Toppresteraren bränner ofta ut sig
av Lena Barner-Rasmussen Forum 2009-04, sida 40-43, 30.04.2009
Taggar: Personer: Jari Hakanen Teman: arbetsliv
EE FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 4 208 ränner ofta ut sig
H Arbetsliv. Tempot i arbetslivet blir hela tiden hårdare och depression är den vanligaste orsaken till permanent sjukpensionering. De som insjuknar i depression och burnout är ofta de duktiga och samvetsgranna arbetstagarna —- personer som inte vågar säga stopp och sätta gränser för sitt arbete.
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 4 2089
LENA BARNER-RASMUSSEN TEXT
RASMUS SNABB BILD
X I media är rapporteringen kring jobb och välmående mycket motstridig. Å ena sidan diskuteras depression och burnout som folksjukdomar, å andra sidan konstateras det att finländare presterar bra i internationella undersökningar om välmående på jobbet. Orsaken till den motstridiga rapporteringen är att själva uppfattningarna om och erfarenheterna av välmående på jobbet de facto är motstridiga, Säger JARI HAKANEN som är socialpsykolog På ARBETSHÄLSOINSTITUTET.
”Bilden är aldrig endimensionell. Människor har väldigt bråttom och många är missnöjda. Men på samma arbetsplats som man ser mycket missnöjda personer finns det också många nöjda anställda som njuter av att jobba tillsammans och känner att de lyckas”
Hakanen borde veta vad han talar om. I stället för att undersöka missnöje på jobbet koncentrerar han sig på ’engagement; ett begrepp som på finska kallas ”työn imu’ och kunde översättas till svenska som engagemangi arbetet eller arbetsiver.
Undersökningarna visar att 50 procent av finländarna känner iver på jobbet dagligen, och 80 procent säger att de känner iver åt minstone ett par gånger i veckan. Det är ganska positiva siffror, tycker Hakanen.
Därtill har välmåendet på jobbet undersökts på väldigt olika sätt i till exempel Sverige och Finland. I Finland är depression den största orsaken till långtidssjukpensioneringar. I Sverige är lagstiftningen annorlunda och där berättigar burnout till sjukledighet, vilket inte är fallet i Finland. I Finland blir en person med burnout ofta sjukskriven som depressiv.
Vi har alltså inte nödvändigtvis tappat förmågan att njuta av arbetet. I alla fall har illamåendet inte ökat sedan början av 2000talet. SABINA BRUNOU, arbetspsykolog på MEHILÄINEN, säger att varkenillamåendet eller välmåendet på jobbet har förändrats så mycket under de senaste åren. Då den förra ekonomiska depressionen inträffade i början av 1990-talet mådde den finska arbetsföra befolkningen bättre än någonsin förut. Men sedan följde en svacka med depressioner och ett stort antal psykosomatiska åkommor. Sviterna av den svackan känner vi av än i dag, då de som var barn på den tiden kommit upp i 30årsåldern och är ute i arbetslivet.
Hårdare arbetstakt. Det som nog har ändrats under det senaste decenniet är arbetstakten. Finländare sitter inte lika ofta på kontoret om kvällarna som till exempel amerikanska kolleger och vi har fler semesterdagar per år, men enligt Jari Hakanen jobbar finländare väldigt intensivt då de väl är på jobbet.
”Om det inte finns möjlighet att ta en paus uppstår det inte heller några möjligheter till återhämtning. Det skulle behövas mer tid för kreativt tänkande och pauser där man kan reflektera över sitt arbete”, säger han.
Inte för att arbetstiden korrelerar med hur bra man trivs med eller orkar på jobbet, det tyder de allra flesta undersökningar på. Inom den offentliga sektorn finns det fler burnoutfall än inom den privata, trots att arbetsplatserna inom offentliga sektorn lyder under striktare lagstiftning och arbetsdagarna ofta är kortare.
”Detär inte arbetsmängden eller tiden som påverkar. Mer handlar det om påverknings “Finländare sitter inte lika ofta på kontoret om kvällarna som till exempel amerikanska kolleger och vi har fler semesterdagar per år. Men finländare jobbar väldigt intensivt då de väl är på jobbet möjligheterna och en känsla av att ha kontroll över sin situation”; säger Sabina Brunou.
