Tänk om alla datorer sknlle stanna samtidigt
av Rolf Ekman Forum 1975-09, sida 20-21, 14.05.1975
FORUM 9:75
Tänk om alla datorer skulle stanna samtidigt
En del av datafolket strejkade i april. Strejken gällde inte löner den här gången, utan måste närmast ses som en inre uppgörelse inom en bransch som ännu inte riktigt har funnit någon egen identitet, och där man själv ännu inte riktigt vet vilka grupper som hör till branschen, och vilka skall eller borde höra till en självständig arbetstagarorganisation.
Man är inte överens om, ifall det över huvudtaget går att upprätta en enhetlig arbetstagarorganisation eller om e sådan ens behövs.
Ett är säkert: om en central branschorganisation kunde bildas — mot förmodan — så blir det fråga om en organisation som lätt kan lamslå hela samhällsmaskineriet. Inte öve en natt, men på några veckor.
Det moderna samhället fungerar på ett sätt som kräver en enorm mängd fakta, som snabbt måste kunna samordnas, bearbetas, tolkas och distribueras. Faktamängden är så enorm, att bara adb kan klara den uppgiften.
Adb, automatisk databehandling, är bara till en del automatisk. Den fungerar bara om systemen är rätt planerade, rätt inmatade i rätta maskiner som körs på rätt sätt.
Antalet maskiner inte avgörande
Hur många datorer det finns i landet torde gå att räkna ut, men antalet har
FORUM 9: 7 2 — r ingen betydelse. Allt beror på var man drar gränsen för en dator, och framför allt hur många funktioner som utförs av dem. Det är fråga om dyra stora apparater, i många fall centralmaskiner som används av många företag, många myndigheter och många människor. Samanvändning är oftast den enda ekonomiskt vettiga lösningen vid övergång till adb-system.
Allt som allt beräknas att knappt 20 000 människor i Finland på ett eller annat sätt direkt arbetar med datorer — men då har vi med mekanikerna som reparetar datorerna liksom också försäljarna av apparater och system.
Kanske 8 000 adb-funktionärer
De direkta adb-funktionärernas antal ligger någonstans mellan 6000 och 8 000, fördelade på 450 företag, berättar Marja Wahlbäck på Databehandlingsförbundet. Men hon understryker att antalet inte kan betraktas som definitivt eftersom man definierar graden av ”adb-behörighet” så oerhört olika.
Databehandlingsförbundet är ingen arbetsmarknadsorganisation.
Det är här de verkliga svårigheterna börjar när det gäller att reda ut hur adb-folket fungerar på arbetsmarknaden.
Rena organisationsfloran
Adb-folket finns organiserat i 1) Bankmannaförbundet ) Försäkringstjänstemannaförbundet 3) Industritjänstemannaförbundet 4
Tjänstemannaorganisationernas
Centralförbund (TOC) 5) Tjänstemannaförbunde 6) Finlands Tekniska Funktionärsorganisationers Centralförbund (FTFC)
Det finns kanske ännu flera organisationer med adb-folk som medlemmar, men kartan över dem ser ut som en rishög.
Den strejk som utkämpades i april gällde en organisationsfråga, en tvist om vem som skall representera adb-folket och vem som skall ha rätt att förhandla. Tvisten berörde två organisationer i listan ovan, nämligen FTFC och Industritjänstemannaförbundet. Industritjänstemannaförbundet — hävdar att det har 3 800 adb-medlemmar, av dem cirka 1700 hålkortsstansare oc cirka 2 500 adb-operatörer och systemplanerare.
FTFEC har en relativt ny medlemsorganisation, Elektronik- och ADB-branschens funktionärsförbund (SEAL). Det säger sig ha omkring 2 000 medlemmar. Men Industritjänstemannaförbundet och arbetsgivarna påstår att antalet direkta ADB-funktionärer inte torde överstiga 3—400.
Uppgift står mot uppgift, och för att klarlägga hur situationen verkligen ligger till borde man antagligen företa en regelrätt folkomröstning bland adbfunktionärerna i landet.
Strejk om förhandlingsrätt
Nu strejkade alltså SEAL för att få förhandlings- och avtalsrätt, Först hade man begränsat strejken till att omfatta 25 företag inom den privata industrin. Sedan utvidgade man strejken till att omfatta även Finnair, och i ett senare skede till att omfatta alla medlemsföretagen i AFC, alltså Arbetsgivarnas i Finland Centralförbund.
AFC instämde SEAL och dess moderförbund till arbetsdomstolen, som först ansåg att FTFC inte behövde betala några böter, men tydligen dock tyckte att FTFC genom att ge strejktillstånd hade brutit mot sin skyldighet att upprätthålla arbetsfred, trots att ramavtalet inte berör elektronik- och adb-branschens förbund, Då strejken sedan fortsatte, dömde arbetsdomstolen FTFC till 4 000 marks böter samt ålade förbundet att skrida till åtgärder för att få ett slut på den två veckor långa strejken.
HÖRDU,DATLUND VAD SKALL JAG 6C NÅR MINA BoKFÖRARE HAR ANSLUTIT St SN FACKFÖRENING OCK HOTAR MED STREJK?
Ett förbund knappast troligt
Ekon mag Filip Hamro-Drotz vid AFC säger att det möjligen kan vara fråga om att organisera alla adb-funktionärer som nu finns utspridda över många förbund i ett nytt förbund över de gamla förbundsgränserna efter engelsk modell — Jag tror dock inte att det finns några som helst möjligheter för det företaget att lyckas, säger han. För det första är inte arbetstagarna i Finland i allmänhet så organiserade och för det andra är intressena ändå så pass motsatta.
— Utan att göra några jämförelser mellan olika yrken kunde man dock säga, att vårt samhällsmaskineri skulle lamslås om till exempel alla maskinskriverskor i hela landet skulle organiseras till en gemensam stor strejk.
— Men hur många tror på att sånt skulle kunna hända?
Nu gällde april-strejken enbart den privata industrin, men innan läget klarnade ens någorlunda, trodde man först att bankernas adb-folk skulle vara inblandat. Då hade till exempel aprillönerna för tiotusentals arbetstagare på annat håll riskerat bli outbetalda så länge en eventuell strejk pågick. Så var det till slut inte, men många företag gav i ett tidigt skede sina anställda en varning om att en del löner var utsatta för en förseningsrisk.
Det finns en massa folk inom själva adb-branschen som ännu inte i dag vet vad det hela gått ut på, eller vad som planeras som nästa steg. (Rolf Ekman) Ol
LÅT MEJ SKÖTA JOBBET! JAG ÄR ANSLOTEN TILL EN DATACENTRAL ”morees,