Tillverkningen utomlands måste öka!

av Peter Nordling Forum 1987-19, sida 06, 03.12.1987

Taggar: Personer: Jussi Peitsara Teman: mode

MODE

BUSINESS TE BUSINESS

Jukka Luopa (t v) och Heikki Varrio vill i Solo hjälpa sina kunder att plocka ihop en effektiv helhetslook.

Text: Ragnhild Artimo

Handplockat för modemedvetn ara ett plagg i varje storlek är de linje Solo arbetar efter. Boutigue har verkat i två år på Kalevagatan i huvudstaden. Dess grundare och ägare Heikki Varrio har tidigare skaffat branscherfarenhet i Sverige — ett par år vid Peters Dandy i Göteborg — och en inortodox yrkesbakgrund: som utbildad grundskolelärare har han också verkat några år i Sverige. Solo är hans första företag. Förutom Varrio arbetar Jukka Luopa (med bankbakgrund) i boutiquen.

— Vi jobbar mycket selektivt, säger Heikki Varrio, — Det ligger i verksamhetens natur. Vi tar in varje modell och färg i bara ett exemplar per storlek för att slå vakt om exklusiviteten. I stället har vi ett i relation till arealen mycket stort urval modeller och färger.

Solo har satsat speciellt på byxor, som svarar för en försvarlig del av omsättningen. Den markmässiga sidan av omsättningen vill Varrio inte gå in på — “den har inte stabiliserat sig, men utvecklingen är positiv”.

Över 90 procent av kläderna importeras från Italien, någon liten volym också från Frankrike och Sverige. Inget inhemskt. Varumärkena är talrika — bl a Gruppo Storico, Lemon (avlägsen Banana Republic-kusin), Piero Panchetti och franska L’Epatant, Ar mani har man avstått från ”för att pris/kvalitetsrelationen inte är tillfredsställande”. Materialen inkluderar ylle, linne, bomull, men också viskos och nya blandmaterial.

— Vi vill inte inskränka oss till bara de klassiska naturfibrerna, för mycket händer inom materialtekniken just nu.

Solo för ytterrockar, kostymer, separates, skjortor och slipsar, men inte skor.

— Vi koncentrerar oss på det vi kan, och splittrar oss inte på skor som redan utrymmesmässigt skulle kräva mera resurser, sä Ben Barton är ett av de kostymmärken Solo nu kör med. Materialet är ylle.

ger Jukka Luopa. — Vi strävar till att erbjuda toppservice på den sektor vi valt.

Merparten av kunderna är i åldern 25—40, och en kännbar del vill uttryckligen hitta kompletta outfits, så enligt det behovet arbetar man vid inköp. Huvudinköpsevenemanget är mässan Pitti Uomo i Firenze. Varumärkessortimentet varierar: trenderna växlar snabbt, och nya stjärnor uppenbarar sig oavlåtligt.

Färgskalan i Solo är just nu: mycket svartvita mönster, mycket grafitgrått, bruna toner som drar mot lila. Mönstren är diskreta, dämpade. Mot våren blir färgerna ljusare och mönstren mer pregnanta.

Slipsarna (de är alla natursiden) är genomgående ”semibreda” — “sju och en halv centimeter, men inte mer”.

Bland skjortorna väcker franska Le Hangar intresse: nytänkande i skärning, modeller som inte är tänkta för slips och som helst skall bäras utan kavaj.

Ändringsservice är naturligtvis ett måste: en del klarar Varrio och Luopa själv, en del ges ut åt underleverantörer. Konsultation i modefrågor ingår också som en naturlig del av verksamheten — Vi är inte främmande för någonting på den sektorn och ställer upp med rådgivning gällande hela den visuella imagen. Det vill bli långa arbetsdagar, men flexibilitet är en dygd…

Marknadsföringer? Solo kör med imageannonsering i landets ledande dagstidning och (inte oväntat) City-lehti, men annars är nöjda kunder bästa ”annonsen”. Direkt marknadsföring har visat sig fruktbart, och Solo har DM-arives till 500—1 000 kunder, handplockade ur kartoteket enligt vad budskapet gäller. LJ

Skjortan från Ross Perez ingår i Solos urval i vår.

19/1987 FÖRUN,