Tallberg kommer igen

av Peter Nordling Forum 1985-02, sida 08-10, 06.02.1985

Taggar: Bolag: Oy Julius Tallberg Ab Personer: Peter Tallberg Teman: företag

Tallberg kvar hos familjen,

VD lovar vinst

Av PETER NORDLING

EH Oy Julius Tallberg Ab grundades år 1880 av smått legendariske kommerserådet Julius Tallberg som byggde upp den traditionella — järnhandelsverksamheten där det nuvarande huvudkontoret står vid Alexandersgatan i Helsingfors. Redan i ett tidigt skede började Tallberg expandera och också fastighetsaffärer kom in i bilden. Bl a ägde Julius Tallberg i ett skede hela Drumsö.

Idag är Oy Julius Tallberg Ab en koncern som, som bäst, haft en årsomsättning på drygt 500 Mmk och över 800 anställda. Fjolårets omsättning beräknas till ungefär 420 Mmk. Verksamheten är uppdelad på järnhandelsavdelningen, = City-butikerna, den svenska agenturen Atlas-Copco, maskinavdelningen, exportavdelningen, fas 8

VD Peter Tallberg är övertygad om att resultatkurvan vänder uppåt i år. En del omstruktureringar har redan gjorts och sannolikt blir det fte då Mc Kinseys konsulter gått igenom företaget. Nu är siktet inställt på ett överskott o ca 14 Mmk.

Oy Julius Tallberg Ab håller på att komma igen efter motgångarna under de tre senaste åren. VD Peter Tallberg lovar att bolaget skall bli lönsamt i år. Lönsamheten är nu ett måste. Den planerade uppgången har förberetts genom en omfattande fastighetssanering och en omstrukturering av företagets verksamhetsområden. Nu skall man börja förstärka de befintliga enheterna och sedan börjar expansionen.

tighetsavdelningen, Oy Soffco Ab och Kekkonen Oy samt ett antal fastighetsbolag.

Dyr sanering

Man kan säga att svårigheterna för det över 100 år gamla familjeföretaget började år 1980 då Tallberg bokstavligen började gräva grop för sig, Då inleddes nämligen saneringen av fastigheterna vid Alexanders- och Centralgatan i Helsingfors. Gropgrävandet kom sig av att grunden helt måste förnyas, under stora delar av Tallbergs fastigheter i centrum, som stod på förmultnade pålar.

Vid den tidpunkten tampades Tallber inte ännu med några ekonomiska problem. Resultatet var gott år 1979. Och VD Peter Tallberg karakteriserar de två följande åren som hyfsade. Sedan blev 1982 och 1983 betydligt sämre år, även om koncernen hade en bokföringsmässig vinst på några miljoner. Men med en omsättning på över en halv miljard var det ändå småpotatis.

En viktig orsak till det svaga resultatet var fastighetssaneringen som totalt kostade ca 140 Mmk. Detta var ungefär dubbelt mera än man ursprungligen kalkylerat med. Peter Tallberg konstaterar att man nog var medveten om att kostnaderna kunde stiga i höjden, men att det var den enda utvägen för att rädda fastigheterna från att sjunka i gloet.

Ekonomin blev inte heller bättre av att hela projektet finansierades med lånade medel. År 1982 betalade koncernen nästan 24 Mrok i räntor och följande år drygt 30 Mmk. Tallberg hamnade, enligt Peter Tallberg, i den typiska räntefällan med för stor skuldbörda.

Saneringen betydde också att Tallberg blev utan hyresintäkter och att de egna detaljhandelsbutikerna i fastigheten länge var stängda.

Men också i övrigt hade företaget två dåliga år. Det var egentligen endast Atlas Copco -avdelningen, delar av fastigheterna och dotterbolaget Kekkonen Oy som var lönsamma. Ytterligare påverkades resultatet av att Tallberg tog över Teräs Oy:s enheter i Vanda och Karhula.

