Tjeckoslovakien tar ny start

av Tauno Tiusanen Forum 1990-17, sida 13-14, 08.11.1990

Taggar: Orter: Tjeckoslovakien

Tjeckoslovakien tar ny start

Text: Tauno Tiusane en sociala omvälvningen i [Di eckostovakien senaste hös har fått namnet ”sammetsrevolutionen”; den gav landet möjlighet till en mjuklandning i det postkommunistiska samhällssystemet. I det fria val som arrangerades i somras fick det kommunistiska partiet nära 14 procent av de avgivna rösterna. I koalitionsregeringen som bildades efter valet bereddes kommunisterna emellertid inte platser.

Den temporära regering, som hade makten före valet i somras, och där kommunisterna ännu hade en bred men inte majoritetsrepresentation, hann göra en kritisk analys av Tjeckoslovakiens ekonomiska läge. Härvid konstaterades att listan över det nära 40 år långa kommunistenväldets ekonomiska synder var lång och grav.

Från teknoelit till ”u-land”

I detta skede konstaterades i klartext att Tjeckoslovakien, som före första världskriget hört till industriländernas absoluta elit, under kommunistväldet sjunkit ned i en djup teknologirecession. De globala marknadsandelarn på olika sektorer inom maskinindustrin hade nästa helt gått förlorade. Den tjeckoslovakiska industrin har använt såväl råmaterial som energi extremt slösaktigt. Produktiviteten kan inte längre jämföras med nivån i de västliga industriländerna. De tunga och rigida företagsstrukturerna bär vittnesmål om ett monopolsystem där innovationsförmågan saknas och lönsamheten är svag. I nationalekonomin cirkulerar pengar i en omfattning som helt är ur balans med utbudet varor.

Redan före valet senaste sommar började man i Tjeckoslovakien skapa grunden för ett nytt marknadsinriktat

FÖRUN, 17/199 system. Landet anhöll om att återfå medlemskapet i Internationella Valutafonden, IMF, från vilket man av politiska skäl hade avstått i början av 5350-talet. Den tjeckoslovakiska korunan devalverades i början av året med ca 20 procent i relation till västvalutorna, och revalverades med 10 procent i relation till den transferabla rubeln (SEV-blockets interna clearingenhet) .

Nya regler, nya friheter

Budskapet till världen var klart: Tjeckoslovakien — statt i reformprocess — ville integreras i världsekonomin med nya ekonomiska förtecken. Produktionsanläggningarna, som beträffande utrikeshandeln gått i statens monopolistiska ledband, började beviljas direkta export- och importrättigheter.

Man grävde fram ur malpåsen den företagslag som varit i kraft fram till 1948. Fysiska och juridiska personer beviljades rätt att idka företagsverksamhet. Samtidigt ”rehabiliterades” olika bolagsformer, aktiebolag medräknade.

Den nya situationen på det ekonomiska fältet har tydligen initierat en hel del aktivitet. Senaste sommar kunde man uppge att 140 000 nya företag redan grundats enbart på det tjeckiska området (exklusive Slovakien). Entusiasmen kunde nästan jämföras med kalvar utsläppta på grönbete.

De nya företagen får också utan svårigheter egna utrikeshandelsrättigheter. Ett krav är dock att en garantisumma på 20 000 koruna erläggs i anslutning till registreringen.

Korruption bromsar

De nya företagarnas tillvaro har emellertid inte varit någon dans på rosor. De vid oinskränkt makt vana byråkraterna strävar till att sätta käppar i hjulen. Vid beviljandet av verksamhetsutrymmen förefaller redan korruptionen att florera. Om ett företag har valutainkomster, skall 30 procent av dem erbjudas staten och växlas till lokal valuta. Export- och importoperationer kontrolleras genom ett nytt tillstånds- eller licensförfarande.

Till övergångsperiodens nyckelfrågor hör givetvis de statliga företagens framtida situation och roll. I enlighe med den nya lagen om statsföretag indelas denna grupp i två kategorier. Den ena typen av statsföretag skall fungera självbärande och svara för sin egen ekonomi; den andra typen företag skall fortfarande hållas under sträng statskontroll och vid behov stödas med budgetmedel.

