Tietotaajamas policy: Programkunnande primär profiliering

av Ragnhild Artimo Forum 1987-06, sida 09-10, 02.04.1987

Taggar: Orter: Jyväskylä Teman: teknologi

THefoftaajamas policy: PROGRAMKUNNANDE PRIMAR PROFILERING

Jywäskylöäs teknologiby Tietotaajama går medvetet in för en egen profil: programkunnande. Första byggnadsskedet startar i vår I Mattilanniemi — före årsskiftet skall utrymmena dör stå klara för de första ”hyresgöstema”. Redan nu är sexton hi-tlech-företa med I projektet.

yväskylä stad och Jyväskylä universitet J står bakom teknologibyn Tietotaajamna och den nuvarande verksamheten handhas av Jyväskylän Teollisuuskiinteistö Oy — stadens f d näringsbyrå — som ägs av staden.

— Upptakten skedde våren 1984 då Eero Peltola, då professor vid Jyväskylä universitet och numera direktör vid databehandlingslaboratoriet vid Statens tekniska forskningscentral VTT i Otnäs, tillställde staden ett förslag att grunda en egen teknologiby, berättar Jussi Nukari, projektchef för Tietotaajama. — Datateknikprofileringen var ett naturligt val: över 1 000 personer arbetar inom den branschen i och i omedelbar närhet av Jyväskylä. Bland dessa enheter kan nämnas bla Statens datamaskincentral VTKK, Folkpensionsanstalien FPA, försvarsmaktens enheter, en av skattestyrelsens enheter, Tietojyvä Oy som tillhör Tietotehdaskoncernen, Valmet Data Oy, Procons Oy CADCAM, samt i Äänekoski Mobira- och Telenokia-enheter.

Nukari tillägger att Jyväskylä universitets matematisk-naturvetenskapliga och ekono FRUN 6/198 miska fakulteter samt adb-institution tillsammans kan uppvisa över 1000 högre högskoleexamina, 140 licentiat- och 70 doktorsexamina. Staden har ingen teknisk högskola, men 450 ingenjörer och 500 tekniker har vid tekniska läroverket utexaminerats från automationstekniska linjen. Universitetsutbildning 1 administrativ databehandling har nyligen inletts, och från stadens handelsläroverk utexamineras i höst de första datanomerna.

Med finansiellt stöd av staden har datateknisk fortbildning kört igång vid KeskiSuomen Tietotekniikka Oy.

Nästa år inleder VTT.s databehandlingslaboratorium verksamhet i Jyväskylä — se separat ruta.

Navelsträng till universitetet Tietotaajama har ännu ingen gemensam fysisk existens; planeringen, koordineringen och organiserandet av verksamheten sker i Teoallisuuskiinteistös utrymmen i stadens centrum, och där är Nukari den samlande kraften.

Jyväskylä

Bildkartan visar schematiskt Jyväskylä centrum (1), universitetets huvudbyggnader ‘2), Tietotaalama I = Mattilanniemi (3), och Tietotaajama Il = Ylistönmäki (4).

Fasadbild av byggnaden i Mattilanniemi, som påbörjas ännu i vår. Byggnaden är förenad genom en gångbro med universitetets inrättningar. Arkitekt: Arto Sipinen.

Jussi Nukari vid Teollisuuskiinteistö är pr jektledare för Tietotaajama, och leder och koordinerar verksamheten i initialskedet.

— Planerna är att Tietotaajamas aktiekapital i detta skede skall bli 5 Mmk, varav staden tillskjuter 1 Mmk. Teollisuuskiinteistö, I vars hägn projektet utvecklats — och som alltså är stadens — koncentrerar sig nu på Tietotaajamas två byggnadsskeden so vänd

Teollisuuskiinteistös VD Martti Lampinen säger att Tietotaajama skall bli landets hjärntrust för programkunnande — det är målet.

Jyväskyl har en sammanlagd budget på 60—70 Mmk varav stadens andel är 15 Mmk.

Tietotaajama byggs inte bara symboliskt, utan också bokstavligt talat i anslutning till universitetet — första skedet, en fastighet på 3 000 m? i Mattilanniemi, förenas genom en täckt gångbro med universitets inrättningar där — vilket betyder direktkontakt med bla adb- och matematiska institutionerna.

— Byggnaden i Mattilanniemi inkluderar gemensamma konferens- och kursutrymmen utöver egentliga firmautrymmen, säger Nukari. — Området blir också modellområde för sk urbant trädgårdsbyggande. Andra byggnadsskedet om cirka 10 000 m? som inleds 1988 i Ylistönmäki har totalt byggnadsrätt för 50 000 m?, vilket också möliggör byggandet av bostäder där. I Ylistönmäki kan företagen reservera tomter för egna byggnadsprojekt — dessutom byggs där service- och hyresutrymmen.

Bägge områdena ligger bara någon kilometer från stadens centrum och har naturskönt läge vid sjön Jyväsjärvi.