Kapningsförsök

Den svaga lönsamheten och problemen med att finansiera City-fastigheten i kombination med vetskapen om att Tallberg har ett förhållandevis högt substansvärde gjorde att företaget i höstas blev utsatt för ett försök till take over — veterligen det första i Finland.

Genom en bulvan försökte någon eller några komma Över en meajoritetspost i bolaget genom att ge ett anbud på 7000 mark per aktie åt samtliga ca 150 aktionärer. Om försöket lyckats hade köparen för ca 135 Mmk kommit åt att kontrollera ett företag där råsubstansen antagligen är inemot en miljard. Samtidigt har bolaget

Omsättningen räknat i miljoner mar dock skulder. Den prissattes nu alltså till ca 270 Mmk. Substansen består främst av byggnader, konstruktioner, jordområden, maskiner och aktier i andra bolag.

Resultatet av kapningsförsöket blev att ungefär 60 personer uppgav sig vara beredda att helt eller delvis omvandla sina aktier till pengar. Röstetalet för de här aktierna ligger någonstans mellan 30 och 40 procent och det betyder att kapningen gick om intet. .

Nu garanterar bolagets styrelseordförande med o kir dr Thomas Tallberg ett han löser in aktierna till ett pris av 7 500 mark om bolaget inte gör det. Det mest sannolika är dock att bolaget löser in aktierna efter att bolagsstämman tagit ställning till frågen. Inlösningen har redan förberetts genom att Tallberg avyttrat sin andel i det såkallade korvhuset mittemot järnvägsstationen i Helsingfors. Andelen i korvhuset utgjorde, enligt Peter Tallberg mellan 26 och 27 procent av Tallbergs fastighetsvolym och inbringade 280 Mmk.

Spekulationerna kring vem eller vilka som stod bakom anbudet har ännu inte lett någon vart. Förutom att någon form av sammanslutning kan ha lagt budet är det också tänkbart att initiativet utgått från missnöjda aktionärer som vill avyttra aktier till ett hyfsat pris. Senast då en Tallbergaktie bytte ägare i början av 1980talet skedde detta till en kurs på 1300 mark.

I pressen har det t o m spekulerats i att några medlemmar i Tallbergs styrelse skul Driftsbidraget räknat i miljoner mar le ha legat bakot det s k kuppförsöket.

Idag är det ännu omöjligt att i detalj överblicka hur kapningsförsöket påverkar Tellbergs fjolårsresultat.

— Men det är klart att affären skadat bolaget. Speciellt internt har den skapat stor oro, kommenterar Peter Tallberg. Han konstaterar att stämningen också i övrigt varit något osäker bland de anställda under de senaste åren och att bolaget därför förlorat en hel del yrkeskunnig personal; pga de stora omställningarna.

Slut på knapphandeln

Förutom saneringen av City-fastigheten befinner sig nämligen hela koncernen nu i en omvandlingsprocess, som pågått ett par år.

— Den tiden då vi bedrev knapphandel med traditionella järnhandelsvaror är nu definitivt förbi, eftersom samma sortiment numera finns i så gått som varje snabbköp, förklarar Peter Tallberg.

Också många andra företag har dragit sig ur den här typen av detaljhandel, eftersom det inte gått att göra nämnvärda pengar på den. Det är egentligen endast Rake som vägrar att ge upp fotfästet i branschen och etablerar nya små butiker.

Börjar man vid huvudkontoret, den s k Cityfastigheten, har Tallberg avstått från en betydande del av sina egna utrymmen. Detta gäller både kontors- och butikslokaliteter. Därifrån flyttade hela järnhandelsavdelningen med ca 120 personer till Te Vinsten efter skatt och öfterföringa 42 räknat i miljoner mar | |

I

N 80 Br Br 83 M

Fjolårets vinst är inte ännu fastställd. Frånsen man korvhusaffären ger året närmast ett nollresultat.

räs Oy:s fastighet i Vanda år 1982, Där finns nu en kombinerad lager- och kontorsenhet, som enligt ett avtal med den nuvarande ägaren Rautakonttori, övergår i Tallbergs ägo om två år. Där kommer enheten, enligt Peter Tallberg att stanna också om den ursprungliga orsaken till utflyttningen var den pågående saneringen i kombination med upplösningen av Teräs Oy.

