Utgiven i Forum nr 1970-11

Teuvo Aura: Ny regering eller nyval senast i september

Forum 1970-11, sida 22-24, 10.06.1970

Taggar: Personer: Teuvo Aura Teman: politik

I PORTRATTET

Teuvo Aura: Ny regering eller

En semesterregering kallas ministären Teuvo Aura, som så överraskande tog hand om regeringsrodret i mitten av maj. Dess chef överborgmästare Teuvo Aura karakteriserar sitt uppdrag som en utryckning av frivilliga brandkåren. En nödlösning alltså, när ordinarie brandkåren strejkar. Uppdraget är tillfälligt, och hr Aura säger rent ut, att han inte ämnar sitta längre än högst till utgången av september.

Till dess får politikerna lov att samla sig till en parlamentarisk regering, eljes är det bara att acceptera tanken på nyval. I höst behöver Helsingfors sin överborgmästare, och många andra medlemmar av ministären Aura har hösten fulltecknad med andra engagemang än regeringsbestyren. Även om hr Aura inte precis är någon dununge i rikspolitiken, så ligger det kommunala honom dock varmare om hjärtat.

Teuvo Aura är tavastlänning till börden, född i Karelen och uppvuxen i Helsingfors. Han skall alltså räknas som helsingforsare, om icke av födsel, så dock av ohejdad vana. Han är juris licentiat, men har mera fått namn om sig som ekonomisk expert. Han är känd som en skicklig förhandlare med förmåga att sammanjämka stridiga viljor. Men samtidigt är han också en mycket dynamisk person med utpräglade åsikter och klar målsättning, vilket inte minst kommit till synes på stadsdirektörs- och överborgmästarposten. Han har gett ny fart åt Helsingfors utveckling, som höll på att stagnera. Hans dynamiska person har på många sätt blivit sinnebilden för denna nya satsning, vilken inte alltid setts med blida ögon i grannkommunerna, där man -på sina håll talat om den nya huvudstadsimperialismen.

Men det är betecknande för Teuvo Aura, att han inte tjurskalligt försökt stånga sig igenom denhär muren av misstänksamhet och misstro, utan sökt nya vägar att komma överens med grannarna. I det fallet utgår han inte från Helsingfors inttessen, hur mycket helsingforsare och överborgmästare han än är. Han utgår från regionen som helhet, hur man ska få dess ekonomiskpolitiska maskineri att spela för optimal effekt.

Inte intresserad av politik!

Förmågan att se i stort har naturligtvis sitt samband med insatserna på riksplanet, som förhandlare och regeringsmedlem. Det har kanske även ett samband med ett ganska svagt intresse för partipolitiken som sådan. Det kan i första hand verka överraskande, att en herre, som suttit med i fem regeringar och vid sidan därav haft flera offentliga uppdrag, som i elva år sköt 2 ordförandeklubban i Helsingfors stadsfullmäktige och varit liberala folkpartiets viceordförande i fem år förklarar, att politiken egentligen inte intresserar honom.

Men förklaringen förefaller mindre överraskande, om man kommer i håg, att han suttit med som >»politisk» minister i bara en regering, Kekkonen I 1950, och som fackminister i fyra. I den förstnämnda regeringen efterträdde han Sakari Tuomioja som handels- och industriminister, när denne övertog chefskapet för Finlands Bank, och hade samtidigt även hand om löneärendena. Det var den hösten, som det bekanta Aavtalet föddes och följande år, 1951 åstadkom Kekkonen II borgfred, vilket ledde till att socialdemokraterna inträdde i Kekkonens ministär nr 2, i vilken Aura beklädde justitieministerns post. Åren 1953—54 var han handels- och industriminister samt biträdande utrikesminister i Sakari Tuomiojas kabinett. Han stödde Tuomioja i 1956 års presidentval.

Bara till höste — Presidenten hade rätt i, att det sedan dess har varit glest med kontakterna, konstaterar hr Aura. »Brandkårsutryckningen» nu kom mycket överraskande. Överborgmästarens resväskor stod redan färdigt packade för ett officiellt besök i Prag och Sofia, när budet kom. Det var bara att packa upp igen. Tidtabellen för regeringsbildningen var mycket snäv. Både presidenten och hr Aura räknade med att också folkdemokraterna skulle låta sig representeras i den halvpolitiska presidentregeringen. Schemat var tänkt 8 + 7 (8 borgerliga, 7 vänster — 4 socdem. och folkdem. — bland dem skulle arbetsgivarna och FFC vara representerade. Men kommunisternas vägran att dansa med gjorde att turerna måste läggas om. Hr Aura betonar sin regerings karaktär av kortvarig nödlösning. Längre än till och med september kan den troligen inte sitta. För många av dess medlemmar — bl.a. statsministern själv — väntar så stora arbetsuppgifter i höst, att det är praktiskt omöjligt att fortsätta längre. Till dess måste politikerna

Forum 11/7 samla sig för en parlamentarisk regering, eller också får de lov att ta nyval, förklarar hr Aura.