” Är det ens eget val att göra mera jobb så brukar man må ganska bra. Internationella studier visar också att ju högre upp i organisationen man är, desto bättre mår man. Det beror på att man då ofta har mer påverkningsmöjligheter. Och av samma orsak mår företagare bäst av alla”
Stöd välmåendet. Men anställning i en stor organisation med stark hierarki behöver inte automatiskt innebära att man vantrivs på jobbet. MARJO-RIITTA PARZEFALL, biträdande professor på EUROPEAN BUSINESS SCHOOL i Wiesbaden i Tyskland, säger att oberoende av arbetsgemenskapens struktur så finns det alltid möjligheter att stöda välmåendet.
”Bara man kan identifiera resurserna så kan man alltid påverka välmåendet. Alla som jobbar i en stor hierarkisk organisation vill inte heller ha mer makt?”
Annons Chili
EH FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 4 208 ”De som upplevde förra depressionen har fortfarande den inställningen at man ska vara nöjd bara man har jobb även om man gör tre personers arbete.”
Men Parzefall håller med om att arbetet tenderar att uppfattas som mer meningsfullt i expertorganisationer med platt hierarki där de anställda upplever att de är herrar över sina egna jobb. Men då är det en förutsättning att det ändå finns klara gemensamma mål.
”Det är viktigt att alla i sista hand drar åt samma håll, att allainser hur deras bidrag på verkar helheten”, säger Parzefall.
Hon upplever att så inte är fallet i många expertorganisationer. Den största boven är enligt henne att ingenting är bestående.
”Under sådana omständigheter är det svårare att uppleva arbetet som meningsfullt 7
En annan bov är den eviga e-posten. Den bidrar starkt till att arbetsdagen blir allt mer splittrad. Det finns aldrig tid att göra det egentliga tankearbetet.
”Arbetsdagen har blivit längre även om de faktiska arbetstimmarna inte har ökat. Men många läser sin e-post redan innan de ens väcker sina barn, och samma människor tar också fram datorn då de har lagt barnen”
Vem är I riskzonen? Vem insjuknar då i depression och burnout? I princip vem som helst, även om det finns riskgrupper. ”En deltål stress bättre än andra. Folk förhåller sig olika till hur man gör då man ställs inför orimliga krav på jobbet. Den ena vågar säga stopp medan den andra sliter och försökerleva upptill kraven”, säger Jari Hakanen på Arbetshälsoinstitutet.
Ibland inträffar det alltför stora föränd LJ ser s ringar i livet. Skilsmässa i kombination med en knivig situation på jobbet kan utlösa depression. Men Hakanen hänvisar till otaliga undersökningar då han säger att burnout mer sällan utlöses av händelser i privatlivet.
”Mycket dikteras av arbetskulturen. Välmåendet föds av väldigt små och vardagliga saker. Lämnas de anställda ensamma med sina arbetsproblem? Finns det flexibilitet och marginaler?”
Gemensamt för de flesta burnoutfall är ialla fall att det handlar om samvetsgranna människor.
Sabina Brunou ser många kvinnor i övre medelåldern på sin mottagning på Mehiläinen.
”Det handlar långt om det snälla skolflickssyndromet. De kvinnorna är onödigt snälla och flexar för mycket utan att kräva tillbaka”
En annan riskgrupp är ”trettioplussarna! De upplevde förra depressionen och många har sett sina föräldrar mista sina jobb.
”De som upplevde förra depressionen har fortfarande den inställningen att man ska vara nöjd bara man har jobb även om man gör tre personers arbete”
Så det är ofta de samvetsgranna, duktiga människorna som tenderar att överskrida sina gränser. Speciellt de som alltid vill vara lite bättre och som inte får tillräckligt ledarskap är i riskzonen för att bränna ut sig.
”Det är ofta organisationens stjärnor som insjuknar i depression ,
Den ökända chefen. Det snackas ofta illa om den ökända chefen ismyg. Men faktum är att en dålig chef kan göra mycket för att förstöra en god anda på arbetsplatsen. Enligt MarjoRiitta Parzefall tyder undersökningar på att finländare är mer missnöjda med sina chefer än andra kolleger ute i världen. Speciellt mellancheferna är utsatta.
”Mellancheferna måste genomföra saker de kanske inte har varit med om att bestämma om. Dessa tider är inte lätta för dem?”
Men Parzefall framhäver ändå att det inte är nödvändigt att tycka om sin chef så länge kan man lita på honom eller henne.