Följande år sålde Tallberg sin råmaterialavdelning till Valtameri Oy, något som blev upptakten till en rationalisering av den finländska stålbranschen. Till substansvärde köpte Valtameri Stålenheterna i Hyvinge och Raumo och övertog varulagret till inköpspris. Tallberg köpte å sin sida en aktiepost i Valtameri som ger 21 procent av rösträtten och blev därmed företagets största enskilda aktionär.

— Tallberg hörde tillsammans med Kesko, Starckjohann, Kontino och Aspo till de stora i stålbranschen. Men då alla hade stora lager och i stort sett samma kundkrets blev det naturligt att söka en samarbetspartner. Dessutom är branschen o erhört konjunkturkänslig, något som gjorde att enheten ibland var vår mest och i bland vår minst lönsamma, motiverar Peter Tallberg.

Skall butikerna ge vinst

Efter det att de här enheterna försvunnit från byggnaden och att saneringen slutförts sommaren 1983 blev strategin att hyra ut de disponibla utrymmena.

Citypassagen som går genom Tallbergs fastighet är idag landets mest frekventerade affärsstråk och hyresintäkterna, som för de bästa utrymmena uppgår till ca 400 mark per kvadratmeter, ger en årlig hyra på ca 30 miljoner. Tack vare att hyrorna kontinuerligt stigit räknar Peter Tallberg med att hyresbortfallet från korvhuset småningom jämnas ut.

Bland de nuvarande hyresgästerna finns bl a en hamburgerkedja, en glassbar, ett kosmetikaföretag, en pizzeria, en elektronikbutik och beklädnadsaffärer. Det gör att tillströmningen av kunder i åldern kring och under 25 år är stor. Det här tänker Tallberg nu dra nytta av och delvis lägga om sortimentet i de egna butikerna, som man inte lyckats få på fMtter efter saneringen.

— Det dyraste i glas- och porslinsväg skall ersättas med mera prisvänliga produkter för att ge fart åt omsättningen, berättar Tallberg. Han avslöjar också att företaget, för att uppnå en synergieffekt inom kort inleder ett shop-in-shop-system. Det första steget i den riktningen sker den 1 mars då vitvaruföretaget Hämeen Heikki börjar sälja sina produkter i samma 1okal där Tallberg säljer sina husgeråd. Ytterligare samarbetspartners är inte aktuella inom den närmaste framtiden.

10

Ny enhet

Redan 1979 köpte Tallberg upp 75 procent av det franska agenturföretaget. Oy Soffco Ab som importerar maskiner, elektriska instrument, elektronik och kemikalier för industrin, huvudsakligen från Frankrike. Tallberg har egentligen aldrig tjänat några större pengar på Soffcos verksamhet men kontorshuset på fem våningar med tillhörande tomt, lager och verkstad i Kilo är säkert, som fastighet betraktat, en förnuftig investering.

Peter Tallberg konstaterar att det nu är dags att få dotterbolaget på fötter. I oktober övertog Tallberg den resterande fjärdedelen av Soffco. Nu har man försökt åstadkomma en konkurrenskraftig enhet genom att slå ihop Tallbergs tidigare maskinavdelning med Soffco. Enheter går nu under namnet Tallberg-Soffco Teknik och verkar i Kilo.

Fjolåret ännu svagt

Så här långt har saneringen av bolaget gått ut på decentralisering, försäljning av olönsamma bitar, fastighetstransaktioner och sammanslagningar. Dessutom har mindre verksamhetspunkter, typ detaljbandelsbutiker, dragits in. Enligt Peter Tallberg syns resultatet av åtgärderna endast delvis i fjolårets bokslut, som inte ännu är fastställt.