Till den sistnämnda gruppen är det tydligen meningen att hänföra endast olika typer av public utilities-företag, som kraftverk, de statliga järnvägarna etc. Företagen som hänförs till den förstnämnda kategorin skall stegvis ombildas till aktiebolag. Privatiseringsstrategin för denna process verkar ännu vara en öppen fråga.

Tröskel för västföretag

Då det gäller att öppna dörrarna för västföretag har Tjeckoslovakien emellertid klart hamnat i eftertruppen. Den första förordningen om joint ventures trädde i kraft först 1985 — medan Rumänien och Ungern som första SEV-länder godkände direkta västinvesteringar redan i början av 70-talet.

En lag gällande utländska investeringar trädde ikraft först i början av 1989, således ännu under den gamla kommunistregimen. Detta dokument, som innehåller betydande inskränkningar, gav inte impulsen till någon massiv investeringsboom från väst.

Den temporära regeringen före va et körde igenom en ny modell gällande västligt kapital, som trädde i kraft rån maj i år. I denna nya lag har man tydligt redan lyckats inblåsa liberal anda. Enligt nu gällande bestämmelser kan fysiska eller juridiska personer rån väst grunda helt egna företag i Tjeckoslovakien där olika moderna bolagsformer nu också står till buds för utländsk verksamhet. Utländska placerare kan också bli aktionärer i tjeckoslovakiska företag, vilket möjiggör partiell ackvisition. Joint ventures kan grundas tillsammans med en okal fysisk person.

Sådana möjligheter stod ännu inte till buds i landet inom ramen för 1989 års lag om blandföretag. Under den gamla regimen fick västföretag vid direkta investeringar nöja sig med att tillsammans med någon lokal organisation eller ett lokalt företag grunda en gemensam ny enhet.

Lagändringen från maj i år gör emellertid inte Tjeckoslovakien till något kapitalismens vilda östern. Västföretag är tvungna att i likhet med lokala enheter ansöka om utrikeshandelsrättigheter från myndigheterna, som därvid också kräver den ti digare nämnda = garantisumman, 20 000 koruna. I utrikeshandelsoperavänd…

13

Tjeckoslovakien… fortsättnin tioner måste tillståndsförfarande iakttas. Av de valutaintäkter som inflyter skall 30 procent erbjudas till försäljning åt den lokala Utrikeshandelsbanken. Om ett tjeckoslovakiskt företag som också har västlig ägarbas vill deponera sina tillgångar i en västlig bank, krävs härför tillstånd av Centralbanken.

Aktiva grannar

Enligt tjeckoslovakiska uppgifter senaste sommar har 81 företag med utländskt engagemang grundats i landet. I 12 fall handlar det om en partner från ett annat socialistiskt land. Bland de 69 företagen med västinvesterare är Tjeckoslovakiens grannländer aktivt engagerade: i 22 företag är partnern från Österrike, i 16 företag från (dåvarande) Förbundsrepubliken Tyskland. Finska företag lyser med sin frånvaro i denna statistik.

Utländska investerare har inte speciellt aktivt involverat sig i det lokala produktionslivet i Tjeckoslovakien. Endast 18 enheter av nämnda 8I verkar inom industriproduktion. 8 enheter är engagerade i agrobusiness, närmast inom livsmedelsförädling.

En klart attraktiv sektor är turistnäringen, där 17 företag med utländskt ägarskap är verksamma. På tjänstesektorn verkar 21 företag, av vilka en del på cateringsektorn — turistnäringen är klart den mest lockande biten för utländska investerare. En orsak till den västappeal denna bransch har är måhända att intäktsföringen är enkel att sköta i hårdvalutor.

