Tekniska förbättringar i all ära, men trafiksäkerheten sitter mellan öronen!

av Ragnhild Artimo Forum 1995-03, sida 21, 09.03.1995

Taggar: Teman: trafiksäkerhet

Tekniska förbättringar i allé ära, men TRAFIKSÄKERHETE sitter mellan öronen!

Ragnhild Artim Är debatten om trafiksäkerhet felfokuserad? Merparten av alla forskningsefforter inriktas på att ta fram teknik som förbättrar trafiksäkerheten på teknisk nivå, medan vad som händer i förarens huvud lämnas obeaktat.

länge fordon framförs av individer som inte bryr sig om sitt eget eller andras liv. Viktigare än accelerationen rån 0 till 100 km/h är insikten att människokroppen, utsatt ör plötsliga yttre krafter, inte i verkligheten beter sig lika stryktåligt som i fartfyllda actionfilmer. Det finns ett samband melan olycksbenägenhet och bil |: är säker i trafiken s däckens mönsterdjup och dubbutstick. Men sammanhänger körning med nedslitna däck och nabbar med en farligt nonchalant attityd hos föraren? Det hävdar diplomingenjör Max Lundell. vars undersökning Däckens och trafikattityden inverkan på uppkomsten av trafikolyckor presenterades i februari.

Målet med undersökningen var att klarlägga vilken betydel let.

ASTRID

När tiderna är kärva behöver vi det bästa

När tiderna är kärva behöver vi Heltsingforsare en kunnig och flitig kraft i riksdagen. Vi behöver vicehäradshövding Astrid Thors. Hon har de bästa utgångspunkterna för att bli en framgångsrik parlamentariker. Som mångårig ministermedarbetare åt Ole Norrback och Christoffer Taxell har hon redan visat vad hon går för. För tillfället jobbar Astrid som jurist vid Finlands Kommunförbund. Aven det uppdraget har gett henne en bred kontaktyta i Svenskfinland och ett fördjupat kunnande om samhäl THORSS

Håller sig till sak.

Astrid Thors kampanjbyrå, Georgsgatan 30, 2 vån. Tin 64 95 52, fax 64 95 58 Öppen vardagar kl 15-1 trid Thors + 6.11.1957 i Helsingfors, vicehäradshövding. sfp:s viceordförande

As ngre avstånd håller ti I andra bilar, dest ma svårare att krocka, påpekar Max Lundell.

se däckens skick och förarens trafikattityd hade för uppkomsten avtrafikolyckor. Lundell har analyserat nära 400 trafikolyckor med dödlig utgång och två personbilar inblandade. vilkas förare inte använt alkohol. narkotika eller starka mediciner. Olyckorna inträffade 1984-92; materialet har ställts till förfogande av haverikommissionerna.

Sämre däck hos skyldiga parter

Resultatet av undersökningen visar att endast två tekniska parametrar, nämligen det minsta mönsterdjupet i däckens slityta och dubbarnas utstick. varierade kraftigt mellan de skyldiga och icke skyldiga parterna i en trafikolycka.

Vid analys av däcken framkom att de flesta var jämnt slitna radialdäck med normalprofil. hade rätt lufttryck och minst 3 mm mönsterdjup i slitytan. Vinterdäcken hade oftast det i väglagen föreskrivna antalet dubbar med utsticket 0,5…1.5 mm.

— Betydande skillnader mellan däcken noterades endast för däckens minsta mönsterdjup och dubbutsticken. konstaterar Lundell. — Oberoende av jämförelsesätt hade de till olyckan skyldiga parterna genomgående ett mindre mönsterdjup och mindre dubbutstick än de oskyldiga parterna.

Viktiga skillnader

De skyldiga parternas däck hade oftast 5 mm mönsterdjup, medan de icke skyldiga parternas mönsterdjup i snitt var 7 mm — de skyldiga parterna hade också en större andel dubbutstick under 0,5 mm.

En icke oväntad iakttagelse var att en mycket stor del av de skyldiga parterna som förorsakat en trafikolycka av typ “motsatt körriktning på rak väg”, vid snöigt eller isigt väglag med hastighet 65…95 km/h hade ett mönsterdjup på unde 5 mm och/eller dubbutstick under 0.5 mm — vid samma förhållanden hade majoriteten av de icke skyldiga parterna mönsterdjup över 6 mm och dubbutstick över 0,5 mm.

Vem kör hur?

Lundell kom vid sin analys till att de skyldiga parterna inte endast oftare utan även fidigare förlorar kontrollen över sina fordon. Han finner det möjligt, om än osannolikt, att detta i huvudsak beror på sämre däck; närmare ligger enligt hans mening förklaringen att förarens personlighet och attityd reflekteras i såväl “fordonsomsorg” som körbeteende. Analysen gav vid handen att de manliga bilisternas olycksbenägenhet påverkades av civilstånd, körerfarenhet och ålder, i nu nämnd ordning. Oberoende av körerfarenhet och ålder förorsakade de ogifta relativt sett flera trafikolyckor än gifta eller samboende. Bland förare med samma civilstånd och i samma åldersgrupp hade de som körde under 20 000 km/ år högre benägenhet.att förorsaka en trafikolycka. Ogifta män under 27 år som körde under 20 000 km/år förorsakade relativt sett flest olyckor

Livsmotivation

En hypotes är att bilister som lever i parförhållande kör mer “ansvarsfullt” och därför förorsakar färre olyckor. Är det så att “ansvarsfulla” individer genom denna egenskap lättare hittar en livspartner och också kör mera ansvarfullt? Eller kör man mer ansvarsfullt för att det finns en livspartner?

Lundell anser i alla fall att en slutsats man kan dra av undersökningen är att trafiksäkerhet i hög grad är en attitydfråga, emedan de icke skyldiga parterna i de undersökta fallen hade däck i bättre skick, oftare använde säkerhetsbälte, och höll lägre överhastighet.

— Massiva satsningar på “olycksmildrande” teknik i bilarna ter sig tämligen meningslösa om de inte kompletteras av en effektiv attitydbearbetning som tar sikte på att eliminera en nonchalant inställning till eget och andras liv, säger Lundell, som finner det groteskt att man “godkänner” en årskvot om 600-700 dödsoffer i trafiken.

Undersökningen har delfinansierats av Trafikförsäkringscentralen och Henry Fordstiftelsen. 21