Taxell : Nya bygglagen tar form

Taggar: Teman: lagar

och den är berättigad. Men att man letar efter ledare beror på att det inte funnits ledare utan chefer. De ledare vi nu behöver är inte sådana som styr med hjälp av hot och rädsla.

— Det grundläggande är att ledare inom en organisation s a s drar med sig de anställda, istället för att styra dem. Ledarens inflytande skall bygga på att organisationens målsättningar är attraktiva och lockande. Om vi tycker om vårt arbete, behöver vi inle ledas med tvång eller hot. Någon Hitler-typ som ledare är därför inte aktuell i dagens företag, konkluderar Bennis.

Hur skapa lyftet? Det finns mycket i ledarskapet som trots Bennis studie av de amerikanska toppledarna förblir mystik. Det är omöjligt att i detalj definiera vad som gör den riktiga ledaren, som får de anställda att ställa upp — och vara tillfredsställda just med denna ledare. Alla ledare vill ju i stil med SAS-Carlzon få företaget att lyfta. Och enligt Warren Bennis är det just detta som gör en ledare framgångsrik. ”Empowerment” är det som en framgångsrik företagsledare skall ha Med det menar Bennis att ledaren skall kunna förmedla kraft och energi till sina anställda, för att de skall ställa upp i sin tur. — En av de ledare jag träffade konkretiserar dethär ”lyftet” med att ha ett säkerhetsbälte av flygplanstyp fastspänt i sin skrivbordsstol. Men oberoende av hur man gör för att skapa denna anda av ”nu gör vi det”, är det vad som krävs av dagens ledare. Och det finns fyra sätt att lyckas: 6 de anställda måste uppleva sitt arbete och företagets mål som meningsfulla 6 arbetet skall ge insikter och ökad kunskap € arbetet måste fylla en funktion i det omgivande samhället och ge en känsla av samhörighe € arbetet måste ge glädje och stimulans

Kan den nya ledaren glömma vinsten?

Med de omställningar som är på gång i samhället, är det klart att företagen och organisationerna måste anpassa sig. Med större kunnande blir människan I organisationen den viktigaste resursen. På den punkten är det ingen skillnad mellan offentliga verk eller privata företag. Ledaren måste ha en vision, och sträva mot ett överliggande mål som ger tillräckligt med spelrum för de anställdas talanger.

Kan de nya ledarna helt glömma vinsten och profilen? — Vinsten är inte målet. Men vinst gör den ledare, som får alla med sig! Alla organisationer är sociala institutioner där de anställda är en resurs, inte en kostnad. Den skickliga ledaren har ansvar inför både de anställda och ägarna. Då finns det ingen konflikt mellan vinst och människa, säger managementprofessorn Warren Bennis Christian Sundgren 14

Taxell på Byggmästareförbundets vårkongress:

NYA BYGGLAGEN TAR FORM

Vid Svenska Byggmrmästareförbundets vårkongress i Pargas 18—19 maj presenterade minister Christoffer Taxell förslaget till ny byggnadslag. Miljöministeriets förslag avviker till vissa väsentliga punkter från nu gällande lag, och har väckt en hel del debatt, som enligt Taxell kommer att resultera i nytänkande även inom regeringen. Vi publicerar ett sammandrag a ministerns tal.

77 et förslag till ny byggnadslag

D som miljöministeriet presentera de för nu långt över ett år seda dan väckte en ovanligt häftig debatt. | syn nerhet förslagets kritiker tog till storslägga men inte heller dess försvarare sparade p krutet. Dessvärre kan man om den debat ten, som så ofta annars, säga att den alstrade mera värme än ljus.

Debatten har inte ebbat ut, men kanske numera antagit mera normala former. Inom regeringens krets har miljöministeriets förslag varit föremål för behandling i en särskild ministerarbetsgrupp som emellertid sammanträtt rätt sällan och egentligen ännu inte börjat göra upp några konkreta förslag. Det är därför fortfarande möjligt att anlägga synpunkter på ämnet så att de kan påverka den nya lagens slutliga utformning”

Gamla lagen föråldra “Trots att man ofta i den aktuella debatten verkar att ha glömt bort det, är det uppenbart att vår gällande byggnadslag från 1958 är föråldrad. Många nya stadganden har under årens lopp kommit till, och också synen på byggandet har åtminstone delvis förändrats. Och redan 1969 förutsatte riksdagen en ny byggnadslag som vi alltså fortfarande väntar på.