Då bägge byggnadsskedena är klara 1989, räknar man med ett tjugotal företag och runt 350 anställda. De gemensamma tjänster som Tietotaajama-företagen skall ha tillgång till är erforderlig kontors-, juridisk och acministrationsservice, gemensamma utrymmen — för förhandlingar, utbildning och representation — och senare ett hela Tietotaajama täckande sk teknonät.

Målet: hjärntrust för programkunnande

Den medvetna inriktningen på programknow-how — planering, produktion och titllämpningar — är Jyväskyläs sätt att profilera den blivande teknologibyn mot andra städers teknologibyar.

— Teknologibyn i Otnäs är hela nationens visitkort, och tekrologibyn i Uleåborg hann blir den första i Norden, så vi behövde en egen identitet, säger Teollisuuskiinteistös

OPIMIC:

Skidbiljetter och sockermätare

Vad har skidhissbiljetter och sockerhaltimäötare gemensam? Elektrooptiskt kunnande och Jywväskylö-företoget Optimic, som satsar på dessa sinsemellan väsensfrämmande pEroduktiinjer. Redan nu står det klart att satsningen kommer att ge effektiv utdelning.

nens primära passion, skidliftportteknologin bara råkade bli aktuell och hade klart en sådan businesspotential att det kunnandet måste exploateras. Hakkarainen är VD för och delägare i Optimic Oy som med ett aktiekapital på en halv miljon grundades för ett år sedan av en handfull varmt troende hitech-verksamma. Verksamheten kom igång före årsskiftet och omsättningen för de två månaderna under 1986 uppgick till 1,6 Mmk. Mycket snart fann de färska företagarna det motiverat med ett systerbolag för den första marknadsproduktens -— den automatiska skidhissportens — bulkvara, biljetterna och andra grafiska produkter, och grundade raskt Opti-Ski Oy, som skall nå upp till en omsättning om 3,5 Mmk innevarande år. Aktionärer i Optimic är tre hi-tech-företag — Noptel, Midare och Jidea — Jaakk | FS omåre 0 är Jaakko Hakkarai 10

Hakkarainen (med 59 procent), Alpo Ikonen (Safematics och Allaways grundare) samt Jouko Korppi-Tommola. De tre herrarna plus Risto Myllylä (Noptels VD) är också aktionärerna I Opti-Ski. Styrelseordförande för Optimic är professor Pertti Kettunen, managementguru vid Jyväskylä universitet — se separat intervju.

Optimic är ett av företagen i Tietotaajarna (se separat artikel), men opererar tills vidare i anspråkslösa utrymmen vid Vapaudenkatu i stadens hjärta. Personalen består av tre personer: Hakkarainen själv, en diplomingenjör och — färskast -— en exportsekreterare.

— Flera fast anställda skall det knappast bii heller, säger Jaakko Hakkarainen. — Vi går in för att köpa alla tjänster verksamheten kräver, och någon egen produktion skall vi inte ha. Vi utvecklar idéerna, sedan sköter underleverantörer tillverkningen.

VD Martti Lampinen. — Med Tietotaajama siktar staden nu på att skapa en högteknologisk företagskoncentration kring Jyväskyjä universitet — med softwareinriktning. Målet är att till Jyväskylä koncentrera finländskt programkunnande, och skapa gynnsamma verksamhetsmöjligheter för denna expertis och dessa företag, varvid summan blir mera än de enskilda delarna. Tietotaajama i samverkan med universitetet skall också fungera som drivbänk för nya idéer, och ge dem en miljö att växa till sig i — för kommersiellt tillämpande.

Lampinen berättar att kapacitet i Mattianniemi — första byggnadsskedet —. reserverats för bla Procons Oy CADCAM, (Valmet Data Systems), VTTK, Optimic Oy — se separat artikel — PT-Systems Oy, samt VTT.

Andra skedet i Ylistönmäk! inleds våren 1988 med — troligen — fyra, fem byggnadsprojekt. Av dessa är det största VTKK:s enhet om 6 000 m?.

Ragnhild Arntimo €

Det konceptet blir idag allt vanligare då det gäller små, kunskapsimensiva spjut spetsföretag.

Skräddarsydd slalombiljett

Hakkarainen, själv hängiven slalomåkare, ägnar just nu merparten av sin tid åt att få in Opti-Ski-systemet — biljettförsäljnings-, kontroll- och portautomater — först i skidcentra i Finland, I nästa skede i Sverige och Norge.

— Systemet som baserar sig på en mikrodator, en optisk läsare och linjekodbiljetter, är i sig inte nytt, det är vår tillämpning som gör det slagkraftig, säger VD Hakkarainen. — Alla vinner på systemet: skidcentret får bättre resultat, Opti-Ski erbjuder hundraprocentig biljettkontroll med mindre personal än tidigare — en person kan sköta flera hissar. Slalomåkarna vinner på systemet som möjliggör skräddarsydda biljetter — större anpassning till kundens behov. I stället för bara hel- eller halvdagsbiljetter

Ett hastigt svep med biljetten genom avläsaren — och porten öppnas, om biljetten är giltig. Nästa höst skall alla stora skidcentra i landet ha biljettautomater — då lanseras universalbilietten.