Tar steget västerut

av Patrik Lindfors Forum 2009-04, sida 33-35, 30.04.2009

Taggar: Bolag: Ålandsbank Personer: Peter Wiklöf Teman: banker

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK

PROFILEN

NE 4 200 lar steget vaster Ålandsbanken är den första finländska banken som etablerar sig i Sverige med en fullskalig bankverksamhet. Det hade inte varit möjligt utan finanskrisen, som gjorde det möjligt för Ålandsbanken och dess vd PETER WIKLÖF att köpa upp isländska Kaupthings dotterbolag i Sverige.

PATRIK LINDFORS TEXT

KARL VILHJÄLMSSON FOTO

X Det blev PETER WIKLÖF som under ÅLANDSBANKENS 90-åriga historia fick möjligheten att förverkliga den gamla drömmen om att öppna egna kontor i Sverige.

Många av Wiklöfs företrädare har under årens lopp grubblat över möjligheterna att etablera Ålandsbanken i Sverige. Försiktighet är något av ett ledord på banken, och alla tidigare vd:ar har kommit fram till att tiden inte varit den rätta för en sådan risktagning.

Peter Wiklöf tog över som vd för Ålandsbanken i mars 2008 efter PETER GRÖNLUND. Ett halvt år senare började Wiklöf se en möjlighet att dra nytta av den finanskris som höll på att knäcka andra banker som tagit alltför stora risker.

Idecember var det dags att slå till: Ålandsbanken gav ett bud på den isländska bankkoncernen KAUPTHINGS dotterbolag i Sverige. Kaupthing hade tidigare under hösten tagits

INTERVJU

Namn: Peter Wiklöf. Jobb: VD för Ålandsbanken.

Född: Född 1966.

Bor: I Mariehamn. Familj: Sambo Sussi och barnen, Ida, 13 år, och Oscar, 6 år.

Utbildning: Jur. kand, Stockholms Universitet1990.

Karriär: VD för Ålandsbanken sedan mars 2008. VD för Ålandsbankens dotterbolag Crosskey 2004-2008, chef för affärsutveckling på Ålandsbanken 2000-2004, olika uppgifter inom kontorssektorn och kundrådgivning på Ålandsbanke 1992-1996.

över av den isländska staten efter att banken inte längre klarade av att sköta sina ekonomiska förpliktelser. I Sverige ledde detta till att den svenska centralbanken tog KAUPTHING BANK sveRIGES aktier i pant i väntan på att banken skulle få en ny ägare.

Det gav Ålandsbanken en möjlighet som erbjuds ytterst sällan. Att köpa en bank som hamnat i famnen på staten är betydligt billigare än vad det skulle ha varit att köpa en existerande bank före finanskrisen. Det skulle Ålandsbanken helt enkelt inte ha haft råd med.

Ålandsbanken betalar cirka 35 miljoner euro för de utvalda delarna av Kaupthing Bank Sverige. I affären ingår enheterna för private banking (banktjänster för förmögna privatkunder), förmögenhetsförvaltning, aktiemäkleri och institutionell aktiehandel. Den sammanlagda balansräkningen för enheterna uppgår till drygt 450 miljoner euro.

Efter köpet av Kaupthing Bank Sverige växer Ålandsbankens balansräkning med ungefär 20 procent.

”Det är en sådan bit som vi tror att vi kan hantera”, säger Peter Wiklöf.

Ålandsbanken tar inte över Kaupthings lån till företag och de delar av verksamheten som anknyter till den konkursdrabbade amerikanska banken LEHMAN BROTHERS.

”De delar som vi inte köper skeppas tillbaka till Island”, säger Wiklöf.

Arbetet börjar. Kaupthing Bank Sverige byter namn till ÅLANDSBANKEN SVERIGE. Sammanlagt har banken cirka 20 000 kunder och tre kontor. Antalet anställda har i samband med ägarbytet minskat med 65 personer till 165.

”Affären är slutförd och vi kommer igång med det riktiga arbetet. Vi har nu en fullskalig bank i Sverige Ålandsbanken väljer en motsat strategi än Kaupthing för att etable- EH

EEH rasig Sverige. Kaupthing tog sigin p den svenska marknaden med buller och bång under början av 2000-talet genom att köpa några anrika svenska bankirfirmor som ARAGON och JP NORDISKA. Men den sagan blev kort.

”Kaupthing var egentligen bara en parentes i deras historia. Till exempel JP Nordiskas rötter går tillbaka till Jämtlands Folkbank som grundades 1879”, säger Wiklöf.

Ålandsbanken har aldrig tidigare köpt någon annan bank. Den ursprungliga planen var därför att Ålandsbanken skulle grunda egna kontor i Sverige och växa med ett kontor i taget, precis som banken gjort på fastlandet i Finland. Med finanskrisen ändrades utgångsläget nästan över en natt, till Ålandsbankens fördel.

Peter Wiklöf konstaterar att den grundläggande frågan inför beslutet att köpa Kaupthings svenska dotter LITEN KAN VARA LÖNSAM.

”En bank behöver inte vara stor för att vara lönsam”, säger Ålandsbankens vd Peter Wiklöf.

bolag var om det verkligen behövs en bank tilli Sverige. Svaret som Ålandsbankens ledning kom fram till var att det finns en beställning på en bank som upplevs som trygg. Ålandsbanken vill göra allting förhållandevis enkelt, så att kunderna ska förstå vad banken håller på med.

”Nu tror jag att det finns förutsättningar för att göra en bra affär”, säger Wiklöf.

