Teknologiembargot är obekvämt
av Urpo Kaila Forum 1988-02, sida 23, 04.02.1988
den en coatinglinje för optisk kabel.
COCOM har inte hindrat Nokia från att exportera avancerade kabelmaskiner till Sovjet, På bil leknologiembargot ör obekvärnt:
Protestern mot COCOM ökar
Text: Urpo Kaila
Embargot på Sovjetexport får allt färre anhängare. Fler och fler europeiska företag protesterar mot förbudet att exportera militär och strategisk teknologi till öst. COCOMbestämmelserna gör att stora civila marknader
I öst förblir otillgängliga.
ränsdragningen mellan militär och G civilteknologi är ytterst svår, vid hög teknologi omöjlig. Företag vilkas export av civila produkter har förhindrats av COCOM-bestämmelserna, har känt sig ojust behandlade.
COCOM är en förkortning av Coordinating Committee for East West Trade Policy. Denna kommitté har, som namnet säger, till uppgift att koordinera handeln mellan medlemstaterna och östblocket. Organet grundades år 1949 och till det hör alla Natoländer förutom Island och Japan. I praktiken innebär detta ofta ekonomisk krigföring.
Idag kan man i USA observera en utveckling mot avreglering av östhandeln. I första hand gäller detta teknologi på “medelnivå”. Utveckling stöds både av bättre öst-västrelationer och av att embargot överlag rimmar illa med att man i andra sammanhang kraftigt förespråkar frihandel.
UM tryggar teknologiimporten
Legationsrådet Lauri Korpinen vid utrikesmi FÖRUN, 2/198 nisteriets handelspolitiska avdelning betonar att det är viktigt för finländska företag att de får tillgång till all den teknologi de behöver på ett jämlikt sätt jämfört med företag i andra marknadsekomier. Endast på detta sätt kan de trygga sin konkurrenssituation på den internationella marknaden.
Finland har i internationella sammanhang — GATT och OECD — framfört att teknologiembargot borde lindras och småningom avskaffas helt och hållet.
Senaste sommar meddelade myndigheterna I USA om sitt beslut att ändra på systemet för exportlicenser till Finland så att ansökningarna behandlas snabbare än förut och att finländska företag kan få en allmän G-COM — licens för kontinuerlig import av högteknologi. När behandlingstiden för en licensansökan till myndigheterna i USA tidigare var ca 172 månad kan finländska företag nu få sina ansökningar behandlade inom två veckor.
Inom ramen för det allmänna licensavtalet är det tillåtet att återexportera produkte till väst. Det är möjligt att man i framtiden ytterligare skär ner dessa handelshinder, påpekar Korpinen.
Nokia: egen teknologi Informationsdirektör Matti Saarinen på Nokia säger att det i Europa I regel är österrikiska och schweiziska företag som har fått problem med COCOM (han nämner också skandalen med Toshiba och Kongsberg Vopenfabrikk). Enligt Saarinen har Nokia klarat sig utan trassel | första hand därför att företaget inte verkar i den vapenteknologiska branschen.
En annan orsak till att Nokia har kunnat undvika teknologiembargot är att företaget i vissa fall kan använda sin egen teknologi i östhandeln. Inom vissa smala sektorer, t ex vid konstruktion av kabelmaskiner, har Nokia enligt Saarinen en mera avancerad teknologi och ett högre kunnande än COCOMländerna. Nokia har satt upp en hi-techkabelfabrik | Odessa med sina egna och sovjetiska komponenter.
Trots att embargot inte drabbar Nokias nuvarande östexport särskilt hårt, är det ändå ett reellt handelshinder. Flera potentiella exportprojekt har skrinlagts för embargots skull. Därför hoppas även Saarinen att embargot slopas.
COCOM och östpolitiken
Det är utan tvekan främmande för Finlands officiella utrikespolitiska dogmatik att stöda Nato-ländernas ekonomiska sanktioner mot Sovjetunionen. Men I praktiken blir Finland antagligen ändå, med eller emot sin vilja, indraget i embargot. En förutsättning för att företag får tillgång till importerad västteknologi är att de förbinder sig att följa teknologiembargots regler. Detta gäller inte endast privata företag utan alla som vill få tillgång till västteknologi, dv s också statsföretag och myndigheter.
Något tillspetsat kan man fråga sig om Finland genom COCOM-bestämmelserna blir indraget i Natos östpolitik. Har vi övergett vår neutralltetspolitik och vår egen östpolitik för att trygga den vitala importen av amerikansk teknologi?
Korpinen ser inte resonemanget som särskilt plausibelt. Han ser överhuvudtaget inte COCOM som ett utrikespolitiskt problem utan som ett problem som hänför sig till företagssektorn och dess tillgång till teknologi. Statsmakten och utrikespolitikens roll i denna situation är att se till att Finland å ena sidan som stat inte stöder embargot, och å andra sidan att Finland inte blir ett genomtfartsland för produkter och teknologi med exportbegränsningar.
Oberoende av hur man tolkar embargots politiska konsekvenser för tredje land kan man tydligt märka en europeisk irritation över COCOM. Många uppfattar denna politik som en relik från det kalla krigets år. Direkta ekonomiska orsaker talar för att slopa embargot. Nu går enorma östmarknader förlorade pg a COCOM. L 23