Tillåt tuffa tag!
av Peter Nordling Forum 1986-03, sida 06-07, 20.02.1986
Taggar: Personer: Matti Mäenpää Teman: företag
Börsen måste ha åtminstone en viss vilda västernstämning. Det säger Helsingfors Fondbörs genom tiderna första verkställande direktör, Matti Mäenpää, som tillträdde tjänsten i början av december. Bakgrunden till uttalandet är naturligtvis den senaste tidens take overs och försök till sådana.
atti Mäenpää framhåller att kapM ningar hör till spelets regler och at de som spelar är tvungna att acceptera reglerna.
— Man kan inte hindra någon att köpa aktier eller ens aktiemajoriteten i ett bolag, säger han.
Mäenpää påpekar att börsens möjligheter att ingripa är begränsade eftersom de stora och avgörande aktieposterna ofta byter ägare utanför börsen.
Slöa stiftelser
I diskussionen har börsen kritiserats för alltför snabba kursfluktuationer. Kritiken har bl a kommit från stiftelser som menar att det är omöjligt att hinna reagera tillräckligt snabbt på kurssvängningarna.
Det är tydligt att Mäenpää inte har något till övers för den här typen av kritik. Han påpekar att det hör till börsens natur att svängningarna kan vara både stora och snabba.
— Om priserna inte kan variera snabbt har vi inte längre någon börs. Om man t ex var tvungen att stoppa handeln varje gång kurserna går upp eller ned är börsen ingenting annat än ett ämbetsverk som noterar värdet på värdepapper. Och det får den inte vara, fastslår Mäenpää.
Beträffande stiftelsernas agerande i affärer där börsbolag byter ägare konstaterar Mäenpää att de får skylla sig själva om de inte hinner med i svängarna. Han nämner inte någon stiftelse vid namn och säger inte heller i klartext att de inte är tillräckligt på alerten, Men det är säkert just det Mäenpää menar då han säger att de som har stora aktieportföljer måste ha en finanschef som har möjlighet att reagera snabbt och som kontinuerligt följer med kursutvecklingen.
Nej till monopol Vid snabba övertaganden byter stora poster ofta ägare utanför börsen och priserna kan vara både lägre och högre än dagskursen — enligt Mäenpää ofta lägre eftersom det kan bli fråga om mängadrabatter.
Mäenpää vill inte hindra handel utanför
Matti Mäenpää vill ha en lagom tuff och litet vilda västernbetonad stämning på börsen. Nu ser han fram mot ett fortsatt livligt börsår och välkomnar både nya instrument och nya bolag till Helsingfors Fondbörs.
Börs-VD Matti Mae paa: TILLÄT TUFFA TAG börsen, eftersom det skulle betyda monopol för börsen.
— Accepterar man en marknadsekonomi måste man också godkänna att börsen inte har monopolställning, säger han och framhåller att börsen inte kan blanda sig i de affärer som görs direkt mellan köpare och säljare.
Men tex i samband med HAB-atfären bytte aktier ägare till priser som var högre än både dagskursen och det pris småägarna erbjöds.
Mäenpää konstaterar att börsen enligt nuvarande reglemente inte kan göra något åt saken. Som sin högst personliga åsikt framhåller han ändå att alla borde garanteras samma pris för sina aktier då någon köper upp ett helt företag eller majoriteten av det.
Även om Mäenpää talar för så där lagom tuffa tag på aktiemarknaden säger han sig inte vara emot registreringstvång för aktier.
— Om vi, vilket vi sannolikt småningom gör, går över till aktiehandel utan aktiebrev, kommer registreringstvånget automatiskt, konstaterar han,
Mäenpää är faktiskt själv medlem av den kommitté som har i uppdrag att ta fram ett system för handel utan aktiebrev.
Reglerna reformeras redan
På frågan om börsens etiska regler, som delvis trädde i kraft i höstas och delvis vid årsskiftet, är tillfredsställande, svarar Mäenpää inledningsvis försiktigt att det ännu är ör tidigt att säga något.
— Men, säger han, jag är beredd att revidera dem så fort det finns orsak till det. Jag är positivt inställd till förändringar i ramtiden.
I nästa andetag tillstår han redan att han har några ändringsförslag liggande i bordslådan. Vad Mäenpää redan i det här skedet är beredd att ändra på håller han naturligtvis tyst om, Nu tänker han registrera eventuella fel och brister och fortsätta att samla förslag i bordslådan under våren och sommaren för att kunna finjustera reglementet.
Olika rösträtt OK
I samband med de senaste maktkampern 3/1986 FORUN har också frågan om olika rösträtt för aktier i samma bolag aktualiserats. Möjligheten att ha olika aktieserier med olika rösträtt kan nämligen missbrukas.
Det medger också Mäenpää. Han anser dock att fördelarna med systemet är så stora att det är skäl att hålla kvar det.
— Det är berikande att ha olika aktietyper. Och det är viktigt att kunna placera i ett bolag också utan att få makt i det, säger han.
Tex utländska investerare och placerare är enligt Mäenpää oftast mera intresserade av värdestegringen och dividendutdelningen än av rösträtten.
Bla i Sverige behövs röstsvaga aktieserier för att utlänningar inte skall kunna ta kontrollen över de storföretag som noteras på flera utländska börser. Där är ce utländska innehaven begränsade till 40 procent vilket åtminstone teoretiskt kan ge majoritet vid en bolagsstämma om det inhemska ägandet är tillräckligt splittrat. Hos oss är det dock svårare i och med att gränsen för för utländskt ägande för tillfället går vid 20 procent
FÖRUN 3/1986
Låt utlänningarna köpa mera!
