The Source
av Odd de Presno Forum 1984-16, sida 25-26, 17.10.1984
Av BJÖRN SUNDELL
Dialogen fortsätter brevledes och slutligen tillåts en större prishöjning.
Under de följande åren fortsätter processen när nya behov av att höja priserna föreligger. Politiker kontaktas, facket involveras, nya skrivelser författas, företagsnämnder sammanträder och promemorior avlöser varandra.
Jonung beskriver på ett fascinerande sätt stegen i den långt utdragna processen, Man må sedan vara av vilken åsikt som helst om behovet av prishöjningar, men ett faktum kvarstår: dessa byråkratiska utspel slukar såväl skattebetalarnas som kundernas pengar. Och fallet är ingalunda unikt. Jonung beskriver andra duster mellan stat och enskilda företag. En av dem gäller MoDo-konsumentprodukters önskan att höja priset på bland annat Rustibuss blöjsnibbar, vilka också är underkastade prisstopp. Blöjorna är för billiga, tycker företaget.
MoDo ansöker om tillstånd för prishöjning. SPK kräver utredningar. MoDo skickar kopior på 55 fakturor och en redogörelse på åtta sidor över företagets lönsamhetssituation. SPK tillåter inte prishöjning. MoDo överklagar. SPK tillåter en liten prishöjning. MoDo överklagar hos regeringen. SPK vänder sig till Handelsdepartementet för att motivera sin ståndpunkt. MoDo gör nya rapporter och processen rullar vidare. Frågan om blöjorna bollas mellan olika instanser i ett halvårs tid.
Studierna av de olika fallen ger upphov till många spörsmål. Lönar det sig verkligen för samhället att använda resurser för dylikt papperskrig? Stora företag med jurister och ekonomiskt utbildade klarar kanske av papperskriget, men hur går det för småföretagen när de försöker hävda sig mot Statens pris- och kartellnämnd? Hur många ger upp, skär ner tillverkningen och minskar personalen?
En av de viktigaste slutsatserna i Jo nungs bok är, att priskontrollen ökar samarbetet mellan företag i reglerade branscher. Regleringarna leder till karteller då enskilda företag försöker hävda sig mot byråkratin, något som varken ligger i kundernas eller samhällets intresse. På det sättet uppstår två starka parter som bekämpar varandra, staten och kartellen, medan kunderna och de enskilda medborgarna hamnar i kläm. Som vanligt.
Lars Jonung: Prisregleringen, företagen och förhandlingsekonomin. Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, Stockholm 1984.
16/84 F | RUN
Av ODD DE PRESNO
The Sourc — Amerikas informationsverk
Datapaks billiga informationsservice har fört USA närmare oss. För en billig penning kan vi nu försöka använda The Source, ett enormt informationsnät. Bolaget ägs gemensamt av Reader’s Digest och Control Data Corporation,
Där finns något för varje smak.
EH Det nyaste inom nyhetsförmedling är ”deltagande”. Du läser en dagsaktuell nyhetsartikel, ser hur andra reagerar på nyheten, sänder tilläggsfrågor till journalisten och han sänder dig ett personligt svar tillbaka. Elektroniskt och direkt.
”Participate”, som det kallas, erbjuds abonnenterna hos The Source i USA, en elektronisk informations- och kommunikationsservice för ägare av personliga datorer. Bakom bolaget står The Reader’s Digest Association och Control Data Corporation.
Medlemmar av den amerikanska Computer Press Association [CPA) har börjat använda den teknologi de skriver om som ”möteslokal”. Nästan all kontakt mellan medlemmarna sker nu elektroniskt genom The Source, Bland annat handlar det om skrivuppdrag och tillgång till ett dagsaktuellt dataarkiv med pressmeddelanden, “Medlemmarna kan också använda sig av vanlig elektronisk post och ”datakonferenser”. SourceMail för att sända brev och manuskript. Konferenstjänst för att ut byta ideer och information mellan medlemmarna on-line (dvs medan alla är uppkopplade samtidigt). Liknande tjänster är också tillgängliga för den vanliga användaren.
I samarbete med TV-bolaget PBS har The Source lanserat interaktiv television. Med programmet ”The New Tech Times” har man skapat ett tvåvägs TV-program för ägare av personliga datorer. Efter att ha sett det nämnda programmet kan du koppJa upp din personliga dator till the Source och ”prata tillbaka” till TV-apparaten. Du kan sända elektronisk post till programledarna, få information om kommande program, adresser och telefonnummer till företag eller individer som har uppträtt, beställa utskrifter av programmet och rabatthäften, komma med förslag om framtida program mm.
Mycket mer från Källan
The Source har nästan 60 000 abonnenter och ett brett utbud av tjänster ino 25
FÖRU : = a spe kommunikation, ekonomi och finans, nyheter och sport, resor, spel och konsumentservice,
För att bli abonnent måste du betala en engångsavgift på ca 1100 mk (ca 1 800 mk om du har en IBM PC) åt den skandinaviske agenten, A/S Datel Electronics, Norge. Skriver du direkt till The Source i USA klarar du dig undan med 100 USD.
Därefter betalar du en standard inkopplingsavgift per timme. Under perioden 7.00—18.00 under vardagar betalar du drygt 70 mk (i USA 20,75 USD). Under andra tider kostar det ca 180 mk (7,75 USD i USA).