Man har också redan hunnit grunda de första joint ventures-bankerna i Tjeckoslovakien. Österrikiska Reifeisen-Zentralbank, RZB. är med en tredjedel med i en joint venture-bank som grundats i Bratislava. I Storbritannien registrerade = Credit-Suisse! First Boston bidrar till en internationell prägel i Tjeckoslovakien genom delägarskap i en lokal joint venturesbank. Franska Société Général är också engagerad i en tjeckoslovakisk joint ventures-bank.

Utöver dessa har talrika internationella banker grundat representationer i Tjeckoslovakien då landet inlett de ekonomiska och politiska reformerna. Också Föreningsbanken i Finland FBF finns med på denna lista.

Försiktighet dominerar bilden

På basen av de uppgifter som hittills funnits tillgängliga är det svårt att ännu bedöma hur de ekonomiska refor fortsättning på sid 1 14

Kommunikation är

Text: Ragnhild Artimo

Du får ingen andra chans att göra ett gott förstaintryck. Kommunikationsmissar kan ta år att reparera. Kommunikation handlar inte bara om vad du vill ha sagt. Det handlar ännu mer om att få sagt att du förstår vad din samarbets partner vill säga.

Lider du av kommunikationsblock? Det kan vara mer förödande ä dålig andedräkt.

u jäklarrr! Det har tagit veckor N: brev, telefonsamtal och fax ar, men nu börjar vi komma någonvart. (Hm, Droang ser ut att vara en riktigt trevlig liten restaurang, väldigt fransk förstås… Där har vi killarna från TeleCom Supérieur. Dom är visst litet spända, så uppklädda som dom är. Snobbar, inte ingenjörer, skulle jag säga. Nå, vi skall väl få dom att komma loss. Skönt att dom talar engelska i alla fall.) Hello, guys, I’m Pekka Johansson from Sjundeo Satellites — Good afternoon, Sir, enchanted to meet you. I am Jean-Jacques Giraud, Vice President of TeleCom Supérieur. May I introduce M. Clavier, our Technical Manager… (From Czechoslovakia, was he, not Finlande, surely? That awful suit…and grey shoes. He must be very poor. What sort of company is this Sjundeo, anyway, sending a clerk to negotiate? And light blue sporis socks! Is he trying to insult us?) Perhaps vou would care for an aperitif? Ah, vou already have one… garcon, s’il vous plait…

— Well, skool on you! Now lessge down to business. My company would like to… Man kan göra professionellt självmord på många sätt, säger Henrik Paetau. Det här är ett av dem, och inte särskilt originellt.

Henrik och Armi Paertau är lika med G P International Communication Finland. G P International är sant multinationellt: verksamhet i Storbritannien, Frankrike och sedan ett år Finland.

G P-delen i namnet står för GalleoOnpitch Ltd, som retirerade brittiska RAF-översten och ex-testpiloten David Bramley köpte upp då han 1985 beslöt att göra en pensionskarriär av sina vid flygvapnet ackumulerade utbildnings- och kommunikationsfärdigheter. Bramleys businessintuition var lika säker som hans hand vid instrumentpanelen i cockpiten, och snart kunde han lista klientreferense som British Aerospace, CTEC Computer Systems, Marks and Spencer… och på andra sidan Kanalen Agrospatiale, European Business School och IPAC. institutet för omskolning av officerare för businessvärlden.

Henrik = Paetau, ursprungligen språkpedagog och i många år rektor för en stor högstadieskola, där han satsade på personalutbildning och kommunikation mellan skolan. hem och administration. Han tjänstjorde i slutet av 80-talet i Paris som assistent till finska militärattachén. och hade där tillfälle till fascinerande studier i kommunikation mellan olika nationaliteter. exempelvis finländare och mellaneuropéer. Här fanns, kom han till. rum för förbättringar och ett spännande arbetsfält för en arbetsorädd kommunikationspedagog.

Arbetsverktyget hittade han på den internationella språkmässan i Paris. där Bramley presenterade sin brain baby, kursen Business Communications, som är ryggraden i G P Internationals verksamhet. Armi och Henrik Paetau repatrierade sig från fyraårssessionen i Frankrike med en busi Armi och Henrik Paetau, G P International Communication Finland, förbereder läs-på-material för en klient.