TFIF jubilerar
Forum 1990-06, sida 45, 05.04.1990Taggar: Personer: Gunnulf Mårtenson Organisationer: TFiF
fortsättning från sid för det. Huset kan bland annat erbjuda simultantolkningar vid kongresser till 12 olika språk och VIP-avdelningen är försedd med skottsäkert glas. 50 tidningsreportrar jämte 30 radio- och TV-kolleger har arbetsmöjligheter i huset.
Finlands ambassader runt om i världen utgör en viktig informationskälla, Finnairs agenturer likaså. Informationsbroschyrer på sju språk har sänts ut över hela världen. En ny upplaga på 30 000 exemplar postas i samband med husets invigning inom kort.
Bland de första internationella storheter som tar huset tjänster i användning notetas Socialistiska Internationalens Vänsterforum samt på musiksidan National Symphony Orchestra under ledning av Mstislav Rostropovitj och London- symfonikerna med Esa-Pekka Salonen vid taktpinnen.
Nordiska veckor, en för vart land, kommer att arrangeras i hjärtat av det finska Finland med början i oktober då islänningarna tar huset I besittning.
De tre huvudsalarna är alla väl ljudisolerade vilket möjliggör parallell verksamhet.
Ett utrymme som speciellt omhuldas av Tammerforshusets överintendent är ett 3000 m3 stort utställningområde i bottenplanet som kan härbergera små exklusiva mässor.
Som medarbetare på underhållningsplanet har Öhman Jarmo Hakkarainen som ansvarar för det klassiska musikaliska utbudet medan Helena Kokko ansvarar för den övriga underhållningen och även fungerar som TV- chef i huset.
Tammerforshuset kommer att köra både med egna produktioner jämsides med joint venture projekt med TV och Nationaloperan. Den öhmanska filosofin går ut på att skapa ett mångsidigt och attraktivt allaktivitetshus för att även kunna locka svårflirtade helsingforsare ut från sina invanda domäner.
Gropen för det nya Tammerforshuset grävdes år 1987 och endast 2,5 år senare står huset alltså på plats. Endast 4-5 veckor försenat. Personalen flyttade in för två veckor sedan. Huset överlåts till beställaren den 1 juni 1990 och genast dagen efter invaderar fysiologer och joggarfantaster huset under rubriken “Sports for all”. En inkörspunkt som lämpar sig väl i sammanhanget.
Sidoeffekterna i Tammerfors är inte ringa. Det kalkyleras med att cirka 1500 arbetsplatser kommer att skapas runt projektet. Till största del för kvinnor, i staden med det stora kvinnoöverskottet.
Medskyldiga
Arkitekterna Sakari Aartelo och Esa Piironen har skapat Tammerforshuset, Yrjö Kukkapuro har designat en stor del av husets möbler och duon Pi Sarpaneva, Maj Kuhlefelt har designat de anställdas kläder. Yrjö Viherheimo har konstruerat salens stolar. Alpo Halme har haft ansvar för det akustiska och konsortiet Puolimatka Oy-YIT har stått för det praktiska genomförandet. LJ
FÖRUN, 5/1990
Gunnulf Mårtenson, ordförande för jubilerande TFiF.
THF jubilera rdförande Gunnulf Mårtenson, O Tekniska Föreningen i Finland fi rar denna vecka sitt 110-årsjubileum. Landets äldsta ingenjörs- och arkitektförening har trots sin ålder inga skröpliga ben. Om inte annat så visar ett digert jubileumsprogram att föreningen har livskraft och förmåga till förnyelse. Vad är målsättningen för jubiléet? — Jubildets målsättningar är två: dels vill vi aktivera föreningens medlemmar och vidga deras insikter om tekniken i sitt sammanhang, dels vill vi använda jubileumsfirandet till att profilera oss också utåt och påminna opinionsledarna i landet om teknikens betydelse och möjligheter. — Mottot för jubileumsåret är ”Tekniken ger lösningar”. Med detta val av tema vill vi betona ingenjörs- och arkitektkårens ansvar för och möjligheter till att bidra på ett positivt sätt till den allmänna samhällsutvecklingen. Jubileumsårets symbol, kotten, symboliserar självfallet Finlands viktigaste naturtillgång, skogen. De många fröna, som tryggar återväxten, kan anses vara alla de idéer tekniken ger i sina lösningar. Fjällen kan anses vara den organiserade ram som teknisk utveckling ger för idéutvecklingen. Kotten är sinnrikt konstruerad, den är ”sympatisk”, den kan lätt användas i dekorationer och i PR-sammanhang. — Även om 110 inte är lika ”jämnt” som föreningens senaste jubileum kommer vi att ljudligt skramla med muttrarna i en lagom stor burk.