Sommaren går bra att kombinera med regeringsbestyren. Det hade ändå mest blivit att resa och representera staden i sommar: Sofia, Prag, Birmingham, London. Filandet på huvudstadens budget börjar på allvar först på höstkanten, och statens budgetförslag vilar åter mest på finansministern.

Folkförsörjningschef och postbanksdirektör

När hösten kommer återgår alltså hr Aura till det kommunala. Det ligger hans hjärta närmare än rikspolitiken, har han deklarerat många gånger. Det är mindre politik och mera konkreta frågor och arbetsuppgifter på det planet, menar han. Sina första kommunala lärospån gjorde han som sekreterare vid folkförsörjningen i Helsingfors strax efter vinterkriget. Det jobbet sökte han mest för att snabbare bli hemförlovad. Under mellankrigstiden fick han ett anbud att starta ett nytt förlag, Tammi.

— Jag hann så mycket att jag anställde en sekreterare och skaffade inredning till verkställande direktörens rum, innan fortsättningskriger kom med mobilisering till generalstaben. Men huvudstaden behövde en folkförsörjningschef och kom att tänka på förra sekreteraren. Hr Aura kommenderades för tre månader åt gången till folkförsörjningsbyrån och hade mycken användning för sin förhandlingsförmåga, för huvudstadens försörjningsläge var allt annat än gott.

— Jag vat nog lite nervös, när jag skulle uppvakta regeringsherrarna, men min pappa bad mig ta det lugnt. Kom i håg att de också börjar sin dag precis på samma sätt sorm du, sa han. Från »folksorgen» flyttade han över till Postsparbanken — sedan han först beskådats och godkänts av Väinö Tanner — först som viceverkställande, därefter som VD och senare generaldirektör. Det var här som han först stiftade bekantskap med Urho Kekkonen, medlem av bankens styrelse, och småningom drogs med i rikspolitiken, först som medlem av en kommitté, som skulle utreda och ge rekommendationer till en reformering av fångvården. Hr Aura lyckades med konststycket

Forum 11/70

FORU att åstadkomma ett enhälligt betänkande och fick som »belöning» i uppdrag att bilda Ekonomiska rådet och komma med förslag till ett ekonomiskpolitiskt program 1946.

Har ni gjort något illa — En omöjlig uppgift, kommenterade pappa, och visst var den omöjlig. När rådet — i vilket bl.a. Klaus Waris, sedermera riksbankschef och Erik Törnqvist, numera chef för finansministeriets folkhushållningsavdelning och ekonomisk prognosmakare satt med — hade avgett sina programförslag, först ett mindre och sen ett mera omfattande, beslöt regeringen en vecka senare att göra rakt tvärtom mot vad rådet rekommenderade. Bl.a. genomfördes betydande prishöjningar mot rådets varningar.

Rådets presidium såg därför ingen annan utväg än att avgå, varpå vi uppkallades till president Paasikivi, som förhörde sig om våra motiv. När vi förklarade hur saken låg till, frågade Paasikivi: har ni gjort något illa? Nej, svarade vi tveksamt.

Då ska ni inte avgå? Under en tid som denna bör den som inte har gjort något illa stanna på sin post, förklarade presidenten.

Psalmsång för överborgmästaren

Postsparbanken tjänade hr Aura i 26 år. Han var med om att bygga upp den och »kunde den utan och innan», när han sommaren 1968 övertog stadsdirektörsskapet i Helsingfors efter överborgmästare Lauri Aho, Själva valet skedde redan i februari och hade endel dramatiska inslag med starka protester från finska högern, som ansåg posten »vikt» för den. Men Auras majoritet var betryggande, 52 mot 21. Här såddes dock fröet till en missämja mellan kokoomusgruppen och liberala folkpartiets grupp, som allt ännu inte har kunnat övervinnas. Den nyvalde stadsdirektörens första »tjänsteuppdrag» blev att vid sexsnåret följande morgon för en rundradioreporter i telefon uttala sig om Jouko Kuhas världsrekord i 3000 meter hinder satt dagen innan på Stockholms stadion. Sen dess har de hänt att en dam vid tretiden på natten velat sjunga psalmer Vänd 23

PORTRAÄTTET

Kommunalpolitikern Aura »Praktiskt samarbete kan skapa storkommun i Helsingforsnejden i telefon för överborgmästaren. Vis av skadan kopplar hr Aura numera ifrån telefonen till natten.

