Tillbaka i New York

av Leif Bergström Forum 2009-04, sida 20-21, 30.04.2009

Taggar: Orter: New York Teman: ekonomi

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 4 2089

VÄRLDEN: USA

Mr S S z5 SN 0 ? 3 a bi OM

Tillbaka i New York

Ekonomiska cykler, modetrender och teknikskiften sätter sin : : . - . . NN RE bo LUCKAN. prägel på det stora äpplet. Till dagens gatubild hör igenbommade | | Ö i i : VirginMegaelektronikaffärer och hemlösa som fallit offer för husbubblan. Men —€ end YE | . NN soretvngas där skymtar också optimism och en stor dos amerikansk ironi. I en i an IE AN TASTENGON im Un: lägkonjunkturen arbetslöshetsolympiad tävlar deltagarna i att kasta kontorstelefoner. ” . utan ocks föratt ipodar och mp3-filer konkurrerat ut CD-skivorna.

LEIF BERGSTRÖM IH NEW YORK

X Precis som vanligt reser sig Empire State Building likt en jättelik fallossymbol mitt igyttret på Manhattan. Men utanför en bank några kvarter upp på Femte Avenyn ligger en hemlös medan New York-bor medjobb - och hem - skyndar förbi i morgonsolen på väg mot sina arbetsplatser. Runt hörnet slår en butik upp portarna för dagen. Den försöker locka köpare med ett ställ vykort på trottoaren: 15 kort för en dollar är reapriset.

Efter fem år i Kalifornien är jag tillbaka i New York, efter att först ha flyttat hit 1982. Mycket är naturligtvis sig likt genom åren. Men de ekonomiska cyklerna, modetrender och teknikskiften sätter också sin unika prägel på världsstaden.

Jag kom först hit under en annan lågkonjunktur: RONALD REAGAN lovade att hans supply-side economics med skattesänkningar och budgetnedskärningar skulle lyfta alla samhällsklasser - men det skulle börja i toppen, bland företagare och entreprenörer. På väg mot FN-huset en sen vintereftermiddag mötte jag en uteliggare, vars shoppingvagn var överfull av skramlande aluminiumburkar. Vi möttes utanför en av de nyare lägenhetsskrapornalängs Första avenyn. Enbart för si [a Ed [nad = fd fn 2 = [= själv svor mannen över livets orättvisor, över de rika krösusarna som betalade tusentals dollar i månaden för tak över huvudet, varmt vatten och social status.

Också sedan ekonomin vänt satte de hemlösa sina spår i New Yorks gatubild. Bantningen av sociala program tvingade skaror av mentalpatienter till den sorgliga kategorin. Ändå, med risk för ovetenskaplig förenkling och helt utan statistiska belägg: den ilska och den simplistiska klassfientlighet mannen med pantburkarna på det tidiga 1980-talet gav uttryck för, har jag inte bevittnat igen i New York förrän den gångna vintern.

Nu kom den från familjer som förlorat sina hem till utmätning i den värsta husbubblan imannaminne, från nyligen arbetslösa, från tidigare medelklassknegare i kö utanför kyrkors soppkök. Wall Street-jättarna LEHMAN BROTHERS OCh BEAR STEARNS gick omkull just efter det jag återvänt från Kalifornien. Andra storbanker avskedade tusentals anställda, som nu sökte jobb i betydligt sämre avlönade yrken i detaljhandeln och som chaufförer för taxi och färdtjänst. En vän har i månader upplåtit sin soffa i vardagsrummet åt en tidigare bankir. Tabloidpressen rapporterar o miljonärsänkan som blivit utblottad som offer för storsvindlaren BERNIE MADOFF och tagit jobb som piga.

Många har skäl att vara ilskna. Och spåren i stadsbilden är tydliga. Fastighetsmäklaren PETER WITTE räknade 14 tomma butikslokaer längs affärsgatan Madison Avenue melan 42:a och 57:e gatan. Elektronikhandlaren COMPUSA:S flaggskeppsbutik vid Femte Avenyn och 38:e gatan är öde sedan företaget rympt verksamheten till några sydstater. Tiotalet kvarter norrut täcker ett blåmålat plank skyltfönstren längs ett halvt kvarter. Där brukade USA:s näst största eletronikhandlare circuit city skylta det senaste i daorer, videospel och mobiler. Nu är företaget i konkurs.

Vid Times Square glimmar neon och andra ljusskyltar mer än någonsin. Turister står som vanligt i kö till Tkts för en chans till bästa priset till Broadways shower. Fast turisterna är färre, och borgmästare MICHAEL BLOOMBERG har ställt sig bakom ett försök att locka en ny kategoribesökare, homosexuella turister, i tid till sommarens 40-årsfirande av Stonewallupploppen i Greenwich Village.

Tvärs över gatan från TKTS biljettkontor hänger budskapet ”Going Out of Business” över den brittiske miljardären RICHARD BRANSONS forna stolthet VIRGIN MEGASTORE. Dess öde har inte bara att göra med den allmänna lågkonjunkturen, men med att ny teknik — ipod och mp3 - eliminerat efterfrågan på CD-skivor. Branson är en smart man - få blir miljardärer utan smarts — han sålde kedjanitid.

Skruttet äppel. Men New York är ännu det stora äpplet - något skruttet för tillfället, men Bloombergs administration betonar att staden sedan den blev ett viktigt finanscentrum under det tidiga 1800-talet genomlevt tolv allvarliga lågkonjunkturer. Elva gånger har staden kommit tillbaka, starkare och mer löftesrik än någonsin. Så ska det bli den tolfte gången också, säger man i City Hall.

Och optimismen och framtidshoppet är inte begränsat till politikerna. Också bland en del av de hårt drabbade skymtar den typiska amerikanska ironin och gåpåarandan. Den arbetslösa dataprogrammeraren NICK GODDARD Organiserade på förvåren en arbets löshetsolympiad i Tompkins Square Park. Deltagare måste uppvisa bevis att de mottog arbetslöshetsförsäkring eller i vart fall fått avskedsbrev, men kunde då tävla i att kasta kontorstelefoner eller ge uttryck för sin vre de mot tidigare chefer.

”Det är ingen dålig tid att vara arbetslös, idag finns inget stigma förknippat med det”; sade Goddard.

Empire State Building, denna symbol för amerikansk kapitalism är åter New Yorks högsta skyskrapa. Hålet gapar ännu där World Trade Center stod. Södra Manhattans kommande storhet, en gång presenterad som Freedom Tower, kommer tydligen att kallas One World Trade Center.

Historiker påminner om att Empire State Building stod klart 1931, just som den stora depressionen satte in. Byggarna hade så svårt att finna hyresgäster att skrapan fick öknamnet ”Empty State Building” Inte förrän 1950 gick bygget med vinst. Under våren visade ägarna att Art Deco-byggnaden ännu räknar på framtiden. Till en pågående modernisering för 500 miljoner dollar lades ett miljöprogram för 20 miljoner som ska göra skrapan ”gröm’ och spara 4,4 miljoner om året.