Frånsett försäljningen av en del av andelen i korvhuset räknar han med att fjolåret närmast ger ett nollresultat. — Järnhandelsavdelningen, som är bolagets största enhet var inte lönsam p g a hård intern räntebelastning på ca 15 procent. Men före räntor och interna överföringar ger järnhandeln ett drygt femmiljoners överskott. Citybutikernas lönsamhet föll på grund av höga interna hyror, uppger Tallberg.

— Men, säger han, med samma hyra som Stockmann på andra sidan gatan hade butikerna gjort ett nollresultat. AtlasCopco och dotterbolaget Kekkonen Oy som bl a saluför radiomaster klarade sig bra. Också inkomsterna från fastigheterna var mycket goda.

Sammanfattningsvis konstaterar Peter Tallberg att lönsamheten inte skulle vara något problem om företaget inte skulle göra så stora avskrivningar som nu. Fjolårets kalkylerade avskrivningar belöper sig till ungefär 9 Mmk. Ytterligare ett exempel på avskrivningarnas omfattning är att bokföringsvärdet för den del av korvhuset bokföringsvärde som såldes var endast ca 10 Mnmk, varför den bokföringsmässiga vinsten blir 270 Mmk. Den vinsten har nu placerats bl a i marknadspengar som i år skall ge goda ränteintäkter.

— Det är ingen idé att betala av mer än nödvändigt på de långfristiga lånen, påpekar Peter Tallberg.

2/85

Vinst — men hur?

Trots att fjolårsresultatet ännu är svagt hävdar Peter Tallberg att företaget definitivt är på väg upp ur vågdalen i år. Exakt hur bolaget skall gå vidare kan han inte ännu säga. Just nu håller det amerikanska konsultföretaget Mc Kinsey på med en enmånads förstudie av koncernens strategiska inriktning.

Några antydningar om riktlinjerna ger Tallberg dock. — Även om järnhandelsbranschen är en typisk lågprofilbransch går de traditionella basbyggmaterialen, verktygen och beslags- och förnödenhetssidan inte alls dåligt. Där finns en alldeles tydlig potential och därför har vi aldrig drömt om att skära bort de bitarna, slår han fast.

Tallberg konstaterar också att bolaget visat att det kan göra goda fastighetsaffärer och därför kommer att fortsätta också med den delen.

Peter Tallberg umgås också med planer på att åter koncentrera bolagets viktigaste verksamhetspunkter till ett och samma ställe. Den mest troliga lösningen, i det här skedet är att Centralförvaltningen, AtlasCopco, Tallberg-Soffco-teknik och järnhandelsavdelningen någon gång i framtiden placeras under samma tak. En annan lösning skulle vara att bygga till i Kilo, för centralförvaltningen.

Företagsköp och emissio till allmänheten

Då resultatet börjar bli positivt kommer också expansionen i tur. Egentligen började den redan försiktigt för några veckor sedan då företaget undertecknade ett föravtal om att överta aktiestocken i HTMmyynti — ett specialföretag i svetsbranschen. Företaget verkar i Björneborg och har en årsomsättning på 12 Mmk.

Peter Tallberg tror inte att den fortsatta expansionen i högre grad kommer att ske inom järnhandelsbranschen. — Nu börjar vi söka lönsamma nischer inom andra branscher, säger han.

För att klara av expansionen, som med största sannolikhet sker genom företagsköp krävs mera fritt kapital än Tallberg nu har. Peter Tallberg är inte främmande för tanken att bredda bolagets ägarbas genom att emittera B-aktier med lågt röstvärde till allmänheten. Redan nu är en tredjedel av aktierna B-aktier. som i motsats till Aaktierna saknar hembudsklausul.

— Med tanke på den stora fastighetsmassan är det inte omöjligt att vi i framtiden går ut med en emission för att få in billigt riskkapital, säger Tallberg.

Hittills är det endast hans farfarsfar, Julius, som satsat några pengar i bolaget, men en vacker dag kanske vi får se aktierna OTC- eller rentav börsnoterade.