Talmu går en ”lysande” framtid till mötes

av Bo Ingves Forum 1994-07, sida 18-19, 11.05.1994

Taggar: Personer: Lennart Varjo Teman: företag

Talmv går en “lysande” framtid till mötes

Bo Ingves

Talmu idkar också delvis massproduktion maskinen spottar ut över 16 miljoner cykel- | trampsreflexer per år för en enda cykeltillverkare i USA.

Talmu är ett välkänt okänt företag. Alla har säkert hört namnet i samband med fotgängar reflexer. Det torde däremot inte vara fika bekant att företaget levererar 50 procent av de bakkombinationslyktor som monteras på lastbilar i Australien eller reflexerna till Harley Davidson-motorcyklarna.

1 et var en verklig lyckospar att Hella tog över Talmu början av 80-talet. Utan deras världsomspännande försäljningsnät skulle vi knappast ha varit det företag vi är idag, konstaterar Talmus VD Lennart Varjo.

Dagens Talmu har en omsättning på över 130 miljoner mark. Av den summan står exporten för över 90 procent. Företaget har drygt 260 anställda och fabrikens arealär ca 17000 kvadratmeter.

— Vi har nu ungefär 1 200 produkter som vi aktivt tillverkar. Av exporten går 40 procent till Sverige och en tredjedel till Tyskland. Totalt expor1erar vi till ett trettiotal länder.

Startade i ladugården

Talmu, ursprungligen Talousmuovi Oy, grundades 1953 av en jordbrukare i Salos grannkommun Bertels (Pertteli) som ville ha omväxling i livet. Familjen gnuggade sig i ögonen när han utan fackutbildning började tillverka hushållsprodukter av plast i ladugården.

På 1960-talet utvidgades verksamheten till reflexer, cykellyktor och varningstrianglar; årligen tillverkas 5—6 miljoner reflexer och totalt har Talmu tillverkat mer än 25 miljoner varningstrianglar över hela världen.

På 1970-talet blev företaget underleverantör till bilindustrin (de viktigaste kunderna är ännuidag Saab och Volvo) och då kom också olika ljustekniska produkter av plast och olika tekniska plastprodukter med i bilden.

På 1980-talet började dagens Talmu slutligen ta form. Verksamhete fokuserades på trafik- och trafiksäkerhetsprodukter, och Hella kom medi bilden. År 1981 köpte det tyska företaget 50 procent av Talmu. och från och med 1983 äger Hella 100 procent av företaget.

På 1990-talet har Talmu varit i samma turbulens som många andra industriföretag. Därför har bolaget koncentrerat all verksamhet till huvudanläggningen i Salo, produktionen har automatiserats och strömlinjeformats för att minska den s.k. materialturismen i fabriken.

— I dag producerar vi mera än för sex år sedan, fast personalen har minskat med över 120 personer. Ett måste för oss är också att vi kan leverera med 0-fel. Därför arbetar vii dag i produktionsceller där var och en är ansvarig för vad den gör, säger Varjo.

Trots den höga automatiseringsgraden krävs det ändå folk som sätter ihop de mera komplexa produkterna, typ baklyktor för bilar. Även om det

Talmu tillverkar över en miljon varningstrianglar per år för flera olika biltillverkare.

ka verktyg är ett tidskrävande precistonsarbete som kan kosta hundratalstusen mark, konstaterar Talmus VD Lennart Varjo.

Att tillverka o är möjligt att automatisera hela produktionen är det enligt Varjo inte ett alternativ för Talmu.

— För att helt automatisera enlinje där mera komplexa produkter sätts ihop krävs det investeringar i klassen 20—30 miljoner mark. För att det skall bli lönsamt krävs det långa serier, medan vår starka sida är att vi kan tillverka kortare serier av många olika produkter.

Brandkåren hjälper med trycket

Talmu har satsat på att dra största möjliga nytta av den moderna tekniken. CAD/CAM är vardagsmat i företaget, och i det helt datoriserade optiska laboratoriet kan produkternas optiska egenskaper mätas och finslipas.

Företaget har också ett eget testlaboratorium = där produkternas vattenhållfasthet, dammtäthet och stöttålighet mäts. Allt klaras dock inte själv: den lokala frivilliga brandkåren rycker in då det gäller att få det rätta vattentrycket för vissa tester.

— Laboratoriet uppfyller redan nu kommande EU-krav, men vi har inte certifierat det, eftersom vi inte vill bli ett officiellt laboratorium. Då skulle det tillkomma en mängd jobb åt utomstående, och det har vi inte tid med, konstaterar Varjo.

För att tillverka högklassiga optiska produkter krävs det högklassiga optiska verktyg, d.v.s. de formar som pressar produkterna. Varjo berätta att det kan kosta 10 miljoner mark att konstruera verktygen för en produktamilj. — Verktygen görs med hjälp av en avancerad CNC-utrustning, och därefter måste ytorna kanske ännu i veckotal finslipas för hand. Då det är fråga om att utveckla kundspecifika specialverktyg står kunderna för illverkningskostnaderna, men äger då också verktyget. Varjo berättar att Talmu satsar 7—8 procent av omsättningen på orskning och utveckling, och på utveckling av nya verktyg. Dessutom står moderbolaget Hella’s kunskap ill förfogande. Ett stort utvecklingsprojekt var t.ex. bakljusen till nya Saab 900. — Vår affärsidé är att vi tillverkar produkterna från början till slut. Det kräver ett brett kunskapsspektrum hos vår personal. Därför satsar vi raftigt på intern utbildning och har skaffat den modernaste utrustning som finns på marknaden. Bl.a. har vi numera en anläggning för vibrationssvetsning av plastprodukter.

Skämtar ni?

Det är inte alla Talmus produkter som är lysande (!) eller reflekterande. Företaget har också en omfattande produktion av vidareförädlade plastprodukter, t.ex. mittkonsoler och skräddarsydda golvmattor till olika bilmodeller, samt navkapslar.

Försäljningschef Esko Lammervo berättar att det för tillfället råder en ytterst hård priskonkurrens på marknaden för navkapslar. För en del kunder har Talmus navkapslar blivit för dyra på grund av att de har för hög kvalitet.

— Men å andra sidan fick vi just

Kvalitetskontrollen i de arbetsskeden som inte kan automatiseras sköts kontinuerligt av den som utför arbetsskedet.

tack vare vår kvalitet och flexibla produktion en order på flera tiotusen navkapslar i Hollands färger — och en fotbolli mitten. Jag trodde först att det var fråga om ett skämt, men kapslarna säljs faktiskt i holländska varuhus och = biltillbehörsbutiker fotbolls-VM till ära, berättar Lammervo. 0

Fotboll är en stor sport i Holland, så stor att det inför fotbolls-VM I o m säljs navkkapslar i landets färger, berättar försäljningschef Esko Lammervo.