Tekniken: Hur gick det sen?
av Gunnuld Mårtenson Forum 1987-20, sida 12-13, 17.12.1987
ända
TEKNIKEN: Hur gick det sen e Också framdeles är den främsta drivkraften bakom den tekniska utvecklingen ”business as usual”, både i ekonomis och politisk mening.
e Tekniken kan råka ut för samma öde som tex jordbruket och undervisningen: Alltför få vill studera till ett yrke so uppfattas som något självklart.
Fixeringsbild: vilka föremål på denna bild är inte tillverkade på fabrik? Knappast faller det Oss In att vi någonsin skulle behöva gå tillbaka till hantverket — annat än för nöjes och kulturens skull.
Tekn lie Gunnulf Mårtenson, nyvald TFiF-ord fallet kommer informationstekniska manicker att finnas överallt, de flesta utan att man egentligen vet om dem. Självfallet kommer biotekniken och dess utlöpare att prestera nya under. Självfallet kommer de nya materialen att göra hittills oanade trick möjliga, kanske tom bli basen för helt nya industrier. Självfallet kommer de tättbefolkade industriländerna att genomkorsas av nya höghastighetståg, som möjliggör en starkt ökad rörlighet utan olyckor och negativa miljökonsekvenser, Självfallet kommer den ökande bristen på lättillgänglig energi att leda till innovationer i energisnålhet. Drivkraften bakom teknikutvecklingen är fortsättningsvis strävan efter ekonomiska och politiska fördelar, kanske också strävan efter berömmelse. Företagen och staterna kommer att satsa på sådana teknologier som de bedömer ge fördelar: många lovande och i och för sig intressanta — men ”akademiska” — idéer förblir på försöksstadiet. Och naturligtvis kommer också slumpen att vara med i spelet: En version av Murphys lag säger ju att om du gör ett experiment, och det lyckas, gör inte om det! Att denna utveckling kommer att inverka på mångas arbete är helt klart. När vardagen förändras, ändras också värderingarna. Vi kommer säkert att vara annorlunda och tänka annorlunda om tjugo år.
Lb: mig börja med plattityderna. Själv Risken för självklarhet
Uppfattningen om hur det är och hur det i verkligheten är kommer inte att sammanfalla bättre än nu.
Vad som är ”högaktuell teknik” om tjugo år kommer i själva verket att vara i bruk hos några föregångare. De allra flesta fortsätter att använda vad de är vana vid, kanske samma föremål som i dag! Den inbyggda trögheten är stor. När vi finner ett mycket komplicerat tekniskt system, som fungerar, kommer vi vid ett närmare studium att upptäcka att det har utvecklats från tidigare mindre komplicerade tekniska system.
Men eftersom vi har blivit så hjärntvättade av alla konsultrapporter och artiklar i Forum, som bara behandlar nyheter, tror vi på det nya redan innan det har kommit. Vi kommer att anse ”tänkande” — dv s optimerande, förprogrammerade, behovsanpassande osv — hissar, spisar, lampor, dörrar och andra tekniska ting lika självskrivna som vi finner industriellt tillverkade produkter i dag.
Kanske mina vänner i databranschen omsider får bukt med å, ä och ö, som dyker
FRATTILSFURU lig utan tilläggskostnader — detta är ju Tofflers berömda ”tredje våg”.
Den kortsiktiga lönsamheten av att använda stora sammanhängande system — när man väl fått dem att fungera — är överväldigande. Industriländerna har redan nu — så uppfattar jag det — gjort ett alldeles klart de facto-beslut: att ta risken att elströmförsörjningen någon gång brakar samman, att fjärrvärmerören springer läck och att aljetankern går på grund.
Det beslutet har kunnat göras tack vare att den vanliga ”mutteringenjören” i Bosses bilder sätter en ära i att hans teknik hålls rullande. Det finns en risk att vi uppfattar teknikutvecklingen som så självklar att vi får brist på begåvade teknikstuderande. När vi på tjugohundratalet talar om att Finland måste vara ”tillräckligt självförsörjande” kommer vi att vara bekymrade över om det finns tillräckligt många människor som förstår hur grejorna fungerar, kan diagnosticera eventuella fel och mat all förmodan kanske tom reparera dem!
