Tokyo-rundan på slutrakan
av Mats Kockberg Forum 1979-08, sida 07, 09.05.1979
ledaren
Tokyo-rundan på slutrakan
ETT VIKTIGT STEG i avvärjandet av de protektionistiska tendenserna inom världshandeln togs då resultaten av den multilaterala sk Tokyo-rundan paraferades i Genåve för någon vecka sedan. Traktaten kommer, ifall de i vederbörlig ordning slutgiltigt godkänns av berörda länder, att reglera det globala handelsutbytet under 1980-talet. Tokyo-rundan startades i september 1973 — mitt under blomstrande högkonjunktur. Målsättningen för Gatt-förhandlingarna var att fortsätta den liberaliseringspolitik som inletts på 1960-talet och eftersträva expansion. Tidtabellen tog sikte på att rundan skulle vara slutförd före utgången av 1975. Jom Kippur-kriget, oljekrisen och de alltmera raffinerade nyprotektionistiska tilltagen runt om i världen kullkastade emellertid planerna i det avseendet. Att avtalsförhandlingarna trots allt kunde fortsätta under en tid då recessionen drabbade de enskilda parterna bör anses vara ett uttryck för att frihandelstanken fortfarande lever stark bland de 99 länder som deltog i diskussionerna.
DÅ DET GÄLLER de direkta tullsänkningarna har industriländerna kommit överens om att under en åttaårsperiod börjande 1980 sänka tarifferna med 35—-38 procent. Man strävar också till att harmoniera tullarna så att de höga tarifferna sänks mera än de låga. För Finlands del berörs omkring 15 procent av exporten av dessa planer. Det gäller handeln med länder som står utanför de frihandelsavtal som vi slutit. Speciellt pappers- och metallindustrin samt exporten av jordbruksprodukter till ifrågavarande marknader gynnas.
Av ännu större betydelse än de direkta tullreduktionerna är emellertid att man nu tagit itu med de icke-tariffära handelshindren, som i allt högre grad har skapat barriärer för varuutbytet. Nyprotektionismen har tagit sig uttryck i en rad nationella bestämmelser som på närmast tekniska grunder försvårat handeln | |
FORUM 8/79
I GATT-FÖRHANDLINGARNA har man kommit fram till ett antal koder som detaljerat föreskriver hur man skall gå till väga i fall av exportstöd, utjämningstullar, dumping, förtullningskriterier, offentliga anskaffningar, standarder och licensieringar. Varje kod åtföljs av ett avtal om övervakning av att principerna efterföljs och en skiljedomstolsmekanism för tolkningssvårigheter. De nya koderna kommer att rensa upp i den djungel av brokiga bestämmelser med stöd av vilka man runt om i världen försökt skydda inhemsk produktion. Motåtgärder vid avtalsbrott får inte heller längre sättas in förrän otillständiga subventioner kan påvisas. De klara direktiven är ägnade att befästa speciellt de små nationernas ställning i världshandeln och bör därför hälsas med tillfredsställelse.
Också som helhet betraktad är resultaten av Tokyorundan ur finländsk synvinkel positiva. Våra utsatta branschers ställning kommer inte att försämras. Samtidigt kommer exportförutsättningarna både genom de restriktiva koderna beträffande de icketariffära handelshindren och genom tullsänkningarna för varuutbytet med länder utanför Efta, EG och SEV att förbättras. Då det gäller tillämpningen av Tokyo-traktaten i praktiken är det att hoppas att de övervakande arbetsgruppernas stadgar görs upp på ett sätt som minimerar byråkratin och möjliggör en snabb och rättvis behandling av omstridda frågor.
VÄL ATT MAÄRKA är att Tokyo-rundans resultat inte ännu ratificerats. Inga direkta motdrag står ännu att finna vid horisonten men å andra sidan kan avtalet vara en svår nöt att knäcka för åtminstone vissa delar av USA-kongressen. Missnöje mot förhandlingarna har också riktats från u-länderna och det återstår att se i vilken anda den femte UNCTAD-konferensen i Manila skall behandla Tokyorundan. I höst, sex år efter det att tulldiskussionerna inleddes i Tokyo under beteckningen Nixon-rundan, kan det slutliga bokslutet göras. ME 0