Hur kom det sig, att hr Aura valde ett säkert mycket mera krävande och ansträngande jobb i Helsingfors stads tjänst, när han hade en lugn och bra tjänst på Postsparbanken — Jag var nog ganska tveksam, säger han. Men dels kunde jag redan banken utan och innan, och dels ville jag slippa dubbelarbete som både tjänsteman och politiker. Hade jag stannat kvar i Postsparbanken, så hade jag antagligen inte undgått att alltmer dras in i politiken.

I det jobb som Teuvo Aura nu har, stadsdirektörstjänsten i Helsingfors, är politiken en del av jobbet, och här trivs han som fisken i vattnet. Det är också ett jobb som passar hans oroliga ande och verksamhetslust mycket bra. Hans intåg i ämbetshuset i Berghäll har betytt, att det kommunala maskineriet gått upp i varv för att kunna följa med i överborgmästarens takt.

Börja med Kampen

Under de två år som Teuvo Aura har suttit vid rodret i Helsingfors har för huvudstaden väsentliga beslut klubbats av i ganska rask takt. Där är det definitiva Metrobeslutet, överenskommelsen om trafiksamarbete med statsjärnvägarna — vilket Helsingfors sparade många metromiljoner på — den nya inre expansionen med storprojekt som Haga—Vandaplanen kring den nya elbanan till Mårtensdal, m.m.

— Trafiklösningen är klar, konstaterar hr Aura förnöjt. Esbo börjar bli moget för att också komma med i en gemensam lösning för hela kärnregionen. En annan väsentlig uppgift är att påskynda planeringen, bl.a. av den anledningen att helsingforsindustrin behöver arbetskraft och denna åter bostäder, hyresbostäder. Vi behöver tomter och stadsplaner, men stadsplanerna förutsätter att trafiklösningen är klar. Från den synpunkten är utgångsläget ljust, i synnerhet i den västra riktningen (Mårtensdalsbanan).

Östra Helsingfors är ett känsligare problem. Här får man lov att gå varligare fram för att nå en lycklig lösning av den nöd 2 vändiga koncentrationen och utbyggnaden. En svår arkitektuppgift.

Norrut från centrum marscherar Böleplaneringen raskt fram och här bör man kunna börja bjuda ut tomter redan 1973. Tomter finns det också i citykvarteren, på Kampen, blott man får centrumplaneringen ut ur det bakvatten den råkat i. Det förnuftigaste just nu är att lämna busstationskonflikten därhän och koncentrera sig på Kampen, där tomter ganska snabbt skulle kunna bjudas ut.

Terrasstorget är det också skäl att hoppa över i detta skede, anser överborgmästaren. Det är viktigt att dess monumentalitet inte går förlorad.

Samarbete

Teuvo Aura har länge hört till förespråkarna för ett utvidgat samarbete inom Helsingforsregionens kärnområde. Fast samarbete mellan de tre stora (Helsingfors, Esbo, Helsinge) förekommer ju på flera områden, men ett fast samarbetsorgan i töppen har saknats. Nu har kommunerna dock kommit överens om att grunda en samarbetskommission med både tjänstemän och förtroendemän, ett miniatyrparlament med rådgivande och initiativtagande funktion, efter mönster från Stor-Göteborg.

— Kommissionen fick nu inte riktigt den form, som jag hade tänkt mig, förklarar hr Aura. Den blev för stor, 28 medlemmar är en lite för ohanterlig församling. Den första uppgiften blir därför att avsnöra ett arbetsutskott. Och så ska ju kommissionen få en egen byrå med byråchef och personal för de nödvändiga utredningarna.

Medan Hannuskommittén grubblar på den lämpligaste lösningen av Helsingforsnejdens kommunreform, håller alltså kommunerna själva på och »kör in> en samarbetspraxis, som när allt kommer omkring blir den mest praktiska lösningen. — En vacker dag kanske vi märker, att vi genom det rent praktiska samarbetet redan bildar en enda storkommun, säger hr Aura.

Forum 11/70

Utgiven i Forum nr 1970-11

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."