För att igen citera Murphy: You can make it foolproot, but you can’t make it damnfoolproof.
I dag besitts vi av en iver att integrera (förstår någon förresten det ordet?) som jag förväntar bli botad när de stora integrerade systemen klappat ihop några gånger. Det enda riktigt goda sättet att råda bot på den ökande sårbarheten är överkapacitet och ointegrerade system: När Lappo-olyckan förstörde telefonnätet fungerade radiotelefonerna. När tåget strejkar tar vi bussen.
Våra avsikter
Teknikutvecklingen leder till att vi långt bättre än tidigare kan förverkliga våra avsikter. Material med ”beställda” egenskaper kan syntetiseras, smaken på öl styrs exakt enligt bryggeriets processdator, energiåtgång och spill kan minimeras.
Sannolikt kan vi komma så långt att vi inte endast kan definiera exakt hurudan produkt vi vill ha, utan också kan skapa arbets uppgifter och uppnå önskvärda externa konsekvenser enligt specifikation.
Miljökonsekvenserna börjar vi få bukt med. Att “översätta” ett diffust definierat samhällsönskemål till en teknisk specifikation som en ingenjör förstår är ännu hart när omöjligt — men månne det inte är i den riktningen vi är på väg?
När den tekniska utvecklingen går därhän att vi med mycket stor sannolikhet kan åstadkomma just det vi vill, blir alltså vad vi vill, avsikten det avgörande. Vad vill vi alltså? Eller vad vill våra samhälleliga beslutsfattare?
Tekniken och tekniker blir viktigare
När tekniken som medel att förverkliga samhälleliga, kommersiella eller individuella målsättningar blir viktigare, inverkar detta naturligtvis på dem som innehar denna know-how, dv s på utövarna av teknik.
Ingenjörerna och teknikerna kommer att ha en liknande ställning som de skrivkunniga under antiken, eller prästerskapet under medeltiden, eller de adb-invigda under 60och 70-talen.
Att vi som teknikutövare håller hjulen snurrande på rätt sätt är och förblir ingenjörernas uppgift. I dag är detta kanske tillfyllest, men inte längre om tjugo år.
Som jag ser det är en humanistisk inriktning nödvändig för ingenjörerna om vi på rätt sätt skall kunna bekläda vår kommande ställning.
Att behärska själva tekniken är bara det första steget till yrkesmannaskap. Att bidra till eller handha det ekonomiska utnyttjandet av tekniken är det följande. Men ytterligare kunskaper behövs för att klargöra det vidare sammanhang där tekniken ingår.
Bevare oss för ingenjörer som inte förstår vilka konsekvenser tekniken har! ”…smaken på öl styrs enligt bryggeriets processdator… e När tekniken finslipas kan vi allt bättre förverkliga våra avsikter. Men hurudana avsikter har vi egentligen förande, avdelningsdi upp eller saknas på de mest underliga stälrektör vid Nokia Tele len, och dataterminalen blir lika användar e Eftersom det är så gott som oundvikligt att teknikens fommunikanon och vänlig som en bil I dag: för att kunna köra betydelse kommer att öka, ökar också teknikutövarnas tilfällighetsfuturolog en främmande bil behövs det ju (ännu?) int betydelse. och teknikpopularisator, någon specialkurs.
i ngn wu ror H - 2 kå 9 i Å e Och just därför, bevare oss för ingenjörer som inte förstår händer inom tekniken ; kampanjer av typen kni länker på vilka verkningar tekniken har. Vi behöver humanistiskt inriktade | när FORUM tytler Dig!”. En mer eller mindre automatisk ar 4 sär fyrtio. ingenjörer! yr passning till individuella önskemål blir möj FÖRUN 20/1987 1 12 20/1987 FORUN,