Vidare behöver du ett Datapak-abonnemang för att hålla kommunikationsutgifterna nere. Totalt räknar jag med en kostnad på omkring 220 till 250 NOK per timme (160—180 mk) när jag ringer från Norge via Datapak och kör med ”kvällsprioritet” på the Source.
Betalningen sker med kreditkort: VISA, MasterCard eller American Express. Så den är inget problem.
Att koppla upp sig via Datapak är ingen konst. Företagets Network User Address är A9311030100047. Jag har vanligen använt följande kommunikationsparametrar: 7 bits ordlängd, ignore parity, en stoppbit, XON på min TRS-80 Model 100 portabla dator.
Efter att du satt in ditt användarnamn, kodord och Network User Address på Datapak, sker den vidare uppkopplingen ungefär så här: ”311030100047+ COM” (Datapak bekräftar att förbindelsen är etablerad) ”Connected to THE SOURCE ö 2 då (Första livstecknet från centralen) “>” (Här skall användarnumret och kodordet matas in) t ex ”ID DMO027 DELTA” (och därefter är du igång).
”DM0O026 [user 21) logged in Tuesday, 2 Oct 84 16:14:16. Welcome, you are connected to THE SOURCE. Last login Tuesday, 2 Oct 84 3:01:56. [C) COPYRIGHT SOURCE TELECOMPUTING CORPORATION 1984. If you missed last week’s SOFTCON Reports, Type SOFTCON at Command Level and Check ”What’s New”.
Det nästa som kommer är menyn. Du kan välja mellan att plocka från denna eller, om du vet vad du vill, att ange en ”adress” i systemet. Gör du det kommer du direkt dit, och behöver inte se på en mängd tidskrävande menyer. Min första meny den dagen såg ut såhär: WELCOME TO THE SOURCE 1) USING THE SOURCE 2) TODAY 3) UDAHE MAIN MENU 4) WHAT’S NEWMAND LEVEL. Jag knackade in 2, och fick följande nya meny: TODAY tuesday 2, 1984 1) A GLIMPSE AT TODAY’S BEST TV SHOWS 2) Univ. Psychology Dept. Helps Smokers Quit Habit. 3) WRITEAWAYS: Gov’t Booklet on UFO Sightings 4) THE OPINION FORUM: Why Not Let Americans Work at Home 5) You Don’t Have To Be Italian to Enjoy Pizza 6) YOUR HOROSCOPE FOR TODAY 7) PERSONALITY PROFILE; Film Director Robert Altman.
Och så kan du fortsätta ända tills plånboken är tom. Det finns ofantliga mängder information i the Sources databanker. Allt för mycket för att man skall kunna ge en översikt här. Låt mig hellre ta med några upplevelser jag haft.
16/8 ”Har du lust att prata”
BH “Do you want to chat”, flimrar det plötsligt över skärmen, när jag försöker få kontakt med en kollega. ”Chat” är en intressant möjlighet. Du kan med enkla kommandor: komma underfund med vilka andra användare som är inne på systemet just då, sända frågor om ifrågavarande användare är intresserad av att prata. Säger han ja är det bara att sätta igång, Det är som radioamatörerna. Det gäller att inte prata i munnen på varandra.
Innanför ”Business” finns det t ex kapitel som ”Stockcheck”, marknadsindikatorer, råvaruindex, va’uta, ”Financial Headlines”, ”Business Horizons”, Washington Newsletter osv.
Du är kanske mer intresserad av the RealTimes Magazine [Since 1982. The World’s FIRST Electronic PC Magazine), I ett annat dagligt magasin, BYLINES, finner du bl a ”spalten” av den berömde Jack Anderson.
Är du intresserad av facklitteratur kan du söka efter sammandrag av artiklar i kända amerikanska facktidningar. Du har mer än 6000 nyckelord att utnyttja och en lång rad av publikationer.
Är du nyhetstörstig kan du läsa UPIs nyhetstelegram. Också här kan du söka dig fram till det som är intressant.
Eller också kan du gå på kurs, t ex medan du är på vintersemester. Det gjorde David Ulmer medan han var på en månadslång skidsemester i Oregon. Efter att han var klar i skidbacken körde han sin bil till en telefonkiosk och överförde dagens lektion i sin dator. Medan han körde till nästa skidbacke kopplade han talsyntetisatorn till maskinen, så att han kunde lyssna på lektionen över bilens högtalare.
Via elektronisk post kan du komma i kontakt med Ulmer och få veta vilken sorts teknisk utrustning han använder…Du kan också sända brev till personer i USA som inte har en dator, och de får det inom maximalt två dagar.
Vad tycker jag själv då? Är the Source värt pengarna och besväret?
Det beror på intresse och behov. Själv hittar jag mer i databankerna hos CompuServe, som är ett annat amerikanskt informationsnät, Jag tycker att the Source är mer “”litterärt”, mer intellektuellt om du vill.
Det är emellertid ett bra ställe att börja på, om du har lust att närmare följa med vad som händer i det digitala USA.
PS. Om någon läsare vill abonnera på The Source har Forum adresser och telefonnummer till bolaget och agenten som nämndes i texten.