytt.

Det viktigaste var tillgången på vatten. Mellanölet kommer att öka konsumtionen i landet med 50—060 procent. Tillsvidare är den 10 procent av de stora »ölländernas»,

I det nya bryggeriet kommer

Forts. på sid. 22