Den s k 20 procentsregeln gör, enligt Mäenpää att marknaden för finländska fria aktier är rätt smal. Och det gör i sin tur att aktierna är ointressanta för utlänningarna — Om någon vill placera miljonbelopp i fria aktier kan han ofta inte göra det i ett slag eftersom serierna är så små att det kan ta tid att få ihop en större pott, förklarar Mäenpää. Han kritiserar systemet för att det ger för stora prisfluktuationer och för att det är styvt och talar därför för en skyndsam lagändring. I detta nu finns faktiskt två ändringsförslag. Det ena bygger på att ägoandelen ökas till 40 procent medan rösträtten bibehålls på 20 procent. Det andra begränsar de fria aktierna till en tredjedel av bolagets aktiekapital. Ingetdera lagförslaget har ännu nått riksdagen. Mäenpää anser att båda är bra och han tror att ärendet kan avancera i någorlunda rask takt.
Måste få rikta emissioner
Fallet Lännen Tehtaat, där företaget vill emittera en ny röststark serie till en fond för att gardera sig mot utomstående närmanden, vill Mäenpää inte kommentera. Han hänvisar till att börsen inte har något att göra med de företag som noteras på mäklarlistan. — Principiellt, säger han, är det positivt att företagen tillåts genomföra riktade emissioner eftersom endast de gamla aktiägarna direkt kan teckna nya aktier vid traditionella nyemissioner. — Men jag medger att möjligheten kan missbrukas om man genom en riktad emission totalt ändrar ägarstrukturen och fråntar de gamla ägarna sin majoritetsställning. Mäenpää framhåller att det i första hand är de lagstiftande myndigheternas sak att skrida till åtgärder om missbruk uppdagas. — Men, tillägger han, fördelarna med riktade emissioner är så stora att man inte får kasta ut barnet med badvattnet,
Livligt 1986, emissioner
Hur ter sig då börsåret 1986? Hur påverkar den låga inflationen och den höga realräntan marknaderna?
Mäenpääs svar kunde sammantattas i ett enda ord — livligt.
Han räknar med att de ekonomiska omständigheterna frammanar nyemissioner hos flera gamla börsbolag.
— Tidigare ansåg man att emissioner var mindre fördelaktiga än bankkrediter. Men med en hög realränta och en lindrigare dividendbeskattning tror jag att det är dags för börsbolagen att emittera, förklarar han.
Företag som inte ännu har noterade aktier rekommenderar Mäenpää att nu överväga en introduktion antingen på börsen el ler på OTC-istan, beroende på företagets storlek. Mäklarlistan rekommenderar han inte. Den vill han snarare förkorta.
— Mäklarlistan saknar både krav och regler, De företag som är noterade på den kunde flytta över till börsen eller OTC-listan Det skulle vara en naturlig utveckling.
Nya papper
Mäenpää hoppas också att börsen under året skall få nya papper att notera och försäkrar att det finns beredskap att ta emot sådana. Han anser att bankcertifikat kunde vara ett alternativ, förutsatt att handeln med dem växer tillräckligt.
— Men om endast tre eller fyra banker bedriver handel med certifikat och dessutom med sina egna är det onödigt att blanda in börsen, säger han
Aktiefonderna kan enligt Mäenpää bli ett annat nytt börsnoterat instrument. En aktiefond fungerar så att fonden placerar pengar i olika värdepapper. Allmänheten kan köpa och sälja andelar — inte aktier — i fonden. I anslutning till fonden finns också ett aktiebolag som handhar skötseln av fonden.
Problemet med aktiefonderna är att lagstiftning fortfarande saknas. Mäenpää konstaterar att ett lagförslag finns på finansministeriet, men att det inte ännu behandlats av regeringen trots upprepade löften och trots att bankerna, börsen och placerarna längtar efter det här instrumentet.
I övrigt spår Mäenpää att obligationer och andra masskuldebrev, också skattepliktiga sådana, kommer att vara begärliga placeringsobjekt tack vare den höga realräntan
Valutaregleringen föråldrad
Vad aktierna beträffar noterar Mäenpää att finländska aktier fortfarande är förnållandevis billiga om man jämför t ex deras P/E-tal med samma tal för utländska aktier.
Han talar också för att finländarnas möjligheter att äga aktier i utländska bolag skall ökas. Från årsskiftet är det möjligt att investera 10 000 mark per person och år i utländska värdepapper.
— Men valutaregleringen är fortfarande föråldrad. Bl a i Danmark och Norge är det tillåtet att placera hur mycket pengar som helst i bolag som noteras på de internationella börserna, och det har inte vållat något problem, säger Mäenpää.
Matti Meänpää går också i spetsen för den interna moderniseringen av Helsingfors Fondbörs. Han berättar att planerna nu omfattar ett avancerat adb-system som klarar av avsluten i börssalen, börsens egna bokförings- och informationsfunktioner och extern information, t o m till utlandet.
Mäenpää vågar inte lova någonting beträffande tidtabellen för datoriseringen.
— Men en sak är säker, slår han fast, då det nya datasystemet tas i bruk kan vi äntligen pensionera den gamla börstavlan från år 1935.
Peter Nordling 9