”Det kräver öppenhet och bra kommunikation mellan chefen och de anställda”
Jari Hakanen framhåller att chefen utgör ett exempel på organisationens arbetskultur. Om chefen är arbetsnarkoman gör han inte sitsen lättare för de anställda.
”Arbetsnarkomaner vinner ofta beundran och då man har eniledande positioni organisationen sprids inte en bra atmosfär”
Positiv interaktion. Burnout är ingenting att leka med. I vissa fall går det riktigt illa och man mister arbetsförmågan helt och hållet. Brunou har sett personer på under 30 år som blivit permanent sjukpensionerade.
Men för de flesta räcker det med att stanna upp och fundera. En del klarar sig med några månaders sjukledighet och korttidsterapi. Andra behöver inte ens vara borta från jobbet, men lär sig i stället nya arbetsmodeller.
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 4 208 > TIPS FÖR ATT JOBBA EFFEKTIVAR m du här
I media får man ofta läsa om att alla mår dåligt. Men Jari Hakanen ser gärna att man vänder på steken och pratar om var det finns lyckliga finländare på jobbet.
”1I Finland borde vi satsa på mer positiv interaktion på jobbet. Det betyder inte att man måste tycka om alla sina arbetskamrater, det räcker med att man respekterar dem.”
Hanefterlyser också en kritisk inställning, meni positiv anda.
”Då något är på tok borde man genast kunna lyfta katten på bordet. Det kräver mod men då skulle vi också komma ett steg närmare en mognare arbetsgemenskap där man också kan behandla krångliga saker”
Y-generationen, det vill säga de som för tillfället studerar och som snart träder in på arbetsmarknaden, skiljer sig enligt Sabina Brunou från tidigare generationer. De går inte med på vad som helst.
”De har klart andra värderingar som på många sätt är mycket sundare. Deras plikt känsla för företaget är inte alls lika stor som tidigare generationers. De ger inte utan att kräva tillbaka”
Men nu är vi i en ny lågkonjunktur, om än för Finlands del kanske lindrigare än den i början på 1990-talet. För många kommer det att visa sig att man kan bli av med jobbet trots att man slitit som ett djur. Det ser Brunou inte nödvändigtvis som något negativt. Snarare kan det föra med sig en attitydförändring som gör att anställda sätter gränser för vad de tål.
Kommentera artiklarna i Forum E genom att skicka mejl till adressen: feedbackQforum.A
CHAT-KOMMENTARER OM STRESS Lär dig säga nej i tid Itdrag ur en diskussion bland trettioplusmammor på chatten www.vauva-lehti.fi “Jag är så trött. Det är otroligt bråttom på jobbet. Så fort man försöker sitta ner och göra sitt jobb är det någon kollega som frågar om hjälp. Jag hinner aldrig koncentrera mig på någonting förrän på kvällen hemma “Klockan 17-21 sköter jag vardagssysslor med barnen. Efter klockan nio knäpper jag på datorn och fortsätter jobba till midnatt. På natten sover jag dåligt på grund av att halvfärdiga jobb snurrar i huvudet. På morgonen väntar tiotals e-post. Jag hinner aldrig läsa dem alla under dagen ”Arbetsmängden är bara ett av många stressmoment. Lägg därtill en dålig atmosfär på arbetsplatsen och en dålig chef, oklara arbetsuppgifter, kunder som hela tiden ändrar åsikt … Inte undra på att burnout är en folksjukdom ”Y-generationens pliktkänsla för företaget är inte alls lika stor som tidigare generationers. De ger inte utan att kräva tillbaka “Jag gör självständigt expertjobb, men oftast går min tid till något helt annat. Min chef överöser mig med mer jobb fastän han vet att jag inte hinner göra annat än det mest akuta. Detta har pågått itre år och jag börjar nuförtiden gråta av minsta motgång. På kvällen orkar jag inte med hushållsarbetet “Gör som jag: jag går inte längre med på att ha bråttom. Under arbetsdagen gör jag det jag hinner. Jag har lärt mig att säga nej. Ingen kan förutsätta att jag ska jobba på kvällar och förstöra min nattsömn. Det är inte mitt fel att man inte anställer mer resurser. Om jag hela tiden jobbar extra, så visar jag ju att jag accepterar att jag har för mycket jobb. Jag har redan upplevt burnout. En till vill jag inte uppleva “Du ska inte ens försöka göra allt. Du får se att din karriär går framåt då du lär dig att satsa på det väsentliga och uppnår resultat inom det?
Annons
Chili