Tillväxt.nu

av Carl Haglund Forum 2012-04, sida 16, 26.04.2012

EH FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 4 2012

Ulvaxt nu

CARL HAGLUND Il BRYSSEL

Hur kan vi sätta fart på förren | tillväxten? Frågan är på al las läppar och i många fall lyser svaren med sin frånvaro. Sedan den ekonomiska krisen bröt ut har Europa både försökt stimulera och spara sig ur krisen, Bägge angreppssätt har varit nödvändiga men i dagens läge står det klart att skutan inte vänder utan ekonomisk tillväxt.

Att tala om tillväxt är oftast trevligare än att tala om inbesparingar. Att spara är dock i regellättare än att vidta åtgärder som främjar tillväxten. Det här märkte vi här hemma i Finland i samband med regeringsförhandlingarna förra våren där man enades om en hel del nedskärningar, medan de strukturella åtgärderna sköts på framtiden, Lyckligtvis kom man till skott med en del beslut nu i vår under den så kallade ramrian.

Utmaningarna på andra håll i Europa är liknande som här hemma. Som en följd av krisen måste så gott som vartenda EU-land se över sina inkomster och utgifter för att få ekonomin i balans. Alla som någon gång har prövat sig på att leva över sina tillgångar har förr eller senare fått konstatera att det inte är hållbart i längden. Det hjälper inte att låt sas som om det regnar. Om anpassningsåtgärderna inte vidtas nu måste det göras av framtida generationer och då till ett betydligt högre pris.

Europas utmaningar när det gäller den ekonomiska tillväxten var kända redan långt före krisen. En färsk rapport från Världsbanken om Europas ekonomiska tillväxt konstaterar att skuldkrisen har rubbat det ekonomiska förtroendet för Europa i stort. Åldrande européer har hamnat i kläm mellan innovativa amerikaner och effektiva asiater. Europa förknippas med en åldrande befolkning och dyra socialsystem i kombination med stagnerande produktivitet och otillräckliga resultat av satsningar på innovation.

En orättvis beskrivning enligt många, men dessvärre ligger det en del sanning i analysen.

Hur kan vi då angripa dessa problem? För det första behövs strukturella reformer anpassade till varje lands enskilda behov. Inom EU är skillnaderna stora. När man tittar på

Skribenten Carl Haglund är europaparlamentariker och ekonomie magister från Hanken.

till exempel produktiviteten ser man att de nordeuropeiska länderna har gått framåt samtidigt som de sydeuropeiska länder na backat. Samma skiljelinje hittar man när man ser på företagsstrukturen. I Medelhavsländerna står riktigt små företag, med färre än tio anställda, för en betydande del av nettoproduktionen. Utmaningen är att dessa små företag inte har klarat av att växa och dra nytta av EU:s stora inre marknad.

En svag företagsstruktur tillsammans med överdriven byråkrati och hög, men ineffektiv, beskattning har bidragit till att tillväxten har stampat på stället. Situationen har inte blivit bättre av att regering efter regering har underlåtit att ta tag i de strukturella svagheterna. Lyckligtvis har Montis regering i Italien och Rajoys regering i Spanien påbörjat reformer som för länderna i en bättre riktning.

Huvudansvaret för att vända den europeiska ekonomin ligger alltså i medlemsländerna. Men det finns också reformer och initiativ på EU-nivå som kan bidra till den ekonomiska tillväxten, Den största enskilda potentialen ligger i att utveckla den gemensamma inre marknaden, som är långt ifrån fulländad. Framför allt inom den växande digitala handeln finns gräns- och handelshinder som kan undanröjas. En annan fråga är hur EU-budgeten bättre kunde användas för att befrämja tillväxt.

Till vissa delar lever unionens program i en svunnen tid och en omfördelning och nyorientering av den årliga budgeten på drygt 130 miljarder kunde fungera som en injektionsspruta i den europeiska ekonomin, Kommissionen har även insett detta och har lagt fram ett förslag om betydande resursökningar för forskning och innovation samtidigt som man vill att så kallade EU:s strukturfonder skall stöda framtidsatsningar inom det här området. Det här är en välkommen riktning.

Då det varit kärva tider har man efterlyst spartalkon där hela samhället deltar. Så småningom borde vi övergå till ett tillväxttalko där hela Europa deltar också om en del reformer och förändringar på kort sikt ter sig besvärliga. Europa behöver tillväxt. ”Då det varit kärva tider har man efterlyst spartalkon där hela samhället deltar. Så småningom borde vi övergå till ett tillväxttalko där hela Europa deltar”