Läser man lagen noggrant innehåller också den gällande lagen sådana stadganden som lästa med kritiska eller misstänksamma ögon kan ge en annan bild än som avsetts — eller som den tillämpas idag. Det kan vara skäl att påpeka detta därför att för slaget till byggnadslag ofta lästs med färgade glasögon. Lagar kan emellertid inte ryckas ut ur sitt sammanhang eller från den tillämpning som har gällt.

Den största bristen I gällande lag anser jag ligga i, att det kommunala beslutsfattandet och lokalkännedomen i allför hög grad underordnads beslutsfattandet på läns- och ministerienivå. På detta finns konkreta, negativa exempel runtom i Svensk-Finland också under senare år. Här är en av de frågor som man vid en reform av byggnadslagen borde fästa uppmärksamhet vid.” Ny lag, nytt namn Hur skulle då reformen se ut? “Den nya lagen skulle heta ”planläggnings- och byggnadslag ”; planeringsaspekter understryks starkt i lagförslaget. Man taar om fysisk riksplanering, regionplanering, generalplanläggning och detaljplanläggning. Delvis är det alltså frågan om vederagna begrepp, som inte nödvändigtvis har exakt samma innehåll som gällande lag, delvis fråga om nya.

När det gäller de olika planerna har i ofentligheten den största uppmärksamheten fästs vid kravet att för kommunens hela område skall uppgöras generalplan. Som de kommunala centralorganisationerna konstaterar i en gemensam promemoria från ebruari i år är det ”svårt att på basen av örslaget få en bild av vilket innehåll en generalplan som avses i lagen kunde ha. Man ‘orde dock dra den slutsatsen, att generalplanerna i det nya förslaget i hög grad kunde avvika från de generalplaner som uppgjorts med stöd av den nuvarande lagen”.

10/1985 PORUNN — Största bristen gällande byggnadslag är att det kommunala beslutsfattandet och Ilokalkännedomen i alltför hög grad underordnats beslutsfattandet på läns- och ministerienivå, konstaterade minister Christoffer Taxell vid SBF:s vårmöte,

Generalplan för alla “Också om det alltså är möjligt — och eventuellt också avsikten — att generalplanen skulle vara rätt allmän, kanske t o m föreligga endast i skriftlig form, framstår kravet på generalplan i alla kommuner — och för hela kommunens del — nog som ganska överdrivet. Det finns självfallet många kommuner där generalplanering kanske behövs för hela kommunens del. Men det är också klart att kravet på generalplanering inte är ändamålsenligt överallt.

Denna ståndpunkt motiveras särskilt av att lagförslaget utgår från att områden där byggande är tillåtet skall anges I planen — vilket samtidigt innebär en inskränkning av principen att fritt få bygga var som helst. Den begränsas visserligen också nu t ex av krav på minimistorlek på tomter o s v. Den sk gles- och grundbyggnadsrätten — ett begrepp vilket som sådant inte ingår i lagstiftningen — ingår inte i miljöministeriets förslag.

Som de kommunala centralorganisationerna säger är “kravet på att den generalplan som skall upprättas för alla kommuner och för hela kommunens område överdimensionerat”. Det är viktigt att planeringsresurserna inriktas på de områden där de bäst kommer till användning. Här har diskussionen lett till resultat. Jag vågar väl säga att ett nytänkande är på gång. Det innebär att lagförslaget håller på att närma sig det nuvarande systemet.”

Riksplan väger tyngst En både praktiskt och principiellt viktig

FÖRUN 10/198 fråga gäller förhållandet mellan olika planer. Här utgår lagförslaget från att riksplanen är vägledande för regionplanen, som styr generalplaneringen, som i sin tur står över detaljplanen.