Vad innehåller jubiléet — Jubileumsfirandet kommer att pågå hela året. TFiF:s seniorer inledde i januari med att presentera förtjänta personligheter från Finlands teknikhistoria. I februari anordnades tillsammans med Driftsingenjörsförbundet i Finland och Svenska Tekniska Vetenskapsakademin det redan traditionella Ingenjörsforum i miljöproblematikens tecken. Två gånger tidigare har vi anordnat ett miljöforum av samma klass, nämligen 1980 och 1970!
Huvudfesten går av stapeln den 7 april med jubileumsårsmöte, där Erik Allardt är festtalare, och bal på Fiskartorpet. I juli anordnar TFiF en familjeträff med ”tekniktrevligheter” för alla åldrar i Nagu. Hösten inleds med ett arkitektoniskt symposium och fortsätter i lättare stil med bl a traditionellt Chalmersspex och en Teknik-är-kul utställning.
Hur har TFiF lyckats med att kontinuerligt vara så aktiv — I min kolumn ”Kotte under kudden på annan plats i detta nummer av Forum presenterar jag en del av Tekniska Föreningens strategiska tänkande, Låt mig här konstatera vilket läget är inom de olika nyckelområdena, enligt vår bedömning.
— Medlemsaktiviteten är — i belysningen av historiska siffror — betryggande och i tilltagande. Rekryteringsgraden är hög: ca 85 procent av nyblivna svenskspråkiga diplomingenjörer och arkitekter ansluter sig. Värvningen av ”aktivister” till ca ett hundratal olika förtroendemannaposter inom föreningen stöter endast på måttliga problem. Relationerna till våra grannföreningar och andra närstående ”intressenter”, högskolorna mm, är gott. Särskilt bör det goda mångåriga samarbetet med Driftsingenjörsförbundet nämnas.
— Vi har nyligen färdigställt en prognos för föreningens ekonomi under 90-talet, enligt vilken det ser ut som om kostnaderna för utökade aktiviteter kan bäras. Närmast siktar vi på att etablera oss kraftigare utanför huvudstadsregionen.
— Sist och inte minst: de två huvudidéer som föreningens stadgeparagraf kan summeras i, nämligen ”samhörighet mellan de finlandssvenska diplomingenjörerna och arkitekterna” och ”se tekniken i sitt ekonomiska, samhälleliga och miljömässiga sammanhang”, räcker gott som verkligt bärande idéer för de närmaste tio åren.
Hur ser ordföranden på framtiden — Fortsättningsvis är det ingenjörens främsta uppgift att se till att tekniken fungerar. Kraven på de tekniska lösningarnas ekonomi och kvalitet bara ökar. Men därutöver måste en tillräckligt stor del av ingenjörskåren ha förmågan att analysera och informera om hurudana konsekvenser den tekniska utvecklingen kan leda till. Här har TFiF en uppgift.
— En huvudtes är att tekniken har — eller kan utveckla — lösningar till ett stort antal dagsaktuella problem — under två förutsättningar: dels att problemet kan specificeras på ett sätt där teknikens skapare kan ta vid, och dels att resurserna görs tillgängliga.
— Den kontinuerliga ”produktutveckling” av själva föreningsverksamheten vi bedriver genom en mekanism av ”fria arbetsgrupper” ger oss tilltro till TFiF:s förmåga att kunna fortleva och vidareutvecklas som förening i en föränderlig omvärld.
En kort definition av TFiF:s linje — Tekniska Föreningen vill fortsätta att vara en självständig, riksomfattande, svenskspråkig förening för diplomingenjörer och arkitekter. L 45