Tänkande datorer på kommande?

av Bjarne Nyman Forum 1983-01, sida 20-22, 19.01.1983

Taggar: Personer: Roger C. Schank Teman: artificiell intelligens

1/83

INTELLIGENS

RUN

BJARNE NYMAN

Kan man lära datorer tänka? - Frågan har intresserat forska Roger C’ Schan ingen marknad för schackspelande maskiner.

Företag — främst i USA - som under de optimistiska åren på femtiotalet byggde upp egna forskningsavdelningar för maskinell intelligens fann det för gott att sluta leka i början av sextiotalet. Forskningsprogrammen skrotades ner och forskarna fick finna sig i att syssla med mera jordnära projekt.

Men forskningen på detta område dog inte ut. Vid universiteten och de stora forskningsinstituten - som sugit till sig de bästa hjärnorna — fortsatte forskningen i artificiell intelligens.

Visionella system

Idag äger forskningen rum främst inom tre från varandra avgränsade områden. För det första försöker man få fram sk visionella system, dvs system som tex kan fungera som ögon som industrirobotar. Det gäller alltså att få en dator eller ett datorsystem att ”förstå” innehållet i en bild.

Dagens datorer är nämligen bra på att registrera, men sämre på att förstå saker och ting. Mycket komplicerade bilder kan lagras i datorernas minnen och plockas fram vid behov. Men datorerna vet egentligen ingentin om vad bilderna föreställer.

Det visionella systemen skall hjälpa datorerna att tillägna sig den information som finns lagrad i en bild. Alltså i princip på samma sätt som människans öga förmedlar ett synintryck till hjärnan. Hjärnan registrerar sedan ett hus, en människa, en penna, eller något annat som blicken råkar vara riktad mot.

Naturligt språk

Det andra viktiga forskningsområdet är system för förståelse av naturligt språk. Dagens datorer måste programmeras exakt och all kontakt med datorerna måste ske på datorernas exakta villkor. (Alla som sysslat med programmering vet hur ödesdigert det är att glömma en punkt, ett komma eller en bokstav.)

Med hjälp av avancerad mjukvara skall det bli möjligt att tala till datorn på normalt sätt. Och datorerna skall kunna svara på frågor på samma naturliga sätt. Maskinerna skall själva ur sitt inre kunna leta rätt på det som efterfrågas i stället för att spotta ur sig tabeller och siffror.

Att skapa system för förståelse av naturligt språk är i praktiken mycket svårare än en första betraktelse ger vid handen. Ord uppfattas olika a re allt sedan de första datorerna såg dagens ljus.

Ännu för tjugo år sedan var optimismen stor. Dessvärre visade det sig senare att problemet var mer invecklat än forskarna i tiden föreställde sig. Intresset för ”tänkande maskiner” avtog.

Idag är situationen en annan. Datorernas kapacitet har vuxit enormt samtidigt som tillverkningen av allt mer sofistikerad mjukvara gått starkt framåt. I USA satsas idag betydligt mer resurser på sk artificiell intelligens än tidigare. Japanerna har kört igång ett jätteprojekt för att få fram den femte generationens datorer, de ”tänkande” datorerna.

• Verklig artificiell intelligens - maskiner som fungerar som människor - kommer vi aldrig att kunna uppfinna, tror Roger C Schank, professor vid Yale University. Men om vi lyckas komma underfund med hur den mänskliga hjärnan fungerar - ja, då är vi långt på väg.

olika individer, samma ord betyder olika saker i olika sammanhang, likadana satser uppfattas av olika individer på olika sätt.

Hur skall man kunna vara säker på att datorn uppfattar saker och ting korrekt? - Och hur ser den korrekta uppfattningen ut? —- Är det överhuvudtaget möjligt att välja en korrekt uppfattning ur det semantiska virrvarr vi lever i?

Då dyliga frågor blir centrala är det klart att problemen inte längre är av teknisk natur. Det är inte fråga om att enbart kunna programmera en dator på ett fiffigt sätt. Psykologi, filosofi och lingvistik kommer med i bilden.

Kunskapsbaserade system

Det tredje forskningsområdet handlar om sk expertsystem eller kunskapsbaserade system. Datorn matas med uppgifter om tex en advokats kunskaper och hans sätt att dra sina egna slutsatser. Detta område är i jämförelse med försöken att skapa datorer som förstår normalt språk mycket mera specialiserat och därför är det också lättare att åstadkomma fungerande resultat. Redan nu finns det datorer som fungerar som läkare - dvs gör diagnoser p 21

F RUN 1/8 basen av de uppgifter som blir inmatade i dem.

Vid de stora forskningscentren i USA arbetas det flitigt med expertsystem. Förutom på medicinens område existerar numera expertsystem inom geologi, oljeletning, för reparation av olika instrument och utrugt ningar, os v. vv

Ju mer specialiserat ett område är, desto lättare är det att förverkliga ett expertsystem. Att imitera logiken hos en schackspelare är ingen svårighet idag. Också andra experter med en smal specialinriktning kan ganska lätt imiteras. Men att imitera logiken hos ett fyraårigt barn är däremot mycket svårt. Idag är det omöjligt.

• En förutsättning för artificiell intelligens är att vi förstår hur den mänskliga hjärnan fungerar, hur människan förstår saker och hur hon lär sig saker, säger professor Roger C Schank vid Yale = University. Schank leder universitetets forskning i artificiell intelligens.

• Datorer och människor är dock så pass olika att vi aldrig kan skapa maskiner som skulle fungera som människor — på samma intelligenta vis.

Maskinen kommer alltså att förbli maskin och människan att förbli människa. De gemensamma dragen kommer att öka, men inom rimlig tid kommer man inte att kunna förse datorn med ”sunt bondförnuft”. Sunt förnuft innehåller en stor mängd fakta och kanske också irrationella element, som människan lär sig ”automatiskt”, men som måste matas in i datorn på ett eller annat sätt.

Förhållandevis lätt tycks det dock vara att imitera experter av olika slag. Betyder detta att vi i framtiden kan vänta oss att expertvälde ersätts av maskinmakt? Eller att det sunda förnuftet får större utrymmen i och med att experterna gör sig själva me eller mindre onödiga? Eller betyder det månne att dagens experter kan betraktas som avhumaniserde människor med maskinens logik? Tanken svindlar.

Utvecklingen inom området för artificiell intelligens går snabbt. Enligt professor Schank kommer Al i form av expertsystem att vara allmänt tillgänglig redan inom ett par år. År 1987 kan de första datorerna med förmåga att lära sig av sina erfarenheter uppenbara sig på marknaden. Och då är steget till den ”tänkande maskinen” inte så fruktansvärt långt längre.

• Min forskargrupp har tex konstruerat datorprogram som genom att ”läsa tidningar” har specialiserat sig på problematiken i Mellanöstern. Datorn har tillägnat sig kunskapen från tidningarnas spalter och är kapabel att argumentera om snart sagt vad som helst som gäller mellanösternproblematiken, berättar professor Schank.

• Det är mycket roligt och stimulerande, men så värst stor använding av sådana program har vi förstås inte…

’ Automatiserade politiker - I framtiden kommer vi via allt större expertsystem att få läkare som vet allt, politiker som vet allt möjligt, osv. En automatiserad president i USA skulle kanske vara till lycka för landet, säger Schank skämtsamt.

Forskningen i AI leds i USA av universiteten och de stora forskningsinstituten. Men också inom den privata sektorn har Al under de senaste åren fått större uppmärksamhet. Bolag som Digital Equipment Corporation, Texas Instruments, XKerox, Schlumberger, Hewlett-Packard, General Motors och IBM har engagerat sig i Al-forskning.

Några stora framgångar väntar sig datorjättarna inte under de närmaste åren. Men de vågar inte heller utelämna sig för risken att bli efter när det gäller ett forskningsområde som i framtiden eventuellt kommer att ha mycket stor betydelse.

Vad gör japanerna egentlige " En av riskfaktorerna är japanernas enorma satsning på den sk femte generationens datorer, ett annat namn för artificiell intelligens och tänkande datorer. Projektet backas upp av den japanska regeringen och kommer att kosta över 40 miljoner USD årligen under de närmaste tio åren. Som jämförelse kan nämnas att myndighe terna i USA satsar enbart hälften av denna summa för liknande forskning.

Det japanska projektet leds av MITI (Ministry of International Trade and Industry) och alla de stora japanska datorföretagen deltar. Målet är att ta ett ordentligt steg förbi dagens datorsystem och utveckla maskiner som uppför sig som människor.

Uppfattningarna om det japanska projektet är mycket divergerande. Vissa experter anser, att japanerna nu definitivt visar framfötterna och att tiden är mogen för japanerna att gå i ledningen för utvecklingen på datorområdet.

Andra tror inte på japanernas möjligheter att göra sig gällande inom artificiell intelligens. Till dessa senare räknar sig professor Schank - Japanerna utgör inget hot alls, de pratar bara, anser Schank. Jag har haft japanska forskare också i min egen grupp, men de förstår inte vad det är fråga om.

• Japanerna har aldrig lärt sig att producera mjukvara och personligen tror jag inte så mycket på deras möjligheter i framtiden heller.

Det säger alltså en av världens främsta forskare inom aritificiell intelligens. Men hans åsikter delas inte av alla forskare på området. Andra tror hellre att talet om det japanska projektet som en papperstiger när allt kommer omkring enbart gagnar japanerna. Om den övriga världen inte tror på japanernas möjligheter så kan de verkligen få ett stort försprång…

Samarbete Europa - Japan?

Japanerna har också. vänt sig till utomstående regeringar och datorföretag och erbjudit dem möjlighet att delta i projektet för den femte generationens datorer. De amerikanska bolagen har inte visat något som helst intresse för sådana samarbetsmöjligheter, men europeiska bolag har inte varit lika avvisande. Speciellt i England och Frankrike ser man möjligheter att komma framåt via samarbete med japanerna.

Att de stora datorföretagen ä intresserade av aritificiell intelligen är mycket förståeligt. Vissa experter tillskriver de (eventuellt) kommande framgångarna mycket stor betydelse. Al kan medföra förändringar av samma storleksordning som den industriella revolutionen åstadkom för ett par hundra år sedan. Inget företag har råd att ställa sig vid sidan av sådana möjligheter.

frunuosymnpyrpnywnstnuyumLtC |jfmHjoOo nnnmmk HInévéuajuI nn —— —L 22