”Planernas inbördes förhållanden är nog enligt lagförslaget ganska diffust. Det sägs alt då regionplan görs upp, skall beaktas statsrådets beslut om riksomfattande riktlinjer för den fysiska riksplaneringen. Generalplaneringen å sin sida skall beakta samma riktlinjer och tillse, ”att generalplanen inte strider mot principerna i regionplanen”. Och om detaljplanen konstateras, att den ej bör göras upp i strid med principerna i gereralplan. Hän finns en icke förenhetligad terminologi. som skapar osäkerhet om planernas interna förhållande.

En ännu större fråga är principen om vilken plan som s a s är utgångspunkten. Enligt lagförslaget skall en plan uppgjord för ett större område vara mer eller mindre bindande för ett mindre. Det kunde emellertid också vara tvärtom. Likaväl som lagförstagets lösning, kan man nämligen tänka sig den möjligheten att kommunernas egna planer, detaljplan och generalplan är, om inte bindande, så i alla fall vägledande för regionplanen och eventuella beslut om fysisk riksplanering. Den här frågan har enligt min uppfattning kanske ännu inte diskuterats tillräckligt. Det vore det skäl att göra nu. Möjligen finns det någon form av lösning som ligger mellan de två som här skisserats.”

Får kommunerna besluta? Stadganden om fysisk riksplanering in går inte i gällande lagstiftning.

“Det är fråga om något nytt, som i princip kan vara motiverat, men vars praktiska konsekvenser på ett avgörande sätt kan ingripa i det kommunala planeringsmonopol Som gäller idag, och som det snarare finns behov av att stärka än försvaga. Särskild uppmärksamhet gäller det att fästa vid förslaget att statsrådet skall fastslå riksomfattande riktlinjer också för “en ändamålsenlig lokalisering av verksamheter av betydelse för markanyändningen eller miljön”. Detta stadgande kan öppna perspektiv som innebär, att grunderna för den kommunala planeringen rubbas. Överhuvudtaget vill jag för egen del gärna ifrågasätta behovet av att i byggnadslagen inta särskilda stadganden om just fysisk riksplanering.

Frågan om kommunernas möjlighet att själva fatta beslut som gäller deras markplanering är av central betydelse när det gäller reformen av byggnadslagstiftningen. Enligt förslaget godkänns generalplanen av kommunalfullmäktige och underställs miljöministeriet för fastställelse. Ministeriet kan överföra den befogenheten på länsstyrelsen.

Även om avsikten med lagförslaget sägs vara att öka den kommunala självstyrelsen, vill jag här anmäla tveksamhet om det föreslagna systemet verkligen leder till detta. Det kan finnas situationer där det kan vara motiverat med möjligheter för t ex ett ministerium eller länsstyrelsen att ingripa — framför allt i sådana fall, då kommunens planering innehåller årgärder vars konsekvenser sträcker sig utanför den egna kommunens gränser. Men generellt sett skall kommunen bestämma över planeringen på sitt eget område. I det avseendet finns det ännu anledning att göra en kritisk granskning. något som också de kommunala centralorganisationerna för sin del efterlyst.”

Nyhet: byggnadslo “Min avsikt har inte varit att göra någon detaljgranskning av förslaget till ny byggnadslag. Dels behärskar jag inte det i dess alla detaljer, dels är det framför allt ett förslag från ett enskilt ministerium — som kanske ännu kommer att undergå t o m stora förändringar. Däremot vill jag fästa uppmärksamhet vid frågan om byggnadslov. Enligt lagförslaget föreslås tillstånden för byggnadsåtgärder av olika slag ersättas av ett enda tillstånd. som kallas byggnadslov. Tillståndssystemet skulle också omfatta åtgärdslov och rivningslov. Utan att gå in på detta ämne vidare, vill jag gärna säga att just här finns det behov att se över såväl de stadganden som gäller, som den praxis som följs. Trots att ni som experter kanske inte uppfattar det så. är det mycket allmänt bland medborgarna, att man ser anhållandet av byggnadstillstånd idag som ett exempel på att vi lever i ett samhälle där detaljreglering och ofta också byråkrati råder” konstaterade minister Taxell. .

15