Tjugo år i kylan påFinlands Antarktisbas
av Ragnhild Artimo Forum 2009-01, sida 38-39, 29.01.2009
Taggar: Personer: Mika Kalakoski Teman: forskning
ABOA, ADRESS 73:03'5, 13"25"W sa Finland ble r Antarklti
DAG DYGNET RUNT.
Under den antarktiska sommaren går solen aldrig ner. Den finska stationen Aboa badar i ljus de veckor Finnarpteamet gör årsöversyn.
o jugo år i kylan på inlands Antarktis-bas
Sommaren är högsäsong för Antarktisverksamhet. Årets Finnarp-expedition ska uppgradera Aboa-basens tekniska utrustning och reparera skador efter vintern.
RAGNHILD ARTIMO TEXT
X Finlands Antarktisbas ABOA firar 20-årsjubileum i arbetets tecken. Årets FINNARPteam (akronym för Finnish Antarctic Research Project) nådde Aboa den 11 januari och har en diger arbetslista för den sex veckor långa vistelsen.
Finnarps logistikchef MIKA KALAKOSKI är expeditionsledare. De övriga medlemmarna är specialplanerare PETRI HEINONEN, maskinmästare PENTTI SIPOLA Och elinstallatör VESA MARTTILA.
På agendan står underhålls- och servicearbeten, reparationer av skador som uppstått under den antarktiska vintern, installation av nya vindturbiner och solpaneler för meteostationen, samt ett nytt satellitsystem som ger snabbare kommunikation.
” Årsbesiktningen inkluderar också att inspektera stationens bränsleförråd och all övrig materiel, inklusive avfallsstationen, och kontrollera att ingenting läcker ut i naturen”, sammanfattar Kalakoski.
Vindslitet. Den antarktiska vintern går inte spårlöst förbi. Stationens vindgeneratorer demolerades vid den hårda nyårsstormen - 50 meter per sekund —- och sjukstugecontainern som hade rivits upp mellan vägg och tak var snöfylld. Kalakoskibedömer dock att både containern och den utrustning som blev insnöad kan iståndsättas.
Vid ankomsten badade Aboa i sol och teamet fick utrymmena uppvärmda och beboeliga inom några timmar. De första dagarna va vädret strålande och man hann se över stationens vatten- och elsystem, apparatur och fordon, och utföra reparationsarbeten.
Andra veckan höll en snöstorm med vindstyrkan 34 meter per sekund teamet inomhus i två dygn. Då stormen bedarrat fick man skovla snö från de viktigaste enheternainnan Aboa nästa dag drabbades av en ny snöstorm på “bara? 20 meter per sekund. Vindförhållandena är en faktor som försvårar verksamheten på Antarktis.
Den nordiska dimensionen. Aboa byggdes den antarktiska sommaren 1988-89 på Drottning Mauds land vid nunataken Basen i Vestfjellabergen. Svenska wasaA byggdes samtidigt 200 meter från Aboa. Stationern tet med Me = Finla
I
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 1 200 bildar tillsammans NORDENSKIÖLD BASE CAMP och samarbetar inom forskning och logistik vilket ger kostnadsfördelar. Svenskarna har inget team på Wasa iår, utan Finnarp-teamet ska också inspektera hur Wasa klarat vintern. I mars ska Finnarps och Wasas kärnteam gemensamt lägga upp logistiken för följande expedition.
Bädda för nästa forskningssommar, Finlands antarktiska forskning begränsar sig inte till de säsonger forskare arbetar på Aboa eller i terrängen. Instrument på och utanför stationen utför automatiska mätningar året runt: vindstyrka, luft- och marktemperatur, lufttryck, seismologiska mätningar samt GPSpositionering av stationen.
”Vi laddar ner de data som instrumenten registrerat under året, och nollställer apparaturen för fortsatta mätningar. Principen är att lämna Aboa i sådant skick att nästa års team har optimala förutsättningar för det antarktiska forskningsarbete FINLANDS AKADEMI finansierar”, säger Kalakoski.
Jorden, vår farkost. Mika Kalakoskijobbar sin
I
RAGNHILD ARTIMO TEXT & FOTO
För tjugoett år sedan: Handels- och industriministeriet tar beslut på att etablera en forskningsstation på Antarktis. Saken brådskar, ty nästa år får man fullt medlemskap i Antarktisfördraget. vTT ges uppdragets praktiska och administrativa ansvar. Specialforskare OLLI-PEKKA NORDLUND med mångsidig erfarenhet av arktiskt byggande och Arktisfärder utses till projektledare. Han planerar utförandet i samarbete med experter från olika områden. Planering och förverkligande fullföljs på 12 månader. Resultatet är en elementbaserad forskningsstation komplett med alla faciliteter.
För tjugo år sedan: Sverige ska bygga en forskningsstation på Antarktis och har förberett tilltaget itre år. Händelsevis finns det extra fraktutryrnme på STENA ARCTICA som svenskarna kontrakterat, händelsevis är den finska stationen transportklar! Nordlund snickrar ihop sitt
UTMan team: mekaniker MATTI TAPONEN, radist PERTTI LAURILA, läkare HEIKKI LAAPIO. Aboa lastas ombord: byggnadscontainrar med allutrustning och inredning inpackadi dem. Fartyget tar iland vid iskanten på Drottning Mauds land runt nyåret. VAD TÄNKTE DU PÅ DÅ NI STOD PÅ ISEN? ”Jag tänkte logistik: 120 ton som skulle flyttas med bandlastbilar och slädar 170 kilometer över isplatån”
Tidtabellen för att transportera byggsatsernatill byggplatsen och sätta ihop Aboa var bara fyra veckor.
Murphys lag. Helt enligt konceptet gick mark har for åttonde säsong på Antarktis. Men den unika verksamhetsmiljön känns alltid ny. Kontinentens skönhet är överväldigande, tystnaden sällsam, ändå upplever han inte denna plats på andra sidan jorden som främmande.
”Tvärtom stärks känslan av att det här är vår hemplanet på vilken vi färdas i tiden, med de ändliga resurser den erbjuder. Man blir starkt medveten om hur våra val och vår verksamhet är avgörande för kommande generationers livsvillkor och förutsättningar transporten - med marschhastighet 14 kilometer itimmen - inte: en av transportslädarna gick sönder och den sex ton tunga containern hamnade på isen. Efter sex timmars arbete lyckades teamet flytta över lasten till en annan släde.
“Själva monteringen av stödkonstruktioner och containrar till stationens olika byggnader gick utan större tillbud men krävde långa arbetspass av ett team på bara fyra. Byn står på stålpelare en meter över markytan för att inte snästormar ska packa snö bakom dem?
Nordlund rekommenderar att medlemmar i polarteam är 30-40 år: då har man kunnande, erfarenhet, entusiasm och god fysik. Skulle han självresautigen “Självklart … kanske?
Efter att ha byggt Aboa har Olli-Pekka Nordlund arbetat på TEKeEs. I dag är han ledande teknologiexpert inom bygg- och materialteknologi.