Önskvärd köpare. Ålandsbanken är inte ett namn som den stora allmänheteni Sverige känner till, men enligt Wiklöfär banken rätt kändide svenska finanskretsarna. Att branschfolket känner till banken anser han att beror på att det är få banker i Norden som liknar Ålandsbanken.

För egen del säger Peter Wiklöf att han inte har några stora kontaktnät i Sverige.

”Men man behöver inte skämma över att man kommer från en bank som Ålandsbanken” säger han. Kaupthingförvärvet har redan gett Wiklöf en del synlighet i svensk affärspress, och som en ny aktör på den svenska bankmarknaden finns det ett växande intresse också för ho nom som person.

Att Ålandsbanken skulle lyckas köpa Kaupthing i Sverige var ingalunda självklart. Många banker och finansbolag var enligt Wiklöf inne och tittade på de olika bitarna. Han bedömer att en bank av Ålandsbankens typ var en önskvärd köpare.

”Vi är i Sverige för att vara långsiktiga. Det är den modellen vi kan och känner för”

Enligt Peter Wiklöf finns det inga målsättningar för hur stor Ålandsbanken ska blii Sverige. Av de20 000 kunderna har många minskat sitt engagemang på grund av Kaupthings kollaps och det påföljande ägarbytet.

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 4 208 ”IT dag är kunderna igen medvetna om att det är skillnad på bank och bank.”

För Ålandsbanken gäller det därför i första hand att stärka relationen till de existerande kunderna.

”Vimåste bygga upp ett förtroende för Ålandsbanken bland våra kunder i Sverige. Vi vill nu få banken att bli lönsam”, säger han.

Mindre exportberoende. Åland har i detta skede inte drabbats av permitteringar och uppsägningar i samma utsträckning som Sverige och det finska fastlandet. Det beror på att den åländska ekonomin till stora delar är tjänstebaserad och andelen industriföretag är rätt liten. Åland är därför inte lika beroende av exportindustrin som Sverige och det övriga Finland.

”Det blir spännande att se hur turismen påverkas av den ekonomiska krisen. Den svaga kronan minskar intresset bland svenskar att semestra på Åland. Å andra sidan kan krisen leda till att folk gärna semestrar närmare sina hem”, säger Peter Wiklöf.

Ålandsbanken kommer också att drabbas av kreditförluster. Det hör enligt Wiklöf till spelets regler.

”Men än så länge är det för tidigt att skriva bokslut för krisen.”

Kom till banken under krisen. Peter Wiklöf började själv arbeta på Ålandsbanken under början av 1990talet, mitt under depressionen. Hans uppgift var då att ta hand om kontakterna med kunder som drabbats av ekonomiska problem.

”Jag har nu gått igenom en hel konjunkturcykel under min tid på Ålandsbanken” säger han.

Ålandsbanken klarade av att hantera de kreditförluster som uppstod bland kunderna under början av 1990-talet. Banken slutade enligt Wiklöf bland annat att låna ut pengar till köp av värdepapper och konst tidigare än de flesta andra banker.

Ålandsbanken lyckades dra nytta också av krisen på 1990-talet. Nä > ÅLANDSBANKE flera av de finländska bankerna var nära att kollapsa valde Ålandsbanken att för första gången öppna kontor på det finska fastlandet.

Den pågående finanskrisen har enligt Wiklöf lett till att kunderna har insett att bankerna inte är riskfria, framför allt efter att de isländska bankerna kollapsade.

71 dag är kunderna igen medvetna om att det är skillnad på bank och bank”, säger Wiklöf.

Priset på risk. Jämfört med i dag var bankernas marginaler på långivningenbetydligt högre på 1990-talet, cirka 2-3 procent. Nu ligger marginalerna under 1 procent, och på lån som togs under de senaste åren kan bankens marginal röra sig så lågt som 0,3 procent. Det gör att bankernas situation är känslig idag. Eftersom marginalerna, som ska täcka bankens kostnader och ge en vinst, har sjunkit radikalt behöver bankerna stora volymer på sin utlåning för att verksamheten ska vara lönsam.

”Med facit i hand kan man konstatera att det finansiella systemet inte har tagit betalt för riskerna”, säger han.

Peter Wiklöf ser därför en klar tendens till att bankernas marginaler fortsätter att stiga, och att marginalerna inte heller kommer att sjunka tillbaka till de rekordlåga nivåerna.

Wiklöf anser att de traditionella kontoren är viktiga eftersom banken vill ha mycket personlig kontakt med sina kunder. Han vill att folk kommer till kontoren för att banken ska lära känna sina kunder och vice versa. Det skapar en trygghet både för kunden och för banken.

När det gäller servicen vill Wiklöf att det ska finnas en “vi fixar det” -attityd bland bankens kundrådgivare.

”Det tarlång tid att få gamla vänner. Det ordspråket gäller även förhållandet mellan kund och rådgivare?”

Säljer banksystem. Peter Wiklöf var tidigare vd för Ålandsbankens dotterbolag CROssKEY, som levererar kompletta IT-system för banker. Crosskey har sålt elektroniska banksystem till TAPIOLA BANK, S-BANKEN, EQ. BANK och DNB NOR. Målsättningen är att sälja IT-system även till banker i Sverige.

Wiklöf har en förklaring till varför övergången till elektronisk bankverksamhet och elektroniska fakturor går förhållandevis trögt.

”Det är dyrt och komplicerat att bytaut existerande banksystem. Tekniken förnyas därför stegvis. Elektronisk fakturering kräver att även bankens kunder inom bland annat handeln förnyar sina egna faktureringssystem”, säger Peter Wiklöf.

Annons Hanken