Teknologi i förändring

Taggar: Teman: teknologi

Teknologi i förändring

Människornas uppfattningar om hur framtiden skulle gestalta sig började kraftigt och på bred front förändras och stå i konflikt med varandra under 1960-talet. Konflikterna gällde framför allt uppfattningarna om vad man å en sidan hoppades av framtiden och å andra sidan vad man fruktade att den skulle föra med sig. De här uppfattningarna skapade krav på förändringar som inte minst riktade sig mot teknologin, dess ställning och utveckling.

y»” Förstörd miljö, ökad risk för allvarliga katastrofer och försämrad livskvalitet uppstod mitt i överflödets samhälle. Också alldeles nya aspekter trädde i förgrunden. Man började se jordklotet och mänskligheten som en global helhet.

Ny medvetenhet

Ur ingenjörernas synvinkel var uppvaknandet till ekologisk medvetenhet i början lite smärtsamt, därför att det gav upphov till helt nya och motstridiga krav på teknikens utveckling och värderingen av den. En ytterlighetsuppfattning var färdig att kasta hela tekniken överbord och ville ”tillbaka till naturen” — vad man nu sedan avsåg med det — medan andra ytterligheten nästan ville utropa tekniken till den automatiska frälsaren.

En annan, mera smygande förändring i världen skedde i relationerna till utvecklingsländerna. 1960-talet misslyckades med strategin att starta en välståndsutveckling i u-länderna med hjälp av den kontinuerliga ekonomiska tillväxten i industriländerna.

I början av 1970-talet godkände FN en ny resolution om den internationella ekonomiska världsordningen. Den här världsordningen är en utmaning även för ingenjörerna att vakna upp till mänsklighet och medvetenhet. Det här kan inte bara ske genom att de utvecklar tekniken som hittills, utan kräver också att de utvecklar sin egen etiska åskådning.

Utvecklingsländernas problem är hungersdöd, undernäring, brist på skydd, kläder och skolning — de grundläggande behoven för nästan

FORUM 1/7 ett par miljarder potentiella konsumenter. Det skulle finnas ett stort behov av ny teknologi för att fylla dessa grundbehov,. Samtidigt som cirka hälften av världens vetenskapsmän och ingenjörer i alla fredsälskande länder tjänar en teknik och ett system som främjar helt andra syften — förstörelsetekniken.

Vetenskaplig teknolog Ännu i början av detta århundrade var tekniken i stor utsträckning ett handarbete och ingenjörernas kunskaper var i hög grad erfarenhetsmässiga. Ju längre den teknisk-vetenskapliga utvecklingen famskrider, desto fastare blir emellertid relationen mellan vetenskap och teknik och desto nyttigare och till och med nödvändigare blir det för varje ingenjör att även känna till inte endast sitt yrkes vetenskapliga utan även dess filosofiska grundval och frågeställningar. Det är frågor so € borde vi överge eller åtminstone minska teknologins roll och ändra vår teknikbaserade tillvaro för att söka något annat i ställe Ö i vilket förhållande står vetenskapens och teknikens utveckling till varandr Ö finns det några principiella eler faktiska gränser för teknologins utveckling och hur tar de sig praktiska uttryc Ö i vilket förhållande står samhällets och människornas andliga utveckling till teknike Ö är det möjligt att teknologin direkt eller indirekt kan skapa sådana problem som ingen ny teknik kan råda bot p Ö går teknikens utveckling alltid automatiskt i rätt riktning som en följd av marknadernas prisinformation och sker detta vid rätt tid och tillräckligt kraftfullt och effektivt med tanke på den tid som står till förfogande för att lösa det aktuella probleme Ö ökar eller minskar den tidseftersläpning, som de stora tekniska grundlösningarna kräver?

Lika negativ som ultrapessimismen är på sitt sätt den ultraoptimism, som tar sig uttryck i ett slags tro på ”technology fix”. Teknologins utveckling och problemlösningar kan vara förvånande i efterhand, men de är inte triviala eller självfallna, såsom en trollkonstnärs trick i en fullsatt cirkus. Oljekrisen lärde oss också att marknadernas prismekanismer inte alltid räcker till för att garantera en balanserad utveckling. Deras ”information” kan komma för sent.

En kvalitativ förändring hos teknologin kan uppstå på basen av nya framsteg inom naturvetenskaperna och de humanistiska vetenskaperna, och det är därför viktigt att följa med vetenskapens senaste rön och bygga in dem i den tekniska undervisningen i ett tidigt skede. Miljöfrågorna har fört fram speciellt ekologin och biologin som dylika nya vetenskaper.

Men tekniken drar inte enbart nytta av vetenskapliga resultat, utan skapar också nya förutsättningar för dem, De bästa exemplen på detta är olika vetenskaper som gäller ”extrema förhållanden”: materiens beteende under extremt tryck, under extremt höga eller låga temperaturer, forskningar rörande materiens fjärde tillstånd, synnerligen rena ämnen osv. Teknologin kan åstadkomma dessa extrema förhållanden som inte förekommer i naturen, och på så sätt skapa nya vetenskaper.

Teknologins gränser

Allt flera nya områden för vetenskapliga studier synes peka på att teknologins möjligheter är obegrän Vänd 2 sade. Eller är det så bara ur en begränsad synvinkel? Finns det redan i den teknologiska kunskapen i sig själv något som begränsar människans möjligheter?

Både vetenskapliga teorier och praktisk ingenjörskunskap bekräftar att teknologins gränser existerar. L. Tondl ser det som en fördel: när vi vet gränserna för teknologins möjligheter kan vi ekonomisera med de mänskliga resurserna så att vi verkligen uppnår resultat inom vetenskap och teknologi, och undviker fruktlösa ansträngningar. Tondl ger några exempel på gränser som ur teknologins synvinkel är viktiga: Carnots ideala värmemaskin, Heisenbergs princip, Shannons gräns för informationsöverföring, Turings ideala maskin för bearbetning av information, ljusets hastighet och Gödels teorem som gräns för problemens tekniska lösbarhet. Gränserna existerar, inte minst för att utvecklingen kräver tid för att anpassa sig till de reella villkoren.

Teknologivärdering

Konventionellt ekonomiskt tänkande har förutsatt att naturen och miljön är kostnadsfria och tillgängliga i obegränsad utsträckning, och att människans förmåga att lösa problem är obegränsad. Natur och miljö har lämnats utanför den monetära bokföringen som fria nyttigheter som varken behöver beaktas vid val av mål eller av teknologi. Teknologivärdering är ett nytt tänkesätt som vill utröna följderna av en viss teknologisk inriktning eller av ett teknologiskt projekt. Att betrakta teknologin som en variabel, som en mängd alternativ, är ett tänkesätt som inte varit alltför bekant ens för ingenjörerna.

Först existensen av alternativa lösningar gör det emellertid möjligt att vid sidan av tekniska och ekono 2 miska effektivitetskrav ta i betraktande också miljöpåverkan osv. Om flera mål ska uppfyllas samtidigt gör varje mål eller grupp av mål vissa teknologiska val gynnsamma, vissa andra oundvikliga och några kanske omöjliga. Så till exempel gör målet att bibehålla elenergins stora tillväxtfart det nödvändigt att i de flesta industriländer välja en teknologi som förutsätter fissionsbaserade kärnkraftverk.

Om ingenjörerna, liksom om alla andra yrkesgrupper, kan man säga, att de på basen av sin egen yrkesutbildning inte har några speciella förutsättningar utöver andra människor att veta vilka mål som är viktigast och som borde prioriteras ur den mänskliga utvecklingens synvinkel. De har naturligtvis inte heller sämre förutsättningar för detta än människor i allmänhet, Men med hjälp av sin yrkeskunskap har ingenjörerna bättre förutsättningar än andra att värdera effektiviteten hos de tillbudsstående tekniska alternativen ur målsättningarnas synvinkel, och likaså att veta vilka de olika alternativens följdverkningar är,

Att diskutera målsättningarna och deras prioritering är därför i hög grad också ingenjörernas sak. Det kräver både uppmärksamhet och framför allt förmåga och kunskap att på rätt sätt föra in i diskussionen upplysningar om teknikens gränsvillkor och teknikens möjligheter, och också om dess osäkerhetsmoment och risker, Ingenjörerna behöver teknikvärderingen som ett kommunikationssätt för att föra sin tekniska sakkunskap in i den diskussion och det beslutsfattande, där valen står mellan olika teknologiska alternativ och samhälleliga mål.

Kärnkraftsdiskussionen är ett exempel på hur man inte behärskar denna kommunikation och visar samtidigt nackdelarna med detta: pro Dagens palaver på polar esbo 35: Så förmånligt kan det vara. Därför att på Polar Esbo » betalar ni ingenting för konferens- eller grupparbetsrumme e betalar ni ingen hyra för standardutrustningen på konferensen

I de 35— per person som ni betalar för konferensen ingå också en god lunch. Be om offert på andra prismoderat alternativ: kaffe, bastu, representationsmåltider osv.

Polar Esbo är ett konferenshotell för affärsmän.

Ligger bekvämt 7 km västerut längs Tarvovägen.

:90-523 533, Telex: 12-2132.

Rin jekt fördröjs och försvåras, eller planer och kapital inriktas på fel sätt — beroende på från vilket håll man betraktar saken.

Etiska synpunkter

Det är ändå skäl att minnas att teknologin i en eller annan form alltid kommer att vara en nödvändig förutsättning för att förbättra kvaliteten på det mänskliga livet och en del av dess väsentliga innehåll. Det här håller streck i alla livskvalitetens dimensioner, som till exempe € tillfredsställandet av de materiella grundbehove 9 humaniseringen av arbetskvaliteten och utvecklandet av sociala arbetsförhållande € individens och samhällets samspel och dess utvecklin € förhållandet mellan det mänskliga livet och naturen och hur det förra ska kunna anpassas till livet istort.

Teknologin och dess olika alternativ ska alltid utvärderas på basen av sina möjligheter att öka dessa livskvaliteter. Vid utvärderingen ska man beakta den dimension som gäller den tidpunktsmässiga och regionala tyngdpunkten hos målsättningarna: hur påverkar de vårt eget liv, våra samtidas liv, kommande generationers liv? Men då är vi redan långt inne i ingenjörsarbetets etik, Den etiken kräver en fortlöpande justering och uppmärksamhet inför omgivningens förändrade tryck. JO

Artikeln har författats av professor Pentti Malaska, Finlands enda medlem i den berömda Rom-klubben.

3